Bakgrund: Relationen mellan avkastning och risk har länge varit debatterad. Den klassiska modellen Capital Asset Pricing Model, CAPM, är en av standardmodellerna inom finans. CAPM har dock brister och kompenserar inte investerare för den företagsspecifika risken som tas. Senare forskning har visat på att det är den företagsspecifika risken som utgör den största delen av total aktierisk och har fortsatt att öka under de tre senaste decennierna. Detta medför att det finns ett intresse att undersöka och analysera sambandet mellan den interna risken som företag har och den aktievolatilitet som återfinns på marknaden. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera sambandet mellan företags interna risk i form av nyckeltal och aktievolatilitet på svenska noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 2007 till 2018. Studien kommer att specifikt undersöka sambandet mellan två typer av risk; finansiell risk och operationell risk. Metod: För att uppnå syftet med studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ metod tillämpats för att undersöka och analysera två dataset bestående av aktievolatilitet och nyckeltal baserad på data från kvartalsrapporter. Studien har använt en obalanserad paneldata av kort karaktär. Resultat: Studiens resultat tyder på att omkring hälften av aktievolatilitet kan förklaras av den interna risken. Intressant är att resultaten även indikerar att investerare värderar den finansiella och operationella risken som lika värdefulla vid bedömningen av den interna risken. Författarnas slutsats blir att den företagsspecifika risken har en relativt stor påverkan på aktievolatilitet och att det är värt i framtiden att diskutera hur investerare adekvat ska kompenseras för den faktiskt tagna risken. / Background: A long debated area within financial theory is the relationship between risk and return. The classic Capital Asset Pricing Model, CAPM, has long been the preferred model within finance. CAPM is however not without its flaws and do not compensate the investors for the idiosyncratic risk that is taken. Recent research has suggested that it is the idiosyncratic risk that is the main driver of the total risk in stock volatility, and that the impact of this risk have continued to increase over the last three decades. Considering this, it is of interest to examine and analyze the relationship between the internal risk of companies and the stock volatility reflected on the market. Aim: The aim of this study is to examine and analyze the effect the internal risk, in the form of key ratios, has on stock volatility on Swedish public companies listed on Nasdaq OMX Stockholm during the time period of 2007 to 2018. The study will especially focus on two types of internal risk; financial risk and operational risk. Methodology: This study has used a deductive approach and a quantitative methodology to fulfill the aim of the study. The study has used an unbalanced panel data of short character to examine and analyze the datasets consisting of stock volatility and data retrieved from quarterly reports. Results: The results indicate that approximately half of the stock volatility can be attributed to the internal risk. The results further indicate that investors value the financial and operational risk equally when assessing the internal risk in the company. The authors conclusion from the study is that the idiosyncratic risk has a relatively large effect on stock volatility and that a future discussion, about the compensation investors receive is adequate to the actual risk that is taken, is needed.

No description available.

