I samband med ett allt mer flexibelt arbetsliv ökar de anställdas möjlighet att påverka var, när och hur arbetet utförs – samtidigt som samarbete och kommunikation ses som viktiga verktyg för att uppnå kreativitet, innovation och tillfredsställelse i arbetet. Detta har även inneburit att de sätt som organisationer utformar kontor och arbetssätt förändrats, vilket bland annat resulterat i uppkomsten av aktivitetsbaserade kontor. Dessa syftar att öka flexibilitet, medarbetares nöjdhet, produktivitet och hälsa. Trots de sociala relationernas vikt både för organisationens möjlighet att nå mål samt för medarbetares trivsel på arbetsplatsen, tycks tidigare forskning uttrycka hur det aktivitetsbaserade arbetssättet kan inverka på hur kommunikation sker på arbetsplatser. Denna studie har utgångspunkt i en kvalitativ ansats och syftar att undersöka och diskutera hur medarbetare upplever sociala relationer på ett aktivitetsbaserat kontor och vilka möjligheter och/eller hinder som uppstår för medarbetares gemenskap i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap. Det teoretiska ramverk som presenteras berör arbetsmiljö, krav, kontroll och stöd samt sociala relationer. Resultatet visar att medarbetarnas upplevelser av att arbeta i ett aktivitetsbaserat kontor i hög grad skiljer sig från varandra, vilket innebär att upplevelserna av samma arbetsmiljö inte delas mellan olika personer. Oavsett om intervjupersonerna är positivt eller negativt inställa till det aktivitetsbaserade arbetssättet beskriver de flesta att de sociala relationerna och gemenskapen försvåras eftersom de sällan träffar eller är i närheten av sina kollegor. Resultatet tyder även på att sociala relationer mellan enheter och avdelningar tycks förändras i ett aktivitetsbaserat kontor; vissa anser att det är enklare att kommunicera med fler personer vilket kan möjliggöra framtida samarbete, medan andra anser sig ha mindre kontakt med andra i detta typ av arbetssätt.

Syftet med studien var att undersöka om introverta och extroverta individer har samma förutsättningar för att nå arbetstillfredsställelse i aktivitetsbaserade arbetssätt. Studien genomfördes som en explorativ, kvalitativ fallstudie av två IT-företag. Ett målstyrt urval tillämpades och data samlades in med hjälp av enkäter, vilka besvarades av 13 medarbetare på respektive företag. Detta resulterade i totalt 26 enkätsvar lika fördelade mellan extroverta och introverta individer. För att bearbeta och analysera det insamlade materialet användes en tematisk analysmetod vilken resulterade i två huvudteman och fem underteman. Resultatet visade att både introverta och extroverta individer efterfrågade fler, och större variation av, tysta zoner. Det framkom att extroverta individer uppskattade socialt utbyte och interaktion i högre grad än introverta. Introverta individer betonade istället vikten av regler, stördes mer av distraktioner som inte innebar någon direkt interaktion med andra människor och hade ett större behov av en arbetsmiljö med färre distraktioner. Sammantaget visade fallstudien att introverta och extroverta individer har olika förutsättningar för att nå arbetstillfredsställelse, men att deras olika behov kan tillgodoses i aktivitetsbaserade arbetssätt.

I vår utbildning på universitetet har vi blivit lärda att ett laborativt arbetssätt främjar elevers relationella förståelse för matematik. Detta står dock i kontrast till våra observationer under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, där vi märkt att undervisningen oftast domineras av enskilt arbete i matematikboken. Mot denna bakgrund valde vi att utforska hur ett aktivitetsbaserat arbetssätt påverkar matematikprestationer hos elever i grundskolan. Vår kunskapsöversikt baseras på studier hämtade från databaserna ERIC och ERC. Genom sökkriterier och tydliga inkluderings- och exkluderingskriterier, identifierade vi 11 relevanta artiklar som utgör grunden för vårt resultat och besvarar vår forskningsfråga. Resultaten av studierna indikerar att ett aktivitetsbaserat arbetssätt inte bara förbättrar elevernas prestationer i matematik, utan också deras motivation. Det framkommer att detta arbetssätt är fördelaktigt för eleverna och även att det är viktigt att beakta flera påverkande faktorer, som till exempel den extra tid som krävs av läraren för att genomföra detta.

No description available.

