Syftet med studien är att undersöka och analysera fyra teammedlemmars syn på hur den goda relationen mellan lärare och elever ligger till grund för att elever inom grundsärskolan inriktning träningsskola och gymnasiesärskolans individuella program når upp till målen i läroplanen språk och kommunikation. Mer preciserat vill vi belysa teammedlemmars uppfattningar av goda relationers betydelse för måluppfyllelse inom ämnesområdet “språk och kommunikation”. Alla elever påverkas och är berörda av den dagliga kontakten med vuxna i skolan oavsett skolform, att bli sedd och förstådd utifrån sina egna förutsättningar och behov. Många gånger ser vi som speciallärare det som en självklarhet, vilket det inte alltid är. Under vår utbildning till speciallärare mot utvecklingsstörning har relationens betydelse ofta diskuteras och hur vi som speciallärare kan påverka elevens lärande. Med våra frågeställningar har vi fått fram en samlad empiri som ger oss ett resultat att analysera. Dessa lyder; vad är goda relationer i grundsärskolan med inriktning träningsskola och gymnasiesärskolans individuella program, vilka framgångsfaktorerna är kring en god relation i teammedlemmens förhållningssätt mot elevens utveckling i elevens proximala utvecklingszon, samt på vilket sätt har teammedlemmen fått en djupare förståelse genom att ha fördjupat sig i kursplaner och formativ bedömning för lärande. Studien genomfördes som en aktionsforskning i våra egna verksamheter, totalt deltog fyra teammedlemmar i en triangulering där vi använt stimulated recalls, observation och intervju vilket tillämpades under ett lektionstillfälle. Resultaten visar på att teammedlemmarna såg den goda relationen som en värdefull framgångsfaktor för att lyckas nå eleverna i sin undervisning. Flertalet av respondenterna ansåg att en viktig ingrediens var att ha tålamod och låta eleven få ta sin tid för att gå vidare i sitt lärande. Vår studie tar stöd av det sociokulturella perspektivet där elevers interaktion och aktiviteter i vardagliga sammanhang sker samt den dyadiska interaktionen, där elevers deltagande i möten och relationer ständigt äger rum. Av resultaten kan vi se att teammedlemmarna har ett stort behov av att få mera kunskaper kring de undersökta ämnesområden kollegialt lärande och formativ bedömning. Då vi har sett ett stort behov av teammedlemmars insikt i sitt eget lärande har vi funnit att aktionsforskning är av betydelse för utveckling av verksamheten i särskolan.

Since the role of the libraries as merely a place for loans has decreased, the importance of giving the visitors a total experience has increased. The aim of my thesis was to investigate whether a change in the sound environment at the library of Jokkmokk could generate more satisfied visitors, whether they are borrowers or use the library for other purposes. The change in the sound environment was to be effected by means of a background sound experiment in the magazine room at the library. Action research was used as a research strategy and observations and interviews as method to collect data. The experiment was conducted with two selected sounds of nature: birdsong and a rippling brook. The observations and interviews were executeted in three stages: 1. Without any background sound. 2. With birdsong. 3. With the rippling brook. The result showed that over seventy percent of the interviewees were in favour of the background sounds. It is important to consider the overall impression the library conveys to the visitors. As a result of the study we have found some measures that can be taken to improve the sound environment at the library of Jokkmokk. This is a two years master thesis in Archive, Library and Museum studies.

Syftet med denna studie var att genom aktionsforskning undersöka vilka påverkningsbara musikpedagogiska faktorer som visar sig gällande nivåanpassning av den Amerikanska jazzsaxofonisten George Garzones jazzimprovisationsmetod The Chromatic Approach (TCA). Aktionsforskning tillämpades som vetenskaplig metod där en progressiv nivåutveckling av varje students musikaliska möjligheter till anammande av TCA utarbetades. Tre interventioner genomfördes totalt, två med en Kungl. Musikhögskolestudent och en med en Gymnasiestudent. Bakgrunden till studien ligger i vikten av att som musiker få utveckla förmågan till genrebrytande improvisation, en motverkan mot att fastna i givna och stigmatiserade musikaliska bojor som kan kväva studentens nyfikenhet och lust till utveckling av den egna unika musikaliska rösten. Studiens resultat och analys visade på utkristalliserade faktorer som under utvecklingsprocessen arbetats fram och tydliggjorts där vikten av musikpedagogiska förberedelser med nykomponerade övningar behövdes för att nivåanpassa med hänsyn till instrumentteknisk nivå och även till respektive students musikteoretiska förkunskaper. I studiens avslutande diskussion problematiseras aktionsforskningsmodellen som vetenskaplig utgångspunkt för pedagoger som genom sin forskning får dubbla roller. Pedagogen och forskaren i samma person.

