The stock market has from the start grown and developed and thus have the shares also developed. The pricesof the shares vary between different types of shares, but certain factors affect the price of a share. This essayaims to clarify whether there is a connection between options trading and stock prices. To investigate this, datahas been collected using a qualitative method. The result is evaluated and compared with previous research andtheories related to the subject. The study shows that there is no connection between options trading and shareprices.

Syfte: Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan aktiers likviditet och avkastning. Metod: Vår studie består av en kvantitativ metod där vi med hjälp av databasen Eikon från Thomson Reuters samlat in finansiella data. Vi har sedan med hjälp av Excel sammanställt och gjort beräkningar och slutligen gjort korrelationstester i statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: Studien skiljer sig från tidigare forskningsresultat då ingen signifikant likviditetspremie kan fastställas vid årlig ombalansering av portföljerna. När portföljerna behåller samma aktier under hela tidsperioden (6 år) finner vi däremot att den minst likvida portföljen genererar betydligt högre avkastning jämfört med den mest likvida portföljen. Bidrag: Studiens teoretiska bidrag stärker tidigare forskningsresultat om att beta inte är ett komplett riskmått vad gäller illikvida aktier. Ingen likviditetspremie uppkommer då innehavsperioden är ett år men då vår innehavsperiod istället är sex år finner vi stora skillnader mellan vår minst respektive mest likvida portfölj. Studiens praktiska bidrag riktar sig till investerare och företagsledare. Investerare kan vid längre tidsperioder nyttja LM12 som en investeringsstrategi för att skapa en överavkastning och företagsledare kan undersöka nyttan med att öka likviditeten i företagets aktier för att sänka företagets WACC och därmed öka värdet på företaget.  Förslag till vidare forskning: För att studera aktielikviditeten vidare skulle andra innehavsperioder (längre än ett år) för portföljerna kunna undersökas. Att undersöka längre tidsperioder för studien hade också varit intressant för att undersöka hur likviditetspremien varierar över tid. / Aim: The aim is to examine if there is a relationship between the liquidity and return of common stocks.  Method: This study consists of quantitative research method in which we have collected financial data using the Eikon database from Thomson Reuters. We then compiled and made calculations using Excel and finally made correlation tests in the statistics program SPSS. Result and conclusion: The results from this study differs from previous research results since no significant liquidity premium could be determined while using annual rebalancing of the portfolios. When the portfolios held the same stocks for the entire period (6 years), we found that the least liquid portfolio generated significantly higher returns compared to the most liquid portfolio.  Contribution of the thesis: The study's theoretical contribution strengthens previous research results in that beta is not a complete risk measure in terms of illiquid shares. No liquidity premium arises when the holding period is one year, but when our holding period is instead six years, we find great differences between our least and most liquid portfolio. The practical contribution of the study is aimed at investors and business leaders. Investors can use LM12 as an investment strategy to create an excess return during long holding periods, and business leaders can examine the benefits of increasing the liquidity of the company's common stock to lower the company's WACC and hence increase the value of the company. Suggestion for future research: In order to study the liquidity premium further, other holding periods (longer than one year) for the portfolios could be investigated. Investigating longer time periods for the study would also be interesting to investigate how the liquidity premium varies over time.

This paper investigates the signaling effect of insider trading by analyzing the market reaction to 147 insider transactions executed within the period 2014-2016 on the Stockholm Stock Exchange. We present three major findings. First, we find significant market reactions for both insider purchases and insider sales, suggesting a signaling effect of insider trading. Second, we find the signaling effect to be similar for both insider purchases and insider sales. Third, we find that firm size has an influence on the signaling effect. Our findings indicate that the market values information about insider trading and that firm size has an effect on this informative value. / Denna studie undersöker signaleringseffekten av insynshandel genom att analysera marknadsreaktionen för 147 insynstransaktioner utförda under perioden 2014-2016 på Stockholmsbörsen. Vi presenterar tre huvudsakliga upptäckter. Den första är att vi finner en signifikant marknadsreaktion för både köptransaktioner och säljtransaktioner utförda av insynspersoner vilket indikerar att det finns en signaleringseffekt av insynshandel. För det andra finner vi att signaleringseffekten är lika stark för både köptransaktioner och säljtransaktioner. För det tredje finner vi att bolagsstorlek har en påverkan på signaleringseffekten. Dessa upptäckter visar på att marknaden ser ett värde i information om insynshandel och att bolagsstorlek påverkar detta informationsvärde.

