Syftet med studien var att beskriva hur pensionärer upplever sina dagliga liv. Metoden var kvalitativ. Deltagarna valdes utifrån snöbollurval. Målgruppen i denna studie var pensionärer. I urvalet eftersträvades en variation av deltagarnas ålder, hur lång tid de har varit pensionärer, kön och yrkesstatus. Inklusionskriterierna var att deltagarna hade varit pensionärer i minst tio månader och upp till fem år. Exklusionskriterierna var att deltagarna inte skulle ha några funktionsnedsättningar samt var oberoende av andra för att klara sina dagliga liv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem pensionärer. Analys av data gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen av intervjuerna resulterade i 5 kategorier Mening med att fortsätta med produktiv aktivitet, Att känna sig fri i sin vardag, Det sociala umgänget, Att bli påmind om åldrandet, Att acceptera pensioneringen.Två av fem  kategorier innehar subkategorier. Resultatet visade att ett aktivt deltagande i det dagliga livet, efter pensionering, var betydande för informanterna för att uppleva en menningsfull vardag. Informanterna i studien beskriver upplevelser av deras dagliga liv efter pensionering. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att en mental förberedelse inför pensionering bidrar till en balans mellan olika dagliga, produktiva, instrumentella och fritidsaktiviteter och att en daglig struktur upprätthålls genom att sysselsätta sig med produktiva aktiviteter och fritidsaktiviteterna, vilket anses viktigt. Det framkommer även att ett aktivt liv i olika föreningar och organisationer kan leda till ett bättre social umgänge, förstärkt självkänsal, vilket kan leda till en bättre hälsa hos äldre.

Syfte: Syftet är att beskriva hur chefer upplever sina arbetsplatsers behov av företagshälsovård, samt att utifrån detta försöka svara på om arbetsterapeuter kan möta dessa behov. Metod: En kvalitativ induktiv ansats antogs med öppna intervjuer. Fem chefer rekryterades genom ett avsiktligt typiskt urval via kontakter från en företagshälsovård i Jönköping. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Övergripande tema: ”Arbets- och privatlivets krav – Att få ihop livspusslet”. Fem huvudkategorier: ”Arbetslivets förutsättningar i förändring”, "Riskgrupper bland anställda”, ”Balansgången mellan arbetsgivarens och personalens ansvar över hälsan”, ”Hälsoinsatser som görs idag” och ”Förhoppningar kring det framtida samarbetet med företagshälsovården” och 14 underkategorier identifierades. Slutsatser: Ur ett chefsperspektiv är företagshälsovården en viktig, behövd aktör och expertresurs för arbetsplatsers och medarbetares hälsa. Arbetslivets förutsättningar är i förändring vilket ställer nya krav på såväl arbetsgivare, anställda som företagshälsovården för att möta behoven. Arbetsterapeuter har resurser att kunna möta de behov som beskrivits. Förhoppningen är att examensarbetet kan verka som vägvisare i praxis så att arbetsrelaterad ohälsa kan förebyggas och reduceras. / Objective: The aim was to describe how managers perceive their workplaces need of occupational health services, and try to answer whether occupational therapists can meet these needs. Methods: A qualitative inductive approach was adopted with open interview form. Five managers were recruited through a typical purposive sampling through contacts from an occupational health service in Jönköping. Interviews were analyzed by a qualitative content analysis. Results: Overall theme: "Work and private life demands - to bring together the puzzle of life". Five main categories: "Working life conditions in change", “Risk groups among employees", “The balance between employers and employees responsibilities for health", "Health measures done today" and "Hopes for the future cooperation with the occupational health services" and 14 subcategories were identified. Conclusions: From a manager's perspective, occupational health services are an important, needed actor and an expert resource for workplaces and employees' health. Working life conditions are changing, which puts new demands on employers, employees as well as occupational health services to meet the needs. Occupational therapists have resources to meet the identified needs. Hopefully this study can serve as guidance in practice so that work-related ill health can be prevented and reduced.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personer med ADHD upplever utveckling av sin egen arbetsförmåga. Studien genomfördes genom att intervjua personer med diagnosticerad ADHD. Totalt intervjuades 11 personer. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultatet visar att utveckling av arbetsförmåga sker genom en god självkännedom i kombination med en anpassad miljö men att även förmåga till energibalans och familjesituationen är av betydelse. Detta samstämmer med tidigare forskning. Då informanterna beskriver behov som samstämmer med faktorer som bidrar till att förebygga arbetsrelaterad ohälsa för övrig befolkning finns det fördelar att utforma arbetsplatser utifrån denna grupps behov snarare än att se dessa som en grupp med särskilda behov. Likaså är det relevant att förstå omgivande faktorers, såsom familjs, betydelse för utveckling av arbetsförmåga genom att familj är något som kan kräva så mycket energi att arbetsförmågan påverkas. Därför bör stödinsatser i hemmet undersökas för att se om stödinsatser har en inverkan på arbetsförmågan.