Bakgrund: Kontorens utformning påverkar hur organisationer upplevs internt och externt. Utformningen har förändrats genom tiden vilket till viss del beror på samhällsutvecklingen och moden. Aktivitetsbaserat arbetssätt är ett nytt sätt att utforma kontor på och allt fler organisationer väljer idag att implementera ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Syfte: Att skapa förståelse för modets inverkan på organisationers utveckling genom att studera implementeringen av ett aktivitetsbaserat arbetssätt.  Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Studien är en tvärsnittsstudie med datainsamling från mer än ett fall. Åtta kvalitativa intervjuer och två observationer har genomförts.    Resultat, slutsatser: Det finns flera motiv till att implementera ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Sänkta kostnader till följd av minskade lokalytor, ökad produktivitet, hänsyn till miljön, ökad attraktionskraft, ökat samarbete och innovationsskapande är exempel på motiv till implementeringen. Utifrån en modemetafor kan det ses en ökad spridning av begreppet aktivitetsbaserat arbetssätt, vilket sker genom konsulter, företag och media. Idén aktivitetsbaserat arbetssätt har rest in i diskursen organisation och håller på att förändra normen som upprätthåller bilden av vad som anses vara det bästa sättet att utforma arbetsplatsen på, det vill säga vad som ger organisationer legitimitet. / The design of the offices affect how organizations are perceived internal and externally. The design has changed over time that to some extents depend on the society development and fashion. Activity-based workplace is a new way to design offices and many more organizations choose to implement an activity-based workplace approach nowadays.  The purpose of the study is to create understanding of the influence of fashion in organizations development by studying the introduction of activity-based workplace. The study is based on a deductive research approach with a qualitative research methodology. The study is a cross-sectional research with data collection from more than one case. Eight qualitative interviews and two observations have been completed. There are several reasons for implementing an activity-based workplace. Reduced costs due to reduced workspace premises, increased productivity, being environmentally responsible, increased attractiveness, collaboration and innovation creation are examples of reasons for the implementation. In a fashion metaphor, the spread of the activity-based workplace concept is increasing provenly, which is done by consultants, companies and the media. The idea of activity-based workplace has entered the discourse of organization and it is about to change the norm that maintains the image of what is considered the best way to design the workplace; that is what gives organizations legitimacy.

Uppsatsen syftar till att undersöka en aktivitetsbaserad arbetsplats och de anställdas upplevelser av att arbeta på en sådan. Frågeställningarna berör vilka möjligheter och utmaningar som kan identifieras på en aktivitetsbaserad arbetsplats, samt hur de anställda beskriver övergången till ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Det teoretiska ramverk som presenteras berör begrepp om fysisk arbetsmiljö, organisatorisk och social arbetsmiljö, integrering och segmentering, extern- och intern reglering, samt den så kallade krav-kontroll och stödmodellen. En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har präglat denna uppsats. Det empiriska materialet är insamlat genom åtta semi-strukturerade intervjuer med anställda som arbetar på en aktivitetsbaserad arbetsplats. Målet har varit att fånga de intervjuades upplevelser, åsikter och känslor om uppsatsens ämne. Studiens resultat har gett en ökad förståelse för hur anställda upplever och beskriver sin aktivitetsbaserade arbetsplats. De möjligheter som har konstaterats handlar om den kontroll och flexibilitet informanterna har fått i och med arbetssättet, samt att de fått större kontroll och utbyte gällande de sociala relationerna på arbetsplatsen. De utmaningar som uppmärksammats berör huvudsakligen hur individuella preferenser och personlighetsdrag kan påverka upplevelsen av en aktivitetsbaserad arbetsplats. Resultatet visar även att informanterna beskriver övergången till aktivitetsbaserat som relativt positiv, eftersom de har varit delaktiga i processen och i och med övergången till aktivitetsbaserat fått större självbestämmande än innan implementeringen. Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön har delvis förbättrats i och med större valmöjligheter, medan den fysiska har några utmaningar kvar, speciellt gällande anställdas koncentrationsmöjligheter och arbetsplatsens lokaler.

Ett aktivitetsbaserat arbetssätt har växt fram som ett nymodigt och populärt organisationskoncept, både inom privat och offentlig sektor. Konceptet, likt många andra managementkoncept, kan vara problematiska att anpassa i den lokala kontexten. Inte minst med tanke på traditionella institutionella motsättningar. Syftet med vår studie är att undersöka hur rationella myter översätts i den lokala organisationen. Till vår hjälp att undersöka aktivitetsbaserat arbetssätt som en rationell myt samt hur det anpassas i den lokala kontexten, har vi använt oss av institutionell teori och tidigare forskning inom området. För att samla in vårt empiriska material för undersökningen, har vi valt att använda kvalitativa intervjuer där vi sammanlagt intervjuat fyra personer inom samma statliga myndighet. Resultatet visade vikten av att kommunicera motiven till förändringen på rätt sätt, att driva förändringar som förändringsprojekt snarare än lokalprojekt samt att organisationer behöver justera formella strukturer för att översätta myten i den lokala kontexten. Resultatet analyserades sedan med hjälp av vår valda teori och tidigare forskning.

