Aktivitetsbaserat arbetssätt har blivit en allt vanligare flexibel kontorsform och beskrivs som framtidens kontorsform bland konsulter och arkitekter. Att kontorsformen anses vara en del av framtidens arbetsliv gör den intressant att undersöka. Denna uppsats undersöker varför beslutsfattare väljer att införa aktivitetsbaserade kontor. För att besvara frågan gjordes en kvalitativ fallstudie hos ett större företag som under det senaste året flyttat in i ett nytt kontor med aktivitetsbaserat arbetssätt. Fallstudien består av sju stycken intervjuer av personer med ett ledningsperspektiv och även en observation har gjorts. Studien visade att företaget inte haft en rationell beslutsprocess där olika alternativ vägts mot varandra. Beslutet att införa ett aktivitetsbaserat kontor har styrts kraftigt av en rådande organisationstrend som bidrar till bilden av att vara en modern arbetsgivare. Studien visar även att andra organisationer och konsulter påverkat valet av arbetssätt men även utformningen av det nya kontoret.

Syftet med studien var att belysa hållbarheten med aktivitetsbaserat arbetssätt (ABW) utifrån chefers egen situation med fokus på hur chefer erfar ABW samt hur chefer uppfattar hälsa och välbefinnande på aktivitetsbaserade arbetsplatser. En kvalitativ forskningsdesign med inspiration från fenomenografisk analys tillämpades med semistrukturerade intervjuer som datainsamling baserat på ett strategiskt urval. Resultatet från studien visade att fyra beskrivningskategorier kunde urskiljas för hur chefer erfar ABW. De olika kategorierna speglade chefernas uppfattningar om hur möjligheter och utmaningar med att arbeta aktivitetsbaserat påverkade arbetsvillkor och hållbarhet. Chefers främsta fokus gällande hälsa och välbefinnande utgick från medarbetarnas perspektiv som behövde balanseras mot chefers egna behov. Den flexibilitet som ABW erbjuder uppskattas av chefer och medför även  en beredskap för oväntade situationer. Det tar tid att vänja sig vid ABW och passar inte för alla individer eller för alla yrkeskategorier. För att ABW ska vara hälsofrämjande och hållbart behöver arbetssättet utvärderas mer och anpassas till den egna organisationen. / The aim of the study was to elucidate sustainability with activity-based working (ABW) based on the manager's own situation with a focus on how managers experience ABW and how managers perceive health and well-being in activity-based workplaces. A qualitative research design with semi-structured interviews as data collection with inspiration from phenomenographic analysis was used in the study. The results of the study showed that four description categories could be distinguished for how managers experience ABW. The different categories reflected managers' perceptions of how opportunities and challenges in working activity-based affect working conditions and sustainability. The managers' main focus on health and well-being was based on the employees' perspectives that need to be balanced against managers' own needs. The flexibility that ABW offers was appreciated by managers and also led to preparedness for unexpected situations. It takes time to get used to ABW and it is not suitable for all individuals or for all occupational categories. In order for ABW to be health-promoting and sustainable, the way of working needs to be evaluated more and adapted to its own organization.