Studiens syfte var att beskriva hur anhöriga till personer med depression upplever sin aktivitetsbalans och vilka strategier som främjar aktivitetsbalans. Studien antog en kvalitativ induktiv ansats för att fokusera på deltagarnas beskrivningar. Ändamålsenligt urval skedde utifrån kriterier. Sex deltagare ingick i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i ett övergripande tema “När oron och ovissheten är en del av livet” samt tre kategorier “Rutiner och strategier för att få vardagen i balans”, “Att ha möjlighet till återhämtning och egen tid för välbefinnande”, samt “Oron kring framtiden, strategier och dess påverkan på det dagliga livet”. Resultatet visar hur deltagarnas upplevelse av oro och ovisshet präglade deras vardag av att alltid behövas finnas till hands, vilket inverkade på deras aktivitetsbalans. Deltagarna skapade strikta rutiner och utvecklade strategier för att få vardagens aktiviteter att fungera. Riskfaktorer såsom komplexa aktivitetsmönster, minimalt med tid för återhämtning, egen tid samt oron inför framtiden, präglade deltagarna i deras vardag. Resultatet av denna studie kan bidra till ökade kunskaper om hur anhöriga upplever det dagliga livet och dess svårigheter för att kunna upprätthålla en god aktivitetsbalans. Vidare kan strategierna de använde för att främja balans i vardagen även vara till gagn för arbetsterapeuter i deras arbete med att stödja anhöriga till personer med depression. / The aim of the study was to describe how relatives of people with depression experience their occupational balance and which strategies promotes occupational balance. The study adopted a qualitative inductive approach in order to focus on the participants' descriptions. A purposeful selection took place based on criteria. Six participants were included in the study. Data were generated through semistructured open-ended interviews and were analyzed by qualitative content analysis. The analysis resulted in one overall theme “When the worry and uncertainty are a part of life” and three categories “Routines and strategies for balancing everyday life","Being able to recover and own time for well-being", and "Worries about the future, strategies and its impact on everyday life". The study results showed how the participants' experience of concern and uncertainty characterized their everyday lives and influenced their occupational balance. Participants were affected by always having to be available, creating rigorous routines and developing strategies to make everyday activities work. Even factors and activities in everyday life that affected their own health as well as concerns for the future, characterized participants everyday life. The outcome of this study can contribute to increased knowledge of how relatives experience everyday life and its difficulties in maintaining a good occupational balance. Furthermore, the strategies they used to promote balance in everyday life can also be beneficial for occupational therapists in their work to support relatives of people with depression.