Tidigare studier i USA har påvisat ett positivt samband mellan individuella investerare som köper lotter och deras benägenhet att köpa aktier med liknande karaktärsdrag. Enligt klassisk finansteori bör inte individuella investerare äga så kallade lotteriaktier då de tenderar att generera negativ avkastning – trots detta äger många individuella investerare lotteriaktier. I denna studie undersöker vi om detta samband kan förklaras med hjälp av socioekonomiska faktorer som arbetslöshet, utbildningsnivå och spelutgifter på länsnivå. Studien behandlar uteslutande svenska data för socioekonomiska faktorer som utgörs av Sveriges befolkning, aktiedata som utgörs av dagliga stängningspriser för samtliga marknadsnoterade aktiebolag, och aktieägardata för samtliga marknadsnoterade aktiebolag som utgörs av svenska individuella investerare. Vidare är samtliga data insamlade från legitima datakällor för perioden 2012–2015. För att möjliggöra undersökandet av vilka individer som äger lotteriaktier väljer vi att definiera lotteriaktier i enlighet med tidigare studier, där lotteriaktier definieras som aktier med lågt pris, hög idiosynkratisk volatilitet och hög idiosynkratisk skevhet. Dessa egenskaper har visat sig attrahera riskbenägna investerare trots sin låga sannolikhet till hög vinst. Studien utgår från teorier inom behavioral finance där individers irrationella beslutsfattanden belyses. Teorier som prospect theory och cumulative prospect theory förklarar hur individer värderar vinster och förluster olika, samt hur individer tenderar att överskatta små sannolikheter och underskatta stora sannolikheter. Dessa teorier skapar ökad förståelse för varför individer agerar som de gör vid beslutsfattanden på finansiella marknader. Dessa teorier ställs i kontrast mot klassiska finansteorier som förutsätter att individer är rationella, kalkylerande och inte påverkas av irrationellt beteende eller känslor. Studiens resultat visar att i de län där antingen spelutgifter per capita är höga eller spelutgifter per nettoinkomst är höga är även andelen lotteriaktier hög, vilket överensstämmer med tidigare forskning i USA. Det visar sig även att antalet lotteriaktieägare och deras portföljexponering mot lotteriaktier ökar kraftigt under perioden, samtidigt som antal aktieägare i Sverige hålls relativt konstant under perioden, vilket indikerar ökande irrationalitet bland svenska individuella investerare på svenska finansiella marknader. / In this thesis, we examine individual investors preferences for lottery-type stocks between January 2012 and December 2015. Lottery-type stocks have shown to have similar characteristics to state lotteries through its low price, high idiosyncratic volatility and high idiosyncratic skewness in previous studies. These characteristics attract risk-seeking investors who aim for a small chance to win big. In detail, we analyze if there is a relationship between socioeconomic factors like unemployment rate, education, gambling expenditures per capita, gambling expenditures per net income and the propensity to hold lottery-type stocks in the individual stock portfolio in Sweden. The analysis is based on aggregated data of Swedish counties and the study is unique in regard to the Swedish stock market. Our results show that there is a positive significant relationship between gambling expenditures per capita, gambling expenditures per net income and a higher proportion of lottery-type stocks in the individuals stock portfolio within a county. These results show that socioeconomic factors that induce greater expenditures in lotteries are associated with greater investments in lottery-type stocks. Finally, our findings contradict the efficient market hypothesis and could thus be a contribution to the field of behavioral finance.