Vårt föränderliga samhälle påverkar och utmanar sättet att arbeta samt organisera arbete. Många organisationer förändrar kontorsmiljö och arbetssätt i syfte att skapa en mer stödjande arbetsplats. En växande kontorstrend är det aktivitetsbaserade arbetssättet, hädanefter kallat ABW. Arbetssättet innebär ett papperslöst kontor, utformat i olika zoner anpassade efter de anställdas behov. Medarbetarna har inga egna platser utan uppmanas att välja arbetsstation utifrån arbetsuppgift. Konceptet syftar till att inspirera samt främja samarbete och innovation men också till att öka lönsamheten. Studien, vilken utgår från en kvalitativ ansats, syftar till att undersöka hur medarbetare i organisationen upplever att den fysiska och psykosociala arbetsmiljön påverkas av att arbeta aktivitetsbaserat samt vad i det förändrade arbetssättet som eventuellt leder till förbättrad eller försämrad upplevd hälsa samt arbetstillfredsställelse. Studien  visar  att  den  fysiska  arbetsmiljön  har  stark  positiv  inverkan  på  medarbetarnas upplevda arbetstillfredsställelse men att arbetssättet i sig inte upplevs lika positivt. Medarbetarna nyttjar inte fullt ut arbetssättet så som det är tänkt och de olika zonerna upplevs många  gånger  ofunktionella.  De  främsta  orsakerna  till  upplevelsen  av  en  försämrad arbetsmiljö är dels att medarbetarna inte har sin fasta plats, dels svårigheterna att samla hela gruppen. Slutsatsen är att god hälsa och arbetstillfredsställelse lättare uppnås genom att beakta medarbetarnas individuella förutsättningar samt förmåga och vilja att hantera förändringarna som arbetssättet innebär. Vi anser studien vara av värde då kunskapen kring ABWs för- och nackdelar samt påverkan på medarbetarnas fysiska och psykiska hälsa samt arbetstillfredsställelse  är  begränsad.  Genom  ökad  kunskap  och  förståelse  ökar förutsättningarna för ett mer hållbart arbetsliv. / Our   changing   society influence   and   challenge the   way   of   working and   organizing work. Many organizations change the office environment and the work concept in order to create a  more  supporting  workplace. A  growing  office trend  is the  concept  activity based working, henceforth called ABW. The work concept means a paperless office, designed in different  zones customized  to  suit the needs of employees. The employees  have no  fixed seats,  instead  they are  encouraged  to  choose  workstation  based  on  the  assignment.  The concept aims  to inspire and  promote collaboration  and  innovation,  but  also to  increase profitability.   The study,  which  is  based  on a qualitative approach,  aims  to  explore how employees in the organization perceive that the physical and psychosocial work environment is affected by working activity based and which factors in the changed way of working that leads to increased or decreased perceived health and job satisfaction. The study shows that the physical environment has a strong positive impact on employees' perceived job satisfaction but  that  the  activity  based  working  in  itself  not  always  is  perceived  as  positive.  The employees did not fully utilize the activity based working concept as it is supposed and the different office zones are often perceived as non-functional. The main reasons for why the physical and psychosocial work environment is perceived as impaired are partly that the employees do not have their own seats, partly the reduced possibilities to gather the whole group. The conclusion is that good health and job satisfaction is more easily achieved if considering the employees individual conditions as well as ability and willingness to handle the changes that the new way of working means. Since the knowledge about the advantages and disadvantages of the concept, as well as it’s impact on employees' physical and psychological health is limited, we believe our study to be of value. Through improved knowledge  and  understanding the  opportunities  to  create  a  more  sustainable  worklife increases.

Kandidatuppsats i Företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, Vårterminen 2017.                                                                                                                                   Författare: Hugo Järnland & Ida Sonesson   Handledare: Mathias Karlsson Examinator: Mikael Lundgren   Titel: Det aktivitetsbaserade arbetssättet som Janusansikte - en kvalitativ studie om medarbetares positiva samt negativa upplevelser av det aktivitetsbaserade arbetssättet.   Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för hur medarbetare upplever och förhåller sig till det aktivitetsbaserade arbetssättet.                                                                                                              Metodik: En kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet är insamlat via åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare som arbetar på ett företag där det aktivitetsbaserade arbetssättet tillämpas.                                                                              Slutsats: Studiens resultat har gett en ökad förståelse för hur medarbetare upplever och förhåller sig till det aktivitetsbaserade arbetssättet. Studien visar att det aktivitetsbaserade arbetssättet är ett komplext område som upplevs olika av olika individer. Resultatet visar även att det finns både positiva och negativa sidor av det aktivitetsbaserade arbetssättet. Sammanfattningsvis kan vi redogöra att medarbetarnas upplevelser av det aktivitetsbaserade arbetssättet kan liknas vid ett Janusansikte då deras upplevelser tydligt skiljer sig från varandra. / Bachelor Thesis in Business Administration III, Organization 15 hp, 2FE78E, Faculty of Economics at Linneaus University in Kalmar, Spring 2017.   Authors: Hugo Järnland & Ida Sonesson   Advisor: Mathias Karlsson   Examinator: Mikael Lundgren   Title: The activity-based working as a Janusface – A qualitative study about employees positive and negative experiences about activity-based working.   Purpose: The study aims to create an understanding regarding employees experiences and how they relate to activity-based working.   Methodology: A qualitative research strategy with an abductive approach. The empirical material is collected through eight semi structured interviews with employees at a company where the activity-based working is implemented.   Conclusion: The study’s result has given an increased understanding of how employees experience and relate to activity-based working. The study shows that activity-based working is a complex area which individuals experience differently. The results also show that there are both positive and negative sides of the activity-based working. In conclusion, we can find that employees experiences of the activity-based working can be seen as a Janusface since their experiences clearly differ from each another.