I yrket som lärare i grundsärskolan förekommer arbetet med bilder i undervisningen, så kallat bildstöd, som en naturlig och viktig del av vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur bilderna används som redskap i undervisningen genom att ge svar på följande frågor: - Vad är det som kan utvecklas så att användandet främjar lärmiljön och faktiskt blir ett stöd? - Vilka faktorer av bildstödsanvändandet hindrar en god lärmiljö? - Kan samverkan mellan lärare i grundsärskolan förändra förutsättningarna för bildstödsanvändandet så det verkar gynnade för undervisningen? För många elever med utvecklingsstörning är bilder ett redskap som används för kommunikation, ett hjälpmedel för att få struktur och en väg till att utveckla andra kommunikationsformer. Vi har med hjälp av erfarenhet och i samtal med andra lärare förstått att det finns många frågetecken kring bildstödsanvändande i skolan. Med stöd från kollegor och genom en förbättrad samverkan inom skolan och med andra yrkesgrupper kan dessa frågor få svar. Denna studie har inspirerats av aktionsforskning och följt aktionsforskningens cykliska arbetsform. Ett samarbete i fokusgrupper har skett med lärare verksamma inom särskolan. De metoder som använts är loggboksskrivande, observationer, reflekterande samtal och intervjuer. Fokus under studien har varit på hur lärarna använder bildstöd i undervisningen och hur en samverkan mellan lärarna kan bidra till att utveckla och förändra bildstödsanvändandet. Resultatet i studien visar att lärarna upplever att en ökad samverkan kring bildstöd kan underlätta arbetet med bildstöd i undervisningen. Denna studie har således i jämförelse med tidigare forskning sett att samverkan inom läraryrket är viktigt för utveckling, men att samverkansformerna måste vara enkla för att inte upplevas som tidskrävande för lärarna. Aktionsforskning som metod innebär en praxisnära forskning och resultatet i denna studie kan bidra med kunskap för de verksamheter som ingick i studien och liknande verksamheter.

Syftet i utvecklingsarbetet är att inspirera fritidshemslärarna till äventyrspedagogik och att eleverna ska uppskatta de utomhusaktiviteter som erbjuds på fritidshemmet. Nulägesanalysen baseras på intervjuer med fritidshemslärare och elever där det visade sig att utomhusaktiviteterna som utfördes kunde utvecklas. Två frågeställningar ligger till grund för arbetet, på vilket sätt kan äventyrspedagogik motivera till mer utomhusvistelse och lärande utifrån ett barns perspektiv och hur kan fritidshemslärarna arbeta med äventyrspedagogik utifrån de förutsättningar som finns. Utvecklingsarbetet pågick i 7 veckor och då utfördes det 4 äventyr samt att det utfördes anteckningar i en loggbok. Den förändring som går att identifiera är att eleverna uppskattade aktiviteterna genom att visa många tummar upp, vara glada och engagerade under aktivitetens gång samt efterfrågan efter fler aktiviteter. Även fritidshemslärarna menar att de vill sträva efter att utföra liknande aktiviteter i framtiden.

Den här studien tog sin början i de svårigheter som finns med att undervisa åldersblandade klasser i matematik. Syftet var att undersöka hur elevers mindset förändras vid undervisning med öppna uppgifter samtidigt som de får kunskap om hur hjärnan fungerar. Syftet var dessutom att undersöka i vilken utsträckning alla elever i klassen deltog i denna typ undervisningen. Studien genomfördes som en aktionsforskning i en liten åldersblandad klass i en glesbygdsskola. Resultatet var att de elever som hade minst dynamiskt mindset innan aktionen var de som ökade sitt dynamiska mindset mest. Dessa elever ökade även sina matematikkunskaper mest. Anledningen till att de elever som hade mer dynamiskt mindset från början inte ökade varken mindset eller kunskap i samma utsträckning kan bero på att uppgifterna inte vara tillräckligt öppna. Att undervisa med öppna uppgifter visade sig ändå ha tillräckligt mycket fördelar för att forskaren anser att det kan vara ett sätt att förbättra matematikundervisningen i en åldersblandad klass.