Syfte: Tidigare forskning visar på en positiv abnormal avkastning på företagets aktiekurs vid återköp av aktier. Få studier har vidare undersökt om denna avkastning skiljer sig beroende på frekvensen av återköp. Området kring återköp av aktier är relativt outforskat i Sverige och sedan återköp blev tillåtet år 2000 har det varit en finanskris. Denna studie syftar därmed till att fylla ut forskningsgapet i Sverige med att studera återköp och dess påverkan på avkastningen på den svenska aktiemarknaden, med hänsyn till återköpsfrekvens. Studien är avgränsad till lågkonjunkturen mellan åren 2010-2014 för att se eventuell skillnad från tiden före finanskrisen. Metod: För att besvara studiens syfte har en eventstudie genomförts. Aktiekursdata för de företag som genomfört återköpsprogram under de studerade åren har samlats in från Nasdaq OMX Stockholm. Av dessa aktiekursdata har kumulativ abnormal avkastning beräknats för att jämföras mellan grupper och andra studier samt genomföra t-test och envägs-ANOVA. Studiens data består av 68 återköpsprogram fördelat på 41 företag som har delats in i frekvensbaserade grupper på ”1”, ”2-3” och ”4-5” stycken återköpsprogram. Resultat & slutsats: Studiens resultat stödjer den tidigare forskningen om att återköp ger en positiv abnormal avkastning. Resultatet stödjer även signaleringsteorin om att återköp signalerar undervärdering vilket leder till att investerare pressar upp aktiepriset. Resultatet visar däremot inget stöd till de studier som har visat på att återköpsfrekvensen ska ha betydelse för avkastningen eller att avkastningen skulle ha varit högre under lågkonjunktur. På grund av få och motsägande forskning kring detta behövs det mer forskning som kan förtydliga frekvensen och lågkonjunkturens påverkan på avkastningen. Examensarbetets bidrag: Det är intressant ur företagsekonomisk synpunkt att se vilken effekt återköp får på aktiepriset när företag funderar på att utnyttja bemyndigande om återköpsprogram. Denna studie visar att företag i Sverige kan förvänta sig en positiv abnormal avkastning vid annonsering av ett återköpsprogram, i likhet med andra miljöer. Studien visar även att frekvensens och lågkonjunkturens betydelse fortfarande är oviss. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom studien endast har undersökt den kortsiktiga avkastningen vid återköp av aktier vore mer forskning kring den långsiktiga avkastningen intressant. Studien har inte heller studerat egenskaper hos företagen som gör återköp. Eventuella skillnader mellan företag som gör enstaka respektive frekventa återköp vore intressant att se. / Aim: Previous research has indicated that share repurchases result in a positive abnormal return on company's share price but only a few studies have examined further if return on share price differs depending on frequency of share repurchases. In Sweden share repurchases are quite unresearched field of study and after share repurchases became legal in 2000 there has been a financial crisis. This study aims to fulfil the research gap in Sweden and examine share repurchases' effect to return on share prices depending on frequency of share repurchase on Swedish stock market. Time period of the study has narrowed down to recession between years 2010-2014 to see eventual difference from time before recession. Method: To fulfil the aim of the study event study methodology has been used. The share data for companies that have repurchased shares in chosen time period has been collected from Nasdaq OMX Stockholm. Based on share data cumulative abnormal returns for every share repurchase group have been calculated to compare groups and different time periods. Cumulative abnormal returns are even used to accomplish t-test and one-way ANOVA. Data of the study consist of 68 share repurchase programs that were announced by 41 companies. Those 68 repurchase programs were distributed to three frequency based groups that were ”1”, ”2-3” and ”4-5” share repurchase programs. Result & Conclusions: Results of the study are consistent with the previous research about share repurchases resulting in a positive abnormal return. The results are also consistent with the previous research about repurchases signaling an undervalued stock which leads to an increase in interests from the investors. On the contrary this study is not consistent with the previous research about repurchase frequency and recession's impact to return. Because there are only a few studies about repurchasing frequency and recession's impact to return and the results of studies are contradictory, more research needs to be done. Contribution of the thesis: It is interesting to see which kind of effect share repurchases result in share price when company is utilizing authorization of share repurchase program. This study indicates that a company in Sweden can predict a positive abnormal return by announcing about repurchase program. The study indicates even that repurchase frequency and recession's impact to return are still uncertain. Suggestions for future research: As this study has only examined share repurchases' short-term effect to return on share price, it would be interesting to research long-term effect to return on share price. Also characteristics of companies that repurchase shares and eventual differences between companies that repurchase shares frequent and infrequent would be interesting to see.