Aktivitetsbaserat arbetssätt har sedan några år tillbaka slagit igenom på marknaden och blivit en stor trend både i Sverige och resten av världen. Det är ett omstritt begrepp sombåde fått lovord och kritik. Studiens syfte är att undersöka hur medarbetare inom akademin upplever att arbeta i en aktivitetsbaserad miljö med fokus på psykosocial arbetsmiljö och sociala relationer samt om det finns ett samband mellan individens arbetsuppgifter och deras upplevelse. En kvalitativ studie har genomförts på ett universitet/högskola i Sverige, totalt sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Respondenternas uppfattning varierade gällande deras upplevelser av det aktivitetsbaserade arbetssättet dock var flertalet negativa. De huvudsakliga faktorerna som lyftes var ljudnivån och transparens, respondenterna nyttjar olika copingstrategier för att få bukt med problemen. Resultatet visar att de sociala relationerna på arbetsplatsen både förstärkts och försämrats. Respondenternas arbetsuppgifter belystes som problematiska inom ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Utifrån studiens resultat var det som var mest påtagligt negativt för respondenternas psykosociala arbetsmiljö och upplevelsen av den aktivitetsbaserade miljön de faktorer som låg utanför individens egenkontroll, där lyckade copingstrategier inte var tillämpningsbara. / Activity-based working has been on the rise for some years and has become a big trend both in Sweden and the rest of the world. It is a controversial concept that has both received praise and criticism. The aim of the study is to investigate how employees in the academia experience working in an activity-based office with a focus on psychosocial work environment and social relations, and whether there is a connection between the individual's tasks and their experience. A qualitative study has been conducted at a university/college in Sweden, a total of six semistructured interviews have been held. Respondents' perception of their experiences of the activity-based working varied, but the most respondents were negative. The main factors that were lifted were the sound level and the transparency, the respondents used different coping strategies to overcome the problems. The result shows that the social relations in the workplace have both been strengthened and deteriorated. The respondents' tasks were highlighted as problematic within an activity-based office. Based on the study's results, the most negative factor for the respondents' psychosocial work environment and the experience of the activitybased working were the factors that were outside the individual's control,where successful coping strategies were not applicable.