For a school library to function as a support for the students’ development of their academic abilities, it must provide material satisfying their needs as well as the needs of the teachers. The school library should assist the students in their research endeavours, as well as inspire reading for pleasure. In order to do this it is imperative that the school library actively develops the existing collection and continually strives to meet the needs of its users. The aim of this Master’s thesis is to describe and reflect upon how a particular school library works with collection development. The study focuses on the material present in a specific library, i.e. the books and other media types used or sought there, and directly influences that library as the material is reviewed, organised and/or discarded. To collect data for the thesis an action research inspired strategy was used, mainly drawing inspiration from the four defining characteristics of action research as described by Martyn Denscombe: Practical (aimed at dealing with real-world issues), Change, Cyclical process (initial findings generate possibilities for change which, once implemented, form the basis for further investigation), and Participation (practitioners are involved in the research process). The study involves practical work at the school library in question, mapping the collection and reviewing user needs, which led to decisions regarding weeding and procurement. The updated collection was then evaluated through interviews with students and faculty. As a result of the study a policy for collection development was formulated to support further collection development in the studied school library. / Uppsatsnivå: D

The main purpose of this Master’s thesis is to do a benchmarking study of the marketing activities at the public library of Valdemarsvik. The purpose is also to describe and get a deeper understanding of benchmarking as a method for improving library activity. Four major problem areas are addressed: How can one use benchmarking as a tool to achieve change? How can one learn with benchmarking? What similarities and differences are there between benchmarking and other similar methods for competence development? Is benchmarking better than other similar methods for competence development? The empirical approach was qualitative and the method chosen was action research. Benchmarking is a structured method for learning and change that compares your performances with the performances of others. The benchmarking object chosen in this study was marketing orientation and marketing. The benchmarking partners chosen were Folktandvården in Gothenburg and the public library of Bollebygd. The outcome of the benchmarking study was user friendly changes in the library’s physical environment and the library’s classification system, and customer oriented changes concerning purchase policy and selection of media. Also a lecture in marketing and market orientation, based on the result of the benchmarking study, was held for the library staff. The conclusion of this study shows that benchmarking can be used as a method to learn market orientation and marketing at a small public library. Benchmarking points out gaps, explains how they occur and describes the successful behaviour of the benchmarking partner and therefore new knowledge easily can be implemented. / Uppsatsnivå: D

<p>Denna studie är en beskrivning av ett pedagogiskt utvecklingsarbete kring det samiska informationsprojekt vilket jag varit ansvarig för inom ramen för mitt arbete som museilärare på Skansens Visningsavdelning. Projektet omfattade tiden 2004-2006. Aktionsforskning handlar om att utveckla och förändra en verksamhet men också att skaffa sig kunskap om hur detta går till och vad som sker under arbetets gång. Det viktigast verktyget inom aktionsforskningen är reflektionen. Jag har reflekterat över vad som kännetecknar mitt museipedagogiska synsätt och utifrån detta studerat övriga synsätt i projektet och deras relation till varandra. Teoretisk inspiration har jag hämtat från Bourdieus fältbegrepp och den Aristoteliska kunskapsdefinitionen tolkad av Bernt Gustavsson. Mitt syfte är att teoretisera och utveckla mitt arbete och att i ett längre perspektiv kunna utveckla den museipedagogiska verksamheten på Skansen samt även bättre kunna hävda museilärarnas yrkesprofession. Mina frågeställningar är vad mitt museipedagogiska synsätt består av och hur det märks i projektet. Vad som sker i mötet mellan det och de övriga synsätten, samt om det sker någon gemensam kunskapsutveckling på Skansen inom projektet. Jag har kommit fram till att mitt museipedagogiska perspektiv i huvudsak utgår ifrån ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv på lärande. Viktiga faktorer för mitt perspektiv är helhetssyn, tillgänglighet, upplevelser med många sinnen och att lärande sker i ett socialt sammanhang där tidigare erfarenheter är avgörande för hur ny kunskap utvecklas. Detta kallar jag mitt museipedagogiska perspektiv. Den ståndpunkten har jag haft svårt att försvara när det uppstått intressekonflikter med andra kunskapsperspektiv med längre tradition och starkare vetenskaplig förankring. Jag finner dock att det för Skansen är berikande med projekt som omfattar flera olika avdelningar och kunskapsfält. Det skapas en större förståelse och insikt gentemot andra kunskapsområden men det tydliggör också brister i kommunikation och organisation.</p><p>This study is an action research of a Sámi information project at Skansen, the open air museum in Stockholm. The Sámi project has been my responsibility in the frame of my work as an education officer at the education department at Skansen. The project covers the period of 2004-2006. Action research is about developing and changing an activity and also acquiring knowledge how this works out and what’s happening during work in progress. The most important tool within action research is reflection. I have been reflecting over what characterizes my point of view of museum education and from there have I studied other perspectives in the project and their relations to each other. My theoretic inspiration comes from the field concept of Pierre Bourdieus and the Aristotle definition of knowledge rendered by Bernt Gustavsson. My purpose is to theorize and develop my work as an education officer and in the long term be able to develop the museum education work at Skansen as well as the museum officer’s profession. My questions at issue are what my museum education point of view consists of and how it is noticeable in the project. What happens in the meeting between that and other point of views, and also if there occurs any development of common knowledge in Skansen within the project. The result of my reflection is that my perspective of museum education is mainly constructive and socio cultural. Important factors for my theoretical perspective on learning are a comprehensive view, accessibility, experiences with several senses and that learning occurs in a social context where previous experiences is decisive for how new knowledge is developed. That perspective hasn’t been easy to defend against other perspective of knowledge with longer tradition and stronger scientific anchoring at departments of Skansen. Although I find that for Skansen it is enriching with projects that concludes several different departments and knowledge fields. It creates a better understanding and an insight toward other knowledge fields but it also clarifies its deficiencies of communication and organisation.</p>