No description available.

The interest in the stock market has increased in the last couple of years whereas those who invest use all kinds of different strategies, or none at all. Some strategies are quite complicated and time consuming, while others are easier to replicate. The Magic Formula and Piotroski’s F- Score are two of the more well-known investment strategies which have been developed during the 2000s and are relatively easy to follow. The purpose of this study is to compare the performance of the two investment strategies and if they can create excess return in Denmark, Finland and Norway. In addition, the results will be compared to an earlier study made on the Swedish market, for the sake of discovering any differences between the Nordic countries when investing according to these strategies. The results displayed that both strategies outperformed the market indexes most years and that their accumulated returns were far greater than the market indexes between 2012-2021. Out of the Nordic countries, the portfolios in accordance with The Magic Formula and Piotroski’s F-Score both performed best in Norway. In all the three countries, Piotroski’s F-Score was the better-performing strategy over these nine years regarding accumulated return. However, the results only showed statistical differences between the strategies in Norway and Denmark. Regarding differences between the countries, including Sweden, the results indicate that there are only statistical differences in accumulated return between Norway and Sweden concerning The Magic Formula portfolios during 2012-2020. On the other hand, the results for the F-Score portfolios showed statistical differences in accumulated return between all countries except between Denmark and Finland. / Under senare år har intresset för aktiemarknaden ökat allt mer, där aktörerna använder sig av en mängd olika sorters strategier, eller ingen alls. Vissa strategier kan anses vara mer komplicerade och tidskrävande medan andra är enklare att följa och förstå. Den Magiska Formeln och Piotroskis F-Score är två av de mer välkända investeringsstrategierna som båda har blivit utvecklade under 2000-talet och är relativt enkla att replikera. Syftet med denna studie är att jämföra prestationen för dessa två investeringsstrategier samt om de kan generera någon överavkastning i Danmark, Finland och Norge. Resultaten kommer dessutom jämföras med en tidigare studie gjord på den svenska marknaden, för att hitta eventuella skillnader mellan de nordiska länderna när investeringar skett enligt dessa strategier. Studiens resultat visade på att båda strategierna överträffar marknadens index flera gånger under tidsperioden samt att dess ackumulerade avkastning var högre än marknadens index mellan 2012–2021. Utav alla nordiska länder presterade portföljerna baserade på Den Magiska Formeln och Piotroskis F-Score bäst i Norge, och för samtliga tre länder presterade Piotroskis F-Score bäst av strategierna gällande ackumulerad avkastning under dessa nio år. Resultaten visade dock enbart statistiska skillnader mellan strategierna i Danmark och Norge. Samtidigt visar resultatet på statistiska skillnader för ackumulerad avkastning mellan länderna Norge och Sverige gällande portföljerna enligt Den Magiska Formeln under 2012–2020. Samma period visar även på statistiska skillnader mellan alla länder förutom Danmark och Finland gällande portföljerna enligt Piotroskis F-Score.