Höga krav ställs på handelsanställda, vilket kan påverka aktivitetsbalansen. Syftet med denna studie var därför att undersöka upplevelsen av aktivitetsbalans hos handelsanställda män i åldern 25 - 50 år. En kvalitativ design valdes med semistrukturerade intervjuer där tio manliga deltagare inom handel deltog. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket slutligen resulterade i fem kategorier: “Arbetssituationen i relation till familjelivet”, “Olika faser i livet”, “Avsaknad av önskade aktiviteter”, “Förmågan att utföra aktiviteter” och “Vikten av strategier i vardagen”. Resultatet visade att deltagarna upplevde svårigheter med att kombinera arbetet med familjelivet. Beroende på vilken fas i livet deltagarna befann sig i påverkades de olika av balansen i vardagen. Deltagarna upplevde en avsaknad av önskade aktiviteter på grund av tids- och energibrist, vilket påverkade deras förmåga att utföra aktiviteter. För att skapa en fungerande vardag uttryckte deltagarna behovet av att finna strategier. De handelsanställda männen upplever inte aktivitetsbalans då rätt mängd och rätt variation av aktiviteter inte förekommer i deras vardag. Kunskapen i denna studie kan vara till nytta för arbetsterapeuter i mötet med denna målgrupp i samhället för att förebygga ohälsa. Författarna har uppmärksammat behovet av mer forskning då kunskapen är begränsad, om mäns upplevelse av aktivitetsbalans på andra områden inom handel samt inom andra yrken. / High demands are placed on sales employees, which may affect the occupational balance. The purpose of this study was, therefore, to investigate the experience of occupational balance among men working in sales in age 25 - 50 years. A qualitative design was chosen with semistructured interviews involving ten male participants in sales. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis which resulted in five categories: “Worksituation related to familylife”, “diffrent phase in life”, “Absence of wanted activities”, “The ability to perform activities” and “The importance of strategies in everyday life”. The results showed that the participants experienced difficulties combining work with family life. Depending on the phase of life the participants were in, they affected differently from balance of everyday life. Participants experienced a lack of desired activities due to time and energy battles, which affected their ability to perform activities. In order to create a working everyday life, the participants expressed the need to find strategies. The sales working men do not experience occupational balance as the right amount and the right variety of activities do not occur in their daily lives. The knowledge in this study may be useful to occupational therapists in meeting this community target for preventing ill health. The authors have drawn attention to the need for more research as the knowledge of men's experience of occupational balance in other areas of sales and other professions is limited.

Introduktion: Tidigare forskning tyder på att hjärntrötthet är ett komplext tillstånd som negativt påverkar individens livssituation och kan skapa obalans i vardagliga aktiviteter. Syfte: Att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för individer med hjärntrötthet. Metod: En kvalitativ design valdes för att besvara studiens syfte. Avsiktligt urval användes för att utse tio arbetsterapeuter med erfarenhet inom området. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med öppna intervjufrågor. Innehållsanalys genomfördes på de transkriberade intervjuerna, vilket resulterade i ett tema, tre kategorier samt sju underkategorier. Resultat: Resultatet sammanfattades i temat ”Arbetsterapeuten som coach med individen i fokus”. Kategorierna som framkom var; Information och rådgivning: vikten av att informera patienter och anhöriga om innebörden av hjärntrötthet samt nyttan med interaktion där arbetsterapeuten agerade coach och patienten gavs möjlighet att reflektera. Strategier: genom exempelvis identifiering, planering och struktur av aktivitetsmönster erbjöds patienten hantering av hjärntröttheten och kunde därmed bättre klara sin vardag. Hjälpmedel: individanpassade hjälpmedel av olika slag kunde underlätta i patientens vardag. Slutsatser: Det fanns inte några färdiga interventioner för patienter med hjärntrötthet utan åtgärderna behövde anpassas för varje specifik individ. Genom coachning, strategier och hjälpmedel kunde patienterna lära sig att hantera sin hjärntrötthet och få vardagen att fungera. / Introduction: Previous researches indicate that mental fatigue is a complex condition that adversely affects the individual's life situation and can cause imbalance in everyday activities. Aim: To describe occupational therapists' experiences of interventions for individuals with mental fatigue. Method: A qualitative design was chosen to answer the purpose of this study. Target selection was used to elect ten occupational therapists with experience in the field. Data was collected using semi-structured interviews with open interview questions. Content analysis was conducted on the transcribed interviews, resulting in one theme, three categories and seven subcategories. Result: The result was summarized in a theme: Occupational therapist as a coach with focus on the individual. The categories were; Information and counseling: the importance of informing patients and relatives about mental fatigue as well as the benefit of interaction. Strategies: further interventions were enabled through patients identifying and acquiring insight of his or her own situation. Assistive devices: individualized assistive devices could support the patient's everyday life. Conclusions: Results showed that there were no ready-made interventions for patients with mental fatigue and that the interventions had to be individualized for each specific individual. The purpose of the interventions was to teach patients to deal with their mental fatigue and

Brist på återhämtning kan leda till psykisk ohälsa, stress och sjukskrivning, därför är källor till återhämtning ett relevant område att undersöka inom arbetsterapi. Forskning om naturens inverkan på människan görs inom en mängd olika områden, bland annat undersöks hur naturen påverkar människans hälsa. Denna studie syftade till att sammanställa tillgänglig forskning om människors upplevelser av att vara i naturen och hur naturen kan främja återhämtning. En litteraturöversikt med kvalitativ design valdes för att sammanställa relevant forskning. Huvudsökning gjordes i databaserna APA PsychINFO, Cinahl och PubMed. Efter granskning och kvalitetsbedömning inkluderades åtta artiklar i arbetet. Innehållet i dessa analyserades och sammanställdes slutligen i huvudtemat Naturens återhämtningspotential som innehöll de fem undertemana 1) Sensoriska intryck från naturen, 2) Känslohantering och tankemönster som uppstod i naturen, 3) Glädje och frihet i naturen, 4) Känsla av tillhörighet till naturen, 5) Tillgänglighet till natur. Resultatet beskrev att människor upplevde att naturen hade flera hälsofördelar som bidrog till ökat välmående och återhämtning. Utifrån studieresultatet förs ett resonemang om hur naturens återhämtningspotential kan relateras till arbetsterapi. En slutsats som dras är att arbetsterapeuter kan använda naturen i både preventivt och promotivt arbete, för att bidra till hälsa och återhämtning på såväl individ som samhällsnivå. Författarna ser ett fortsatt behov av forskning kring hur naturliga miljöer kan användas som medium i återhämtningsprocessen inom området arbetsterapi.

Stressrelaterad psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige och antalet sjukskrivningar ökar varje år. Arbetsterapeuter är en yrkesgrupp som har utbildning inom aktivitetsbalans och kunskap om hjälpmedel för vardagsstruktur. Därför bör de vara rustade att hantera självupplevd stress. Stressnivåerna har dock visat sig vara höga även bland arbetsterapeuter och det finns idag begränsad forskning som beskriver strategier för självupplevd stress hos arbetsterapeuter i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva hur yrkesverksamma arbetsterapeuter upplever och hanterar stress. Metoden som tillämpades var en kvalitativ studie bestående av sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter som därefter analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultaten sammanställdes i tre kategorier: arbetsplatsen påverkar stressnivå, personliga stressorer och dess konsekvenser, Strategier för stresshantering. Där framkom vanliga källor till stress var hög arbetsbelastning och oförstående ledning. De vanligaste strategierna för stresshantering var att söka stöd från arbetsgruppen, preventivt arbete genom användande av kognitiva hjälpmedel samt deltagande i meningsfulla aktiviteter. Nya resultat framkom i vår studie som visar att arbetsterapeuter kan vara mindre benägna att söka hjälp vid stress. Resultaten kan vara värdefulla för kliniskt verksamma arbetsterapeuter som upplever stress och svårigheter med struktur i vardagen.