Detta examensarbete är en studie i hur en kontorsmiljö i form utav fyra stycken cellkontor och ett konferensrum kan utformas för en myndighet. Med syfte att skapa ett gestaltningsförslag som visualiserar möjliga lösningar för kontorets arbetsgrupp, för att sedan utformas till en aktivitetsbaserad kontorsmiljö som ska stödja arbetsgruppens behov och arbetssätt. Samarbetet har varit tillsammans med Näringslivsenheten i Stadshuset, Eskilstuna. Arbetsgruppen på Näringslivsenheten upplever att de vill vara mer integrerade med varandra då det är en stor del av deras arbetssätt. Väggarna, som cellkontoren innebär, skapar barriärer mellan användarna och medför en påverkan av deras arbetssätt. Lokalerna som verksamheten befinner sig i saknar även en identitet som speglar verksamhetens arbete och värden. Studien baseras på teori och litteratur om den rumsliga miljön, aktivitetsbaserat kontor, zoner i kontorsmiljön, kognitivt perspektiv, affordans, färg, ljus och kreativitetens betydelse i kontorsmiljön. Metoderna som använts i studien är: Human centered-design, platsanalys, kvalitativ intervju, observation, workshop, 3D modell och analys av insamlad data. Resultatet av studien visar ett gestaltningsförslag på en aktivitetsbaserad kontorsmiljö som innefattar funktioner som bygger på användarnas behov. Resultatet ska vara ett inspirationsmaterial till Näringslivsenheten för en eventuell framtida genomförning. Samtidigt som det även är ett inspirationsmaterial till övriga användare i kontorsmiljöer som är ute efter en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. / This is a study of how an office environment in the form of four cell offices and a conference room can be designed for a local authority. The purpose of the study is to provide a design proposal that visualizes possible solutions for the office's workgroup, which may then be transformed into an activity-based office that will support the users’ needs and working methods. This study was written in cooperation with the Business Unit in the City Hall, Eskilstuna. The working team at the Business Unit wants to be more integrated with each other as it is a major part of their way of working. The walls of the cell offices create barriers between users and negatively affect their preferred way of working. The premises in which the business is located also lacks an identity that reflects their work and their values. The study is based on theory and literature on the spatial environment, activity-based office, office environment zones, cognitive perspective, affordance, color, light and the importance of creativity in the office environment. The methods used in the study are: Human centered-design, site analysis, qualitative interview, observation, workshop, 3D model and analysis of collected data. The result of the study shows a design proposal in an activity-based office environment that includes features based on user needs. The result will be an inspiration to the Business Unit for a possible future implementation. At the same time, it is also an inspiration for other users in office environments that are looking for an activity-based office environment.

Bakgrund: Det aktivitetsbaserade kontoret blir allt mer vanligt då fler företag och organisationer går från det traditionella kontoret till ett aktivitetsbaserat. Det aktivitetsbaserade kontoret är oftast uppdelat i olika zoner, utan bestämda platser, där medarbetare väljer plats efter arbetsuppgift. Tidigare studier inom ämnet har främst fokuserat på de organisatoriska effekterna och på medarbetares upplevelser av det aktivitetsbaserade kontoret. Genom att utgå från hur chefer upplever det aktivitetsbaserade kontorets effekter på deras möjligheter att leda bidrar denna studie med hur det aktivitetsbaserade kontoret upplevs av och påverkar formella chefer i deras roll som ledare. Syfte: Studiens syfte är att studera om och hur formella chefer i deras roll som ledare upplever att implementationen av ett aktivitetsbaserat kontor har påverkat deras möjlighet att utöva ledarskap. Studien fokuserar på påverkan på kommunikation och motivation. Metod: Studien använder en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Studien bygger på en fallstudie av ett företag i fastighetsbranschen. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med chefer och interna dokument från företaget. Slutsats: Det aktivitetsbaserade kontoret upplevs ha förbättrat möjligheterna att ledasamtidigt som det kommer med vissa utmaningar. Utmaningarna har varit kopplade till hur man bäst leder medarbetare i deras självledarskap och etableringen av de riktlinjer som företaget skapat i samband med förändringen. De naturliga möten som det aktivitetsbaserade kontoret möjliggör upplevs främja ledarskapet, kommunikationen och motivationen, genom att det gör cheferna mer tillgängliga och främjar samarbete mellan medarbetarna. / Introduction: The activity-based office is a growing trend as more businesses and organizations are moving from the traditional office to an activity based. The activity-based office is usually divided into different zones, where employees do not have any allocated seats but chooses their location after the task at hand.  Previous research has mainly focused on the organizational impact and employees’ perceptions of the activity-based office. In order to further develop the theoretical area, there is a need to also consider the impact on the leadership. By examining how the managers perceive the effects on their ability to lead, this study contributes to expand the knowledge on how the activity-based office is perceived by and affects managers in their role as leaders. Purpose: The purpose of this study is to examine if and how managers in their role as leaders experience that the implementation of an activity-based office has affected their ability to exercise leadership. The study focuses on the effect in two aspects: communication and motivation, from a manager’s perspective. Method: The study uses a qualitative research strategy with a deductive approach and is based on a case study of a real estate company. The empirical data has been collected through semi structured interviews and internal documents from the company. Conclusion: The activity-based office is perceived to have improved the managers’ ability to lead at the same time as it comes with some challenges. These challenges have been related to how the managers can lead the employees in their self-leadership and the establishment of the company’s guidelines, which was created for the change. The natural meetings that the acitivty-based office provides is perceived to promote leadership, communication and motivation, in that it allows managers to be more accessible and promotes collaboration within the organization.