According to the efficient market hypothesis, a leading financial theory, all information available is accounted for in the valuation of a company. However, this has been shown to not always be the case, especially when publicly noted companies are distributing dividends. When a dividend is distributed the drop in stock price is often lower than the size of the dividend, giving an unfair profit to the shareholders indicating an anomaly. This anomaly, which has had its existence proven in multiple countries, has been named the ex-day phenomenon. The purpose of this study is to investigate how the ex-day phenomenon differs in different sectors of the Swedish stock market. The approach of the study is of a quantitative form with dividend and stock price data collected from a total of 137 companies within 13 different sectors.The results from the t-test showed a significant ex-day phenomenon in ten of the 13 industries examined using a 5% significance level and in seven of the 13 industries using a 1% significance level. The industry with the largest ex-day phenomenon was financial services and the industry with the lowest ex-day phenomenon was consumer products and services. An internal comparison between industries was made using a non-parametric Kruskal-Wallis test. The test showed an adjusted statistical significance on a 5% significance level between the industry consumer products and services and the three industries financial services, medical equipment and services as well as industrial goods and services. / En välkänd hypotes inom finansiell teori är den effektiva marknadshypotesen. Enligt den effektiva marknadshypotesen ska aktiemarknaden effektivt kunna värdera ett bolag utifrån den information som finns tillgänglig om bolaget. Flertalet studier har dock motbevisat den effektiva marknadshypotesen när de studerat aktieprisets utveckling i samband med att börsnoterade företag ger utdelning till sina aktieägare. Studierna har påvisat att prisfallet på aktien på utdelningsdagen är mindre än utdelningen, vilket gett upphov till begreppet ex-dagseffekten. Syftet med denna studie är att utreda hur ex-dagseffekten skiljer sig åt mellan olika sektorer på den svenska aktiemarknaden. Arbetet använder en kvantitativ ansats där finansiella data hämtats från totalt 137 företag inom 13 olika sektorer. Resultatet från t-testet som utförts visar en statistisk signifikant ex-dagseffekt inom tio av de 13 branscher vid 5% signifikansnivå och sju av 13 branscher vid 1% signifikansnivå. Branschen med störst ex-dagseffekt var finansiella tjänster och branschen med lägst ex-dagseffekt var konsumentprodukter och tjänster. En jämförelse av ex-dagseffekten mellan olika sektorer genomfördes även genom ett Kruskal-Wallis test. Resultaten från dessa test visade en justerad statistisk signifikans vid signifikansnivån 5% mellan branschen konsumentprodukter och tjänster och de tre branscherna finansiella tjänster, medicinsk utrustning och tjänster samt industriella varor och tjänster.

Med bakgrund till det ökade intresset för aktier och dagens ekonomiska läge är det högst aktuellt att undersöka relationen mellan makroekonomiska svängningar och aktiepriserna på den svenska börsen. Det finns flera teorier som försöker förklara hur aktiepriser förändras, en allmän slutsats är att externa faktorer påverkar priset genom oförväntade händelser. Chen, Roll och Ross konstruerade en tidsseriemodell för att studera hur oförväntade makroekonomiska faktorer påverkar aktieavkastningen på New York-börsen. Deras slutsatser landade i att oförväntade förändringar i samtliga variabler har en signifikant relation till aktieprisavkastningen. Med detta i åtanke är syftet med uppsatsen att undersöka om avkastningen på olika branscher på den svenska börsen påverkas av oförväntade månatliga förändringar i inflation (KPI), konjunkturläget (BNP), avkastningskurvan, riskpremien samt växelkursen under tidsperioden 2000-2023. Det genomförs även en jämförande analys mellan de europeiska länderna Sverige, Tyskland, Danmark och Finland. De branschindex som studeras är finans, industri, teknologi, sjukvård och detaljhandel för respektive land. Genom en multipel regressionsmodell har få signifikanta samband påvisats, däremot finner vi ett mönster i negativa respektive positiva relationer mellan oförväntade makroekonomiska händelser och aktieavkastningen för samtliga länder. Sammanfattningsvis finner vi inga tydliga skillnader i vilka branscher som påverkas av respektive riskfaktor, däremot finns en skillnad i antal signifikanta värden mellan länderna. Nationella makroekonomiska händelser påvisar flest signifikanta samband till tyska branschindex, följt av danska och finska. Minst signifikanta samband påvisas för de svenska branschindexen. En förklaring bakom resultatet kan vara att ländernas aktiemarknader är mer eller mindre effektiva och investerare på respektive marknad är olika mottagliga till ny information. Avslutningsvis ser vi det vara rimligt att både branscher och länder påverkas av riskfaktorerna i olika stor utsträckning. Att bygga en aktieportfölj med tillgångar från