<p>I ett aktionsforskningsprojekt om kontaktmannaskap deltog en arbetsgrupp på ett vårdboende i tre fokusgruppssamtal. I problemorienteringsfasen klargjordes kontaktpersonens roller. Dessa roller var <em>relationsskaparen,</em> <em>länken</em> och <em>administratören</em>. Rollen som relationsskapare var den mest givande för kontaktpersonen. Rollerna som relationsskapare och länk var sammanflätade då länken var beroende av att relationen fungerade. Med rollerna som grund genomfördes planeringsfasen där arbetsgruppen diskuterade hur kontaktmannaskapet behövde förändras. För att kunna fullfölja de tre rollerna behövdes utrymme i form av tid, särskilt som relationsskapare och länk. Administratören behövde också tid, men var inte på samma sätt beroende av en relation till vårdtagaren. Gruppen identifierade tre förändringsområden <em>det första mötet</em>, <em>information</em> och <em>informationsöverföring</em>. Det första mötet behövde utvecklas då det var grunden för en god relation som byggde på ömsesidighet och förtroende. En sådan utveckling kräver att kontaktpersonen får tid, men också stöd från enhetschef, sjuksköterska och/eller vice kontaktperson. I aktionsfasen utformade gruppen tillsammans en informationsbroschyr för att förbättra informationen. Planerade första möten har genomförts av kontaktperson och sjuksköterska både på korttidsvård och med besök i den äldres hem. Ett gott kontaktmannaskap kräver inre förutsättningar i form av vilja och kompetens hos kontaktpersonen. Det krävs också yttre förutsättningar i form av tid och stöd.</p> / <p>In an action research project about the system of contact persons a working team in a nursing home participated in three focus group sessions. During the reflection phase the roles of the contact person were established. These roles were <em>the creator of relations</em>, <em>the link</em> and <em>the administrator</em>. The role as the creator of relations was the most rewarding to the contact person. The roles as the creator of relations and the link were intertwined as the link was depending on a good relation. On the basis of the roles, the planning phase continued with discussions about how the system of contact persons could be changed. To fulfil the three roles time was needed, especially as the creator of relations and the link. The administrator also needed time, but was not dependent on a relation to the elderly person in the same way. The working team identified three areas to develop; <em>the first meeting</em>, <em>information</em> and <em>transmission of information</em>. The first meeting was an opportunity to start a good relation based on reciprocity and trust. Apart from time the contact person needed support from the manager, the nurse and/or the vice contact person. In the action phase the working team designed an information brochure to improve the information. Arranged first meetings have been conducted by the contact person and the nurse at the municipal transitory care center and by visit the elderly person’s house. A good system of contact persons demands internal conditions such as the will and competence within the contact person. It also demands external conditions such as time and support.</p><p> </p>