Den här intervjustudien undersöker vad som kan hända på en arbetsplats när man inför ett aktivitetsbaserat kontor och vad det kan få för konsekvenser hos medarbetare. Som ett sätt att göra detta studeras en avdelning på Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg, med syfte att förstå hur människorna inne på kontoret upplever kontorsmiljön och hur de arbetar och rör sig inne i kontoret. Det teoretiska ramverket utgörs av tidigare studier inom aktivitetsbaserade kontor, som ett sätt att kunna jämföra och diskutera med. Samt kulturforskning och social identitetsteori som ett mer analytiskt ramverk att utgå ifrån. Intervjuerna i studien är av en öppen karaktär där målet har varit att studien ska uppmärksamma det som respondenterna själva tar upp och utifrån det formas således studiens karaktär. Även en kompletterande intervju har utförts för att kunna jämföra respondenternas åsikter med vad tanken från början var med kontorsförändringen. Resultatet visar att respondenterna i stor mån vill sitta på en arbetsplats i anslutning till sina kollegor inom det team de arbetar, i istället för att utnyttja det aktivitetsbaserade kontoret till fullo. Ett av det aktivitetsbaserade kontorets mest centrala förhållningssätt är att det inte är tillåtet att ha kvar sin arbetsplats om man är iväg mer än en timme från den. Det här efterföljs sällan och de anställda har istället skapat en egen regel om att det är tillåtet att ha kvar sin plats. Målet med att införa aktivitetsbaserat arbetssätt är att öka interaktioner mellan avdelningar och främja spontana möten och nya konstellationer. Vår studie visar att de anställda, till stor del, inte interagerar med personer från andra avdelningar och utbyter kunskap emellan. Vi argumenterar för att den fysiska utformningen av kontoret inte verkar räcka som verktyg för att skapa eller främja en ny kultur i fallet med de specifika interaktionsmönster som önskas ur arbetssättet

Studien eftersträvar att medföra en större insikt om ledningens erfarenheter av det aktivitetsbaserade arbetssättet och kontoret. Något som både innefattar varför verksamheter väljer att implementera arbetssättet, lärdomar från införandet såväl arbetet i kontoret. Även hur ledarskapet påverkas av att arbeta aktivitets­baserat. Avgränsningen för studien är verksamhets­ledningen vilket inkluderar både chefer samt HR personal, och utgår således från deras perspektiv. Studien baseras på en kvalitativ undersökning där intervjuer har använts som datainsamlings­teknik. För att komma i kontakt med våra intervjupersoner användes sök­­­motorn Google för att finna organisationer som arbetar aktivitetsbaserat. Något som resulterade i 12 intervjuer med 14 intervjupersoner. Teorikapitlet är skapat för att kunna tolka det insamlade intervju­materialet och besvara frågeställningarna. Resultatet visar att organisationer inför ett aktivitetsbaserat arbetssätt när ett ökat behov av anpassning för att kunna växa i lokalerna finns och för att lokalerna behöver uppdateras. Andra anledningar är att samarbetet ska öka i organisationen. Något som kräver en lång period av planering för att kunna förbereda chefer och medarbetare på den stundande förändringen. Samtliga i kontoret behöver även ändra sitt beteende för att konceptet ska fungera. Ledarskapet bör präglas av förtroende till medarbetarna och att de får ta eget ansvar över sina arbetsuppgifter.

Detta examensarbete är en studie om hur en projektstudio kan utformas så att den kommunicerar och stödjer dess syfte, samt stödjer de arbetsuppgifter som genomförs. Arbetet har genomförts i samarbete med NCC AB i Solna. NCC arbetar mycket i projekt och dagens lokaler stödjer inte arbete i projekt så bra som de önskar, de är i behov av fler projektstudios. NCC har som mål att börja arbeta mer aktivitetsbaserat i och med att miljöerna stödjer deras arbetssätt. En projektstudio ska fungera för olika typer av arbetsuppgifter så som individuellt arbete, arbete i grupp och större möten. Projektstudion är en plats för både möte och projektarbete. I dagsläget är den planerade ytan för projektstudion ett öppet kontorslandskap. Studien baseras på litteratur om zonindelning, rummets påverkan, grupparbete och arbetssätt, psykologiskt perspektiv samt Leesmanundersökning på NCC. I studien har följande metoder genomförts: platsanalys, analys av Leesmanundersökning på NCC, kvalitativ intervju och workshop. Studien resulterar i att ett gestaltningsförslag skapas, i detta fall en projektstudio. Ytan för projektstudion har gått från att vara ett öppet kontorslandskap till att vara en miljö som stödjer olika typer av arbetsuppgifter. / This thesis is about how a Project Studio can be designed so it communicates and support its purpose, and also support the assignments to be performed in the Studio. The study has been made in cooperation with NCC AB in Solna, Sweden. NCC often work in projects but their premises today does not support project working as well as they would wish it to, NCC is therefor in need of more Project Studios. NCC:s goal is to be able to work in a more Activity Based manner as a result of the environment better supporting this way of working. A Project Studio should function for different types of job assignments such as individual work, work in groups and bigger meetings. The Project Studio is a place for both meetings and working in projects. The intended space is currently an openplan. The study has a base founded on literature primarily relating to: zoning; the influence of space; teamwork and manner of working; a psychological perspective; and a Leesman review conducted at NCC. In the study the following methods have been performed: space analysis; analysis of the Leesman review at NCC; qualitative interviews and a workshop. The study results in a design proposal for a Project Studio. The space for the Project Studio would be transformed from an open-plan to an environment that more fully supports the different types of job assignments required at NCC.