både olika branscher och länder är därmed betydelsefullt för att sprida sina risker. / Considering the increased interest in the stock market and the current economic situation, it is highly relevant to examine the relationship between macroeconomic fluctuations and share prices on the Swedish stock exchange. There are several theories that try to explain how stock prices change, a general conclusion is that external factors affect the price through unexpected events. Chen, Roll, and Ross constructed a time series model in order to study how unexpected macroeconomic factors affect stock returns on the New York Stock Exchange. Their conclusions resulted in that unexpected changes in all variables have a significant relationship to share price returns. With this in mind, the purpose of the essay is to investigate whether the return on various sector indexes on the Swedish stock exchange is affected by unexpected monthly changes in inflation (CPI), economic state (GNP), the term structure, the risk premium and the exchange rate during the time period 2000-2023. A comparative analysis is also carried out between the European countries Sweden, Germany, Denmark and Finland. The examined sector indexes are finance, industry, technology, healthcare and retail for each country. Through a multiple regression model, the result shows that few macroeconomic variables are significant in explaining stock returns. However, we find a pattern in negative as well as positive relationships between unexpected risk factors and stock returns for all countries. We find no significant differences in which sectors are affected by each risk factor but there is a difference in the number of significant values ​​between the countries. National macroeconomic events show the most significant relations to German sector indexes, followed by Danish and Finnish. Least significant relationships are found for the Swedish sector indexes. An explanation behind the result could be that the countries stock markets are more or less efficient and investors in each market are differently receptive to new information. Our conclusion is that we see it as reasonable that both sectors and countries are affected by the risk factors to varying degrees. Building a stock portfolio with assets from both different sectors and countries is therefore important for spreading your risks.

This is a study where the purpose is to investigate the risk-adjusted return and the correlation between the two investments, the stock market and the condominium market. In addition to this, it was analyzed how the two investments performed during the financial crisis and the covid-19 crisis. Study is carried out to get answers to the eternal question of which of these two investments is considered the most suitable for both short-term or long-term investment goals where financial conditions are taken into account. The study conducted various tests such as Pearson correlation test, volatility and regression models. The Sharpe ratio was used to measure the risk-adjusted return. These are carefully selected to see what returns the two investments give at different risks, as well as how the investments correlate with each other during crises and conditions of economic growth. The conclusion reached by this study is that the investor should diversify and invest in both investments. This is because their risk versus return profile becomes more even by investing in both investments. When one investment does worse, the other investment will, according to the study's various tests, make the return and risk profile more stable. Despite the high correlation between the investments, diversification is useful in case of possible future economic crises. / Detta är en studie där syftet är att undersöka den riskjusterade avkastningen samt korrelationen  mellan de två investeringarna aktiemarknaden och bostadsrättsmarknaden. Utöver detta analyserades hur de två investeringarna presterade under finanskrisen och covid-19-krisen.  Studie är genomförd för att få svar på den eviga frågan om vilken av dessa två investeringar som anses vara lämpligast för både kortsiktiga eller långsiktiga investeringsmål där ekonomiska förhållanden tas i akt.  Studien genomförde olika tester som Pearson korrelationstest, volatilitet och regressionsmodeller. Sharpekvoten användes  för att mäta den riskjusterade avkastningen. Dessa är noga utvalda för att se vad de två investeringarna ger för avkastning vid olika risker, samt hur investeringarna korrelerar med varandra under kriser och förhållanden vid ekonomisk tillväxt. Slutsatsen som denna studie kom fram till är att investeraren bör diversifiera sig och investera i båda investeringarna. Detta på grund av att deras riskprofil kontra avkastning blir mer jämnare genom att investera i båda investeringarna. När den ena investeringen går sämre kommer den andra investeringen som enligt studiens olika tester att göra att avkastningen och riskprofilen blir mer stabil. Trots den höga korrelationen mellan investeringarna så är diversifiering användbar vid eventuella framtida ekonomiska kriser.