En hållbar värld blir mer och mer viktigt för världens befolkning. Det märks inte minst genom ett EU-direktiv från 2014. Direktivet innebär att en del företag i medlemsländerna blir tvingade, genom egna lagar, att upprätta hållbarhetsredovisningar. I Sverige infördes lagen under 2016 och gäller för räkenskapsår som inleds 2017. Frågan som undersöks i denna studie är om det finns någon skillnad mellan frivilliga och lagstadgade hållbarhetsredovisningar gällande aktiepris och finansiella nyckeltal. Studien tar hänsyn till förändringarna i justerat aktiepris (RI), price-to-earnings och price-to-book för att uttala sig om företagen som enbart har lagstadgade hållbarhetsredovisningar påverkas mer eller mindre än företagen som haft hållbarhetsrapporter för samtliga undersökta år. Fokuset ligger i brytpunkten mellan perioden 2015–2016 och 2017–2018 och undersöker om de olika grupperna av företag har en förändring som är signifikant skilt från varandra, vilket skulle innebära att lagstadgade hållbarhetsredovisningar tas emot annorlunda är frivilliga rapporter. Vidare kommer studien också  att undersöka huruvida olika företagsfaktorer ökar sannolikheten för en frivillig hållbarhetsrapport. Det finns tidigare studier som undersöker hållbarhetsredovisningars effekter. Bland annat studerade Lo och Sheu (2007) amerikanska bolag om samband fanns mellan hållbart företagande och marknadsvärde. Deras resultat visar att hållbara amerikanska bolag hade en högre värdering än företag som inte var hållbara. Andra forskare som ifrågasätter hållbarhetsredovisningarnas effekter är Lys et al.(2015) som undersökte om det finns någon relation mellan företagens avkastning och dess kostnader för hållbarhetsarbete. Deras slutsats var att de inte kunde avgöra om det fanns ett positivt samband mellan de två. De teoretiska perspektiven som denna studie baseras på är intressentmodellen, principal-agentteorin, signalteorin, disclosure-teorin och effektiva marknadshypotesen. Resultatet visar ingen statistisk signifikans mellan grupperna. Studiens resultat antyder dock att företag med frivilliga hållbarhetsredovisningar har högre förändring i finansiell avkastning än företag med enbart lagstadgade rapporter. Resultatet tyder på att det inte finns någon anledning för företagen att invänta lagkrav och att det inte heller finns möjlighet att generera överavkastning på företag vid införandet av lagkrav på rapporterna. Resultatet visar även att företagsfaktorerna storlek och tillväxt är av betydelse för sannolikheten att företaget upprättat en frivillig hållbarhetsrapport. En viktig aspekt som inte får glömmas är att området fortfarande behöver mer forskning och att denna studie är enbart en del i att förklara effekterna av lagstadgad hållbarhetsredovisning.

Syfte: Syftet med studien är att analysera och utvärdera Carharts fyrfaktormodells och Fama- Frenchs trefaktormodells prestanda vid portföljavkastning på den svenska aktiemarknaden, under perioden 2011–2020. Teori: Denna studie grundar sig i den effektiva marknadshypotesen, Fama och Frenchs trefaktormodell samt Carharts fyrfaktormodell. Metod: En kvantitativ studie med ett deduktivt förhållningssätt. Undersökningen utför tester på den svenska aktiemarknaden under perioden 2011–2020 genom en regressionsanalys. Upptäckter: Carharts fyrfaktormodell har en högre justerad förklaringsgrad än trefaktormodellen, vilket drivs av modellens förmåga att förklara avkastning på portföljer sorterade efter storlek och momentum. Originalitet: Studien särskiljer sig på grund av avsaknaden av forskning på den svenska aktiemarknaden. Vidare bidrar studien till ett forskningsområde för små öppna ekonomier, där den svenska aktiemarknaden ingår. / Purpose: The purpose of the study is to analyze and evaluate Carhart's four-factor model’s and Fama-French's three-factor model's performance in portfolio returns on the Swedish stock market, during the period 2011–2020. Theory: This study is based on the effective market hypothesis, Fama and French's three- factor model and Carhart's four-factor model. Method: A quantitative study with a deductive approach. The survey performs tests on the Swedish stock market between the period 2011-2020 through a regression analysis. Findings: Carhart's four-factor model has a higher adjusted degree of explanation than the three-factor model, which is driven by the model's ability to explain returns on portfolios sorted by size and momentum. Originality: The study differs due to the lack of research on the Swedish stock market. Furthermore, the study contributes to a research area for small open economies, where the Swedish stock market is included.