Sammanfattning Mängden aktiviteter samt variationen av aktiviteter innefattar en individs aktivitetsmönster. Aktivitetsbalans är individens upplevelse av sitt aktivitetsmönster. Syfte: Syftet med studien var att beskriva småbarnsmödrars upplevelse av aktivitetsbalans (med barn i åldrarna 6 månader till 5 år). Metod: Studien hade en kvantitativ ansats och baserades på insamlat datamaterial från en webbaserad enkätundersökning med självskattningsinstrumentet Occupational Balance Questionnaire 11 [OBQ-11]. Urvalet av deltagare gjordes genom bekvämlighetsurval baserat på en utvald facebookgrupp bestående av mödrar. Totalt svarade 303 mödrar. Data analyserades explorativt och presenterades med deskriptiv statistik och analytisk statistik. Resultat: Deltagarna i studien skattade generellt en låg grad av aktivitetsbalans mätt utifrån OBQ-11. Vidare visade resultatet, gällande relation mellan antal barn och aktivitetsbalans, att deltagare som skattat sig lägst var mödrar med tre barn. Slutsats: Studien visade att deltagarna skattade sig lägst gällande påståendena “Tillfredsställelse med disponering av tid för vila, återhämtning och sömn”,“Balans mellan obligatoriska och frivilliga aktiviteter” och “Balans mellan fysiska, sociala, mentala och vilsamma aktiviteter”. Sammanfattningsvis visade studien att deltagarna generellt upplevde bristande aktivietsbalans och därav finns ett intresse av fortsatta studier kring vilken typ av insatser eller strategier som kan möjliggöra aktivitetsbalans för småbarnsmödrar.

Aim: The aim of this study was to investigate caregiver counselor’s perceptions of occupational balance for family caregivers to people with neurological diagnose. Method: Semi-structured interviews were conducted digitally with nine caregiver counselors from different municipalities within Sweden and the collected data was analyzed with a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The experience of caregiver counselors showed that family caregivers to people with neurological diagnose have a hard time maintaining satisfactory occupational balance. According to the caregiver counselors the caregivers take on new roles and with these comes new areas of responsibilities and activities, both in taking care of the sick relative as well as taking care of all the household chores. These new roles, activities and responsibilities makes it hard for the caregivers to maintain occupational balance and are at risk of getting ill with both mental illness as well as physical illness. The experience of the caregiver counselors was that aid from the community in form of home care and daily activity centers for the sick relative is something that gives the caregivers possibilities to maintain occupational balance by giving them more time to spend on self-care. Conclusion: The study shows that caregivers occupational balance is affected by the support they’re giving. By aiding the caregivers in their supporting activities in form of family interventions and taking the caregivers in accord in an early state occupational balance might be possible to maintain. / Syfte: Studiens syfte var att undersöka anhörigkonsulenters uppfattning om aktivitetsbalanshos anhöriga till personer med neurologisk diagnos. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt med nio anhörigkonsulenter från olika kommuner i Sverige och insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Anhörigkonsulenters uppfattning visade att anhöriga som vårdar närstående med neurologisk diagnos har svårt att bibehålla aktivitetsbalans. Enligt anhörigkonsulenterna tar sig anhöriga an nya roller som innefattar nya ansvarsområden och aktiviteter, både i att vårda den närstående och att sköta hushållet. Dessa nya roller, aktiviteter och ansvar bidrar till försvårade möjligheter för de anhöriga att bibehålla aktivitetsbalans och bidrar till risker att de anhöriga själva ådrar sig ohälsa, såväl psykisk som fysisk. Anhörigkonsulenternas uppfattningvar att samhällsinsatser i form av hemtjänst och dagverksamheter för närstående är något som kan avlasta anhöriga och frigöra tid samt skapa möjligheter för dem att bibehålla aktivitetsbalans. Slutsats: Studien visar på att anhörigas aktivitetsbalans påverkas av den vård och stöd de utgör. Genom att stödja anhöriga i deras vårdande genom familjeinterventioner kan anhöriga ges möjlighet att bibehålla aktivitetsbalans.