Bakgrund – En utav vår samtids mest moderna och omdiskuterade kontorsutformningär det aktivitetsbaserade kontoret och dess tillhörande aktivitetsbaserade arbetssätt.Genom forskning har det påvisats att organisationer kan gynnas av ett aktivitetsbaseratarbetssätt i termer av produktivitet och välbefinnande hos medarbetarna om enfundamental grundsten för kontorsutformningen fungerar, nämligen att medarbetarnaväljer arbetsplats utefter det behov respektive arbetsuppgift kräver. Däremot kanmedarbetarnas val av arbetsplats påverkas av flertalet faktorer på kontoret som kanhindra flexibiliteten i valet av arbetsplats och därmed även påverka såväl organisationsom medarbetare i negativa termer. Syfte och mål - Den här studien syftade till att undersöka faktorer som påverkarmedarbetarens val av arbetsplats på det aktivitetsbaserade kontoret ur ett MTOperspektiv.Resultatet var ämnat att teoretiskt bidra med kunskap kring teametspåverkan på medarbetarens val av arbetsplats på kontoret. Praktiskt sätt ämnadestudiens resultat att bidra med ett kunskapsunderlag för företag att använda för att tafram förbättringsåtgärder för att förbättra flexibiliteten i medarbetarnas val avarbetsplats på kontoret. Metod – Studien genomfördes med en mixad metoddesign och såväl kvantitativa somkvalitativa data samlades in genom en webbaserad enkät och dokumentstudier. Resultat och analys – Genom studiens resultat framkom att medarbetare på destuderade aktivitetsbaserade kontoren generellt sett inte matchade avskildaarbetsplatser med arbetsuppgifter som kräver medarbetarnas individuellakoncentration. Vidare framkom att faktorer inom alla MTO-subsystem bidrog till ickematchningenmellan avskilda arbetsplatser och koncentrationskrävande arbete. Frånresultat och analys kunde det utläsas att teamet var en påverkande faktor då demedarbetare som i högre grad arbetade i team hade en större tendens att använda öppnaexponerade arbetsplatser än de som arbetade i team i lägre grad. Vidare framkom attbristande kvalitet i tekniska hårdvaror och otydligheter i beteenderegler och riktlinjerpå kontoren hade negativ påverkan på flexibiliteten i medarbetarens val av arbetsplats.