Bakgrund: Aktiemarknaden har aldrig haft en lägre ingångströskel där internetbaserade plattformar för investeringar har ökat tillgängligheten för både privata och institutionella investerare. Den höga aktiviteten på marknaden, i samspel med diverse finanskriser de senaste decennierna, har inneburit högre volatilitet på marknaden. Denna volatilitet nådde nya höjder under 2020 som innefattades av ett börsras i samband med Covid-19-pandemin, följt av en stark återhämtning med hjälp av global kapitaltillförsel. Året 2020 är på många sätt ett unikt år, inte minst på aktiemarknaden, och samtidigt har frågor och arbete kring hållbarhet fått en hög prioritet under senare år. Det finns därför ett intresse att vidare undersöka ESG och dess påverkan på de svenska bolagens avkastning. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur ESG-betyg påverkar noterade svenska bolags aktievärde samt huruvida detta har förändrats till följd av ett turbulent år 2020 i relation till år 2019. Författarna avser även att undersöka huruvida ett relativt högre ESG- betyg är förenligt med högre riskjusterad avkastning och om aktierelaterad prestation avseende branschfördelning är framträdande. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ metod med en deduktiv ansats tillämpats. Genomförandet av studien består av en analys av aktiekursutvecklingen för svenska bolag med ett tilldelat ESG-betyg under åren 2019 och 2020. För dessa bolag har det vidare konstruerats portföljer med höga respektive låga ESG-betyg samt avseende branschtillhörighet. En jämförelse utfördes sedan av avkastning, risk samt riskjusterad avkastning. Resultat: Resultatet finner inget signifikant samband mellan ESG-betyg och avkastning för 2019 men ett signifikant svagt negativt samband för 2020. Komparativt mellan portföljerna visade sig bolagen med högt ESG-betyg generera en marginellt högre avkastning och riskjusterad avkastning år 2019. År 2020 hade bolag med lågt ESG-betyg en betydligt högre avkastning och riskjusterad avkastning än bolagen med högt betyg. Diskrepansen på avkastning var stor till fördel för de bolag med låga ESG-betyg, undantaget för branschen Råvaror (Energi) som visade på ett motsatt samband. / Background: The stock market has never had a lower entry threshold where internet-based investment platforms have increased accessibility for both private and institutional investors. The high activity in the stock market, in conjunction with various financial crises in recent decades, have resulted in higher volatility in the market. This volatility reached new heights in 2020, which was accompanied by a stock market crash as a result of the Covid-19 pandemic, followed by a strong recovery with the help of global capital injections. 2020 is in many ways a unique year, with no exception for the stock market, while at the same time, sustainability issues have been given a high priority in recent years. Investigating ESG and its impact on Swedish companies' stock returns is therefore of further interest. Purpose: The purpose of this study is to analyze how ESG ratings affect listed Swedish companies' share value and whether this has changed as a result of a turbulent year 2020 in relation to 2019. The authors also intend to investigate whether a relatively higher ESG rating is compatible with higher risk-adjusted return and whether share-related performance in terms of industry distribution is prominent. Methodology: To fulfill the purpose of the study, a quantitative method with a deductive approach has been applied. The implementation of the study consists of an analysis of the share price development for Swedish companies with an assigned ESG rating during the years of 2019 and 2020. For these companies, portfolios with high and low ESG ratings have been constructed, while also regarding industry affiliation. A comparison of return, risk and risk-adjusted return was then performed. Results: The result finds no significant correlation between ESG rating and stock return for 2019 but a significantly weak negative correlation for 2020. Comparatively between the portfolios, the companies with high ESG ratings were found to generate a marginally higher stock return and risk-adjusted return in 2019. In 2020, companies with low ESG rating generated a significantly higher return and risk-adjusted return than companies with high ratings. The discrepancy in stock returns was large in favor of the low ESG ratings, apart from the Raw material (Energy) industry, which had an opposite relationship.

The aim of this study is to expand the knowledge regarding whether the riskperception among investors in different generations in the stock market differs, as well as how it differentiates. This study delves deeper in four different generations, consisting of an age range between 18-78 years. The four generations are the following: Baby Boomers, Generation X, Y and Z. This essay utilizes a quantitative research method, which includes a survey, along with a deductive approach. The survey study involves questions that are intended to differently measure riskperception. Furthermore, the empirical basis is based on relevant statistical methods, containing descriptive statistics, a two-sided unpaired t-test, a regression analysis, and a correlation analysis with the purpose of answering our hypotheses nuancedly, as well as correctly. A 95% confidence interval is applied. With respect to the empirical evidence of the study, a discussion is also made, which thereby is connected to the theories and previous research that are presented in this study. Lastly the essay concludes that there is enough statistical evidence in order to confirm that the riskperception among shareholders between different generations differs in the stock market. Additionally, the study also leads to the conclusion that differences specifically manifest between Generation Baby Boomers and Generation Z. Following that, with the help of the correlation analysis, the empirical evidence confirms that Generation Baby Boomers riskperception is higher in comparison with Generation Z. All and all, the study did not result in any significant differences regarding the rest of the generations. / Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida samt hur riskperception hos investerare inom olika generationer på aktiemarknaden skiljer sig. Generationerna som denna uppsats tittar på är Baby Boomers, Generation X, Y och Z, vilket föranleder till att åldersintervallet är 18-78 år. Studien utgår från en kvantitativ forskningsstrategi i form av en enkätstudie samt är av deduktiv karaktär. Enkätstudien involverar frågor som på olika sätt är ämnade att mätariskperception. Det empiriska underlaget är baserat på relevanta statistiska tester som innefattar t-test, regression och korrelation som tillsammans besvarar hypoteserna. Dessa tester förutsätter ett 95 procentigt konfidensintervall. Med hänsyn till resultaten studien kommit fram till, förekommer även en diskussion rörande resultatet. De resultat som uppsatsen genererat diskuteras med koppling till de teorier och den tidigare forskning som finns. Slutsatsen som kan dras är att det finns tillräckligt med statistiskt belägg för att säkerställa att riskperceptionen hos aktiesparare skiljer sig mellan olika generationer inom aktiemarknaden. Därtill föranleder studien att skillnader specifikt förekommer mellan Generation Baby Boomers respektive Generation Z. Med hjälp av korrelationsanalysen, gårdet även att konstatera att Generation Baby Boomers riskperception är högre i jämförelse med Generation Z. I allmänhet resulterar studien inte i signifikanta skillnader rörande resterande generationer.

The purpose of this study is to analyze if there is any tweet specific data posted by Donald Trump that has a correlation with the volatility of the stock market. If any details about the president Trump's tweets show correlation with the volatility, the goal is to find a subset of regressors with as high as possible predictability. The content of tweets is used as the base for regressors. The method which has been used is a multiple linear regression with tweet and volatility data ranging from 2010 until 2020. As a measure of volatility, the Cboe VIX has been used, and the regressors in the model have focused on the content of tweets posted by Trump using TF-IDF to evaluate the content of tweets. The results from the study imply that the chosen regressors display a small significant correlation of with an adjusted R2 = 0.4501 between Trump´s tweets and the market volatility. The findings Include 78 words with correlation to stock market volatility when part of President Trump's tweets. The stock market is a large and complex system of many unknowns, which aggravate the process of simplifying and quantifying data of only one source into a regression model with high predictability. / Syftet med denna studie är att analysera om det finns några specifika egenskaper i de tweets publicerade av Donald Trump som har en korrelation med volatiliteten på aktiemarknaden. Om egenskaper kring president Trumps tweets visar ett samband med volatiliteten är målet att hitta en delmängd av regressorer med för att beskriva sambandet med så hög signifikans som möjligt. Innehållet i tweets har varit i fokus använts som regressorer. Metoden som har använts är en multipel linjär regression med tweet och volatilitetsdata som sträcker sig från 2010 till 2020. Som ett mått på volatilitet har Cboe VIX använts, och regressorerna i modellen har fokuserat på innehållet i tweets där TF-IDF har använts för att transformera ord till numeriska värden. Resultaten från studien visar att de valda regressorerna uppvisar en liten men signifikant korrelation med en justerad R2 = 0,4501 mellan Trumps tweets och marknadens volatilitet. Resultaten inkluderar 78 ord som de när en är en del av president Trumps tweets visar en signifikant korrelation till volatiliteten på börsen. Börsen är ett stort och komplext system av många okända, som försvårar processen att förenkla och kvantifiera data från endast en källa till en regressionsmodell med hög förutsägbarhet.