Globaliseringen och omvärldens påverkan av de moderna organisationerna har skapat nya krav och mål för våra svenska arbetsgivare. Flexibilitet och snabba förändringar måste dagens arbetsgivare vara väl anpassad för. Detta i sin tur innebär att även arbetstagaren måste vara redo att klara av liknande krav. Ny teknik och nya sätt att arbeta på har givit den moderna kontorsarbetaren en vardag som kan vara helt papperslös och inte heller knuten till en och samma plats. Det centrala för det nya arbetssättet är självfallet att öka lönsamheten, men fördelar som ökad kreativitet och ökat samarbete medarbetarna emellan lyfts fram som fördelar från arbetsgivarens sida. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats. Målet med studien var att fånga medarbetarnas upplevelser av att arbeta aktivitetsbaserat. Studien har inte som avsikt att förklara om detta nya arbetssätt är bra eller dåligt för arbetstagaren utan enbart som för avsikt att fånga deras upplevelse. Studien visar att den generella upplevelsen av att arbeta aktivitetsbaserat är god, men att upplevelserna varierar mellan olika individer. Slutsatsen är att de anställda behöver ha en känsla av att kunna kontrollera sin vardag och möjligheter att välja rätt plats för rätt arbetsuppgift för att detta arbetssätt skall upplevas bra. Studien anser vi har ett värde på grund av att den mäter medarbetarnas upplevelse. Det är något som inte har forskats mycket om tidigare i detta allt mer förekommande sätt att utforma moderna kontor på. Om vi fångar medarbetarnas upplevelse av att arbeta i denna miljö kan vi enklare förstå hur den upplevs och med bättre förutsättningar förbättra arbetsmiljön på sikt i ett samhälle som löpande ställer nya krav på organisationerna och de anställda. / Globalization and the outside world's influence on modern organizations have created new demands and goals for our Swedish employers. Flexibility and rapid changes demand that today's employers must be well-suited for change. This in turn means that the employee must also be ready to meet similar requirements. New technology and new ways of working have given the modern office worker a daily life that can be completely paperless and because of this the employee isn't linked to one specific workstation. The key reason for to the new way of working is to increase profitability, but benefits such as increased creativity and increased cooperation among employees are highlighted as benefits from the employer. This study is based on a qualitative approach. The aim of the study was to capture the employees experiences of working activity-based. The study does not intend to explain whether this new way of working is good or bad for the employee, but only for the purpose of capturing their experience. The study shows that the overall experience of working activity-based is good, but that experiences vary between different individuals. The conclusion is that employees need to have the feeling of being able to control their everyday lives and opportunities to choose the right place for the right task for this work method to be experienced well. The value of this research lies in the fact that because employee experience is something that has not been the center of the research before, and we need to know more about the effects of this increasingly popular way of designing modern offices. If we capture the employee's experience of working in this environment, we can more easily understand how it is perceived and better conditions improve the working environment in the long term in a society that continually places new demands on organizations and employee's.

I syfte att undersöka vad övergången till en aktivitetsbaserat kontorsmiljö (ABW) innebär för synen på det egna ledarskapet i relation till medarbetarna samt hur chefer hanterat övergången i förhållande till sin chefsidentitet har sex kvinnliga och tre manliga chefer från fyra olika organisationer intervjuats. Intervjuerna analyserades med hjälp av IPA-metoden utifrån teorier om chef-/ ledarskap i förhållande till medarbetarskap och identitetsarbete. Resultatet visar att en övergång till ABW kan innebära en ansvarsförskjutning mot ökat medarbetaransvar och ett mer strategiskt chef-/ledarskap som är baserat på målstyrning, tillit och ett större ansvar för sociala strukturer. Ett individuellt, tjänande ledarskap underlättar för ett hållbart ledarskap i ABW. Deltagande chefer har uppskattat utvecklingen av chef-/ledarskapet i övergången till ABW och det har inte påvisats några konfliktfyllda identitetsarbeten. Studien ger exempel på vad en förändringsprocess mot ABW kan innehålla. Ytterligare forskning behövs för att undersöka hur ABW fungerar för olika typer av organisationer och medarbetare. / To investigate what a change into an activitybased workplace (ABW) means to managers view of leadership in relation toemployees and how managers handles it in relation to their identity as managers,six female and three male managers, from four different organizations, havebeen interviewed. The IPA-method was used for interview analyzes based ontheories about management/leadership, empowerment and identity work. The resultshows that a transfer into ABW may lead to a passing of responsibility towardsemployees and a strategic leadership/management based on goal management, trustand an increased responsibility for social structures. An individual, servingleadership facilitates a sustainable leadership in ABW. Participants haveappreciated the leadership/management development, and no identity workconflicts has been detected. The study gives examples of changing processestowards ABW. More studies have to be done in order to investigate how ABW fitsdifferent types of organization and different types of employees.