Bakgrund: Med ökade styrräntor och stigande inflation har det blivit viktigt att förstå hur dessa förändringar påverkar ekonomin, företag och aktiemarknaden. Forskning visar att räntebesked kan påverka både aktiemarknaden och banksektorn med effekter på avkastning och volatilitet. Bankerna har som bekant en särskild funktion i den svenska ekonomin genom att svara för finansiering och betalningstjänster till näringsliv och offentlig sektor. Syfte: Studiens syfte är att undersöka de effekter som uppstår vid förändringar i Riksbankens styrränta på den svenska aktiemarknaden och inom banksektorn.  Metod: En kvantitativ eventstudie med en deduktiv forskningsansats har genomförts. Undersökningen består av sju olika observationer på ränteförändringar av aktier på den svenska OMX Large Cap-listan. De olika observationerna är räntehöjningar rapporterade av Riksbanken mellan åren 2019-2023.  Teori: Studien utgår från den effektiva marknadshypotesen vilket kompletterats med tidigare forskning om ränteförändringar och bankers påverkan av räntehöjningar.  Slutsatser: Studien finner inte bevis för statistiskt signifikant samband mellan Riksbankens räntehöjningar och den svenska aktiemarknaden. Inom banksektorn fanns inte heller tillräckliga bevis för att visa på en abnormal avkastning vid tillkännagivandet av ett räntebeslut. Resultatet stöds av den effektiva marknadshypotesen. De få resultat som visade på abnormal avkastning bör därför studeras vidare. Externa faktorer borde inkluderas för att förklara skillnaderna i reaktionerna på den svenska aktiemarknaden. / Background: With increasing policy rates and rising inflation, understanding how these changes impact the economy, businesses, and the stock market has become crucial. Research has shown that interest rate announcements can affect both the stock market and banks, influencing returns and volatility. Banks play a central role in the Swedish economy by offering financing and payment services. Purpose: This study aims to examine the effects of changes in the Swedish central bank's policy rate on the Swedish stock market and banking sector. Methodology: A quantitative event study with a deductive research approach was conducted. The study consists of seven different observations on interest rate changes affecting stocks listed on the Swedish OMX Large Cap List. These observations cover interest rate hikes reported between 2019 and 2023. Theory: The study is based on the efficient market hypothesis, complemented by previous research on interest rate changes and the impact of rate hikes on banks. Conclusions: The study shows no significant relationship between Swedish central bank's interest rate hikes and the overall stock market. Similar findings were observed within the banking sector. This can be explained by the efficient market hypothesis, which suggests that all relevant information is already reflected in stock prices. The efficient market hypothesis also supports the lack of market reactions, thus future research should consider external factors that could explain differences in reactions within the Swedish stock market.

Möjligheten för aktiemarknadsbolag att kunna genomföra riktade nyemissioner av aktier är ett viktigt inslag på marknaden – inte minst för bolagens kapitalanskaffning. Men med möjligheter kommer också, ofta, risker. Så även här. När en riktad nyemission genomförs och huvudregeln om aktieägarnas företrädesrätt därmed frångås, uppkommer en risk för att befintliga aktieägare, åtminstone vissa av dem, missgynnas. Så sker vanligtvis genom att de aktieägare som står utanför nyemissionen upplever en ekonomisk eller inflytandemässig utspädning av sina innehav. I syfte att reglera dessa risker finns det – inom såväl aktiebolags- som aktiemarknadsrätten – vissa begränsningar som aktiemarknadsbolag behöver iaktta vid beslut om riktade nyemissioner av aktier. Syftet med denna uppsats är att utreda, formulera och diskutera dessa påstådda begränsningar. Den första begränsningen består av beslutsreglerna i ABL, det vill säga reglerna som föreskriver de åtgärder som behöver vidtas inför, vid och efter ett emissionsbeslut. Dessa regler återfinns främst i 13 kap. ABL och innefattar bland annat krav på att ett förslag till beslut ska upprättas och på att beslut fattas med kvalificerad majoritet. Likabehandlingsreglerna i ABL, främst generalklausulerna, utgör den andra begränsningen. En prövning mot generalklausulerna innebär att bolaget i fråga inte får genomföra en riktad nyemission som på ett otillbörligt sätt gynnar någon, en aktieägare eller utomstående, på annan aktieägares bekostnad. Otillbörlighetsrekvisitet inbegriper en helhetsbedömning med fokus på de affärsmässiga motiven, bolagets intresse och förekomsten av missbruk. Nyemissioner torde stå i strid med generalklausulerna i undantagsfall, mot bakgrund av att de är tänkta att tillämpas restriktivt. Den tredje begränsningen som – till skillnad från de två tidigare kategorierna – inte är aktiebolagsrättslig, omfattar de ytterligare krav som aktiemarknadsrättens självreglering, främst god sed på aktiemarknaden, ställer. Med ett fåtal undantag tycks dock några sådana ytterligare eller högre krav inte finnas, vilket ger vid handen att aktiebolags- och aktiemarknadsrätten i hög grad är överlappande på området. De rättsliga följderna av att begränsningarna inte iakttas är, beroende på den enskilda situationen, framför allt klander, skadestånd eller ”marknadens dom”. Slutsatsen är att de tre begränsningarna på ett rimligt sätt balanserar majoritetens och bolagets intresse av en effektiv kapitalanskaffning och minoritetens behov av skydd. Undantag gäller eventuellt för de två generalklausulerna, vilkas tillämpningsområden, främst på grund av otillbörlighetsrekvisitet, är förhållandevis otydliga. Det hade därför varit önskvärt att grunderna för den bedömningen konkretiserades i den vägledande rättstillämpningen framöver.

Millennials har ett starkt avvikande köpbeteende på börsen jämfört med äldre generationer. De har högre riskbenägenhet och är benägna att ta betydligt större risker vid köp av aktier och fonder. Oväntade kursrörelser och en mer oberäknelig börs blir konsekvenser av Millennials oberäkneliga och nyckfulla beteende. Syftet med denna studie var att undersöka Millennials köpbeteende när det kommer till aktier och fonder med fokus på deras risktagande. Studien hade en kvalitativ och deduktiv ansats och ett deskriptivt forskningssyfte. Data samlades in genom fallstudier och semistrukturerade intervjuer på ett selektivt urval av Millennials där frågor baserat på portföljsammansättning, informationsinhämtning, urvalskriterier och riskbenägenhet besvarades. Studiens resultat visade att Millennials sparar på lång sikt, gärna i framtidsbranscher inom teknologi eller medicin. Millennials är vinstsökande och högre risk med potentiellt bättre avkastning föredras över att investera med lägre risk och potentiellt lägre avkastning. Teknologiska framsteg i from av internet och nätmäklare är verktyg Millennials använde sig av vid köp av aktier och fonder. Studien bidrar med kvalitativa data och en djupare förståelse om Millennials och hur samspelet mellan informationsinhämtning, urvalskriterier och risk påverkar Millennials portföljsammansättning. Millennials använder sig av peer reviews och word-of-mouth i stor utsträckning vid köp av aktier men har samtidigt en hög grad av källkritik.