Vistelsetiderna på akutmottagningar i Sverige ökar. Patienter som vistas länge på en akutmottagning behöver få sina vårdbehov tillgodosedda, särskilt sköra äldre patienter eftersom de har en ökad risk att drabbas av både lidande och vårdskador. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda sköra äldre patienter som söker akutsjukvård vid akutmottagning. En kvalitativ intervjustudie genomfördes där åtta sjuksköterskor från två akutmottagningar deltog. Antal år av yrkeserfarenhet, ålder och kön skiljde deltagarna åt. Genom en innehållsanalys utmynnade resultatet i huvudtemat God vård hindras av medicinsk prioritering och tidsbrist och två teman Oprioriterad omvårdnad och Otillräcklighet och tidsbrist. Vårdmiljön beskrivs som ej optimal i vårdandet av sköra äldre patienter. Medicinsk vård prioriteras på bekostnad av omvårdnaden och tidskrävande logistisk erfordras när integriteten ska bevaras i omvårdnadssituationer. Att hela tiden prioritera sina arbetsuppgifter var ständigt återkommande. Sjuksköterskor upplever det påfrestande när omvårdnaden åsidosätts. Omvårdnadsrutiner som finns för att utgöra ett stöd i vårdarbetet hinns inte med eftersom den saknade förankring i den verkliga arbetssituationen.

Bakgrund: Akutmottagningar är en komplex miljö med högt patientflöde och höga kravpå tjänstgörande sjuksköterskor, vilket ofta beskrivs som stressande. Att tillhandahålla godomvårdnad är sjuksköterskors primära uppgift, men hög belastning riskerar att försämra omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta underhög belastning på akutmottagningar. Metod: Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer,utförda på två akutmottagningar i olika delar av Sverige. Sammanlagt deltog sexsjuksköterskor (tre sjuksköterskor/akutmottagning). Intervjuerna transkriberadesordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i trekategorier och tio subkategorier. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta under högbelastning på akutmottagningar handlade om 1) bristande förutsättningar som baseradespå vårdenhetens utformning, personalbrist och bristande arbetsledning, 2) att förlorakontrollen som omfattade otillräcklig kompetens och erfarenhet, parallellaarbetsuppgifter, oförutsägbara patientflöden och förmåga att prioritera och slutligenkategori 3) att vara otillräcklig, som innebar förlorat ansvarsområde, en känsla av att interäcka till och ett behov av välmående. Konklusion: Studien återspeglar en komplex verksamhet där sjuksköterskors erfarenhetav hög belastning utgjordes av flera olika orsaker. Konsekvenser av belastningen har visatsig bidra till en försämrad omvårdnad och bristande patientsäkerhet.

Introduktion: Varje år besöker cirka 2,5 miljoner patienter Sveriges akutmottagningar. På en akutmottagning kan arbetsbelastningen vara mycket komplex. Hög patientsäkerhet är ett grundläggande krav enligt Hälso- och sjukvårdslagen, vilket innebär att sjuksköterskor ska bedriva en omvårdnad med god kvalitet för att minska risken för att vårdskador uppstår. Syftet: Syftet med studien var att belysa vad som påverkar sjuksköterskans arbetsbelastning och som kan komma att påverka patientsäkerheten och vårdkvaliteten på en akutmottagning. Metod: Litteraturstudie genomfördes med hjälp utav Polit och Beck’s nio steg. Utifrån sökningar i databaserna CINAHL och PubMed valdes 13 stycken vetenskapliga artiklar som svarade mot studiens syfte. Samtliga artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning och artiklarnas innehåll sammanställdes i en matris. Resultat: Litteraturstudiens resultat redovisades i fem teman. Dessa teman varArbetsförhållanden, Tidsbrist, Brister i organisationen, Avbrott i arbetet och Kollegialt stöd. Resultatet visade att arbetsbelastningen påverkade sjuksköterskans arbete och som i sin tur påverkade patientsäkerheten och vårdkvaliteten på en akutmottagning. Slutsats: Sjuksköterskor belyser vad som kan påverka arbetsbelastningen och som kan komma att påverka patientsäkerheten och vårdkvaliteten på en akutmottagning. En påverkan i arbetsbelastningen kunde försvåra sjuksköterskans möjligheter att hjälpa patienterna och det krävs att detta tas på allvar för att minska risken att vårdskador uppstår.

Bakgrund: Akutmottagningen är en viktig del av sjukhusfunktionerna där arbetsbelastningen är hög med ett högt patientflöde där grad av sjukdom varierar. En central roll på akutmottagningen är sjuksköterskan som med bred kunskap och kompetens omhändertar den svårt sjuke patienten, det innebär att ge en kvalitativ medicinsk vård och god omvårdnad under hög arbetsbelastning. Sjuksköterskor upplever att arbetet på akutmottagningen medför arbetsrelaterad stress som påverkar deras arbete och även kan riskera patientsäkerheten. Även patienter upplever frustration och otillräcklig vård i samband med akutmottagningsbesök. Akutmottagningen har ett ansvar, som alla verksamheter inom hälso- och sjukvård, att bedriva en patientsäker vård. Syfte: Att utifrån sjuksköterskans perspektiv beskriva hur arbetsrelaterad stress påverkar deras förmåga att utföra en patientsäker vård på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats utfördes med datainsamling från två databaser. Kvalitetsgranskning och innehållsanalys har utförts på samtliga tio primärstudier som ingår i studien vilket vidare samanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet påvisar att sjuksköterskor arbetar under arbetsrelaterad stress på akutmottagningen vilket påverkar sjuksköterskans välmående negativt. Dessutom upplever sjuksköterskor att arbetsrelaterad stress hotar en patientsäker vård. Ur resultatet framkom tre kategorier: Akutmottagningen beskrivs som otillräcklig för att bedriva en patientsäker vård, Stort krav på sjuksköterskan samt Bristande möjlighet till samverkan i team. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att arbetsrelaterad stress förekommer på akutmottagningen som är högt belastad. Det påverkar deras förmåga att bedriva en patientsäker vård och det påverkar även sjuksköterskan psykiska välmående. Vilket inverkar på både privatliv och i samverkan med kollegor. Litteraturstudien visar befintligt kunskapsläge men också behovet av mer forskning inom området.

Bakgrund: Suicid var dödsorsaken för minst 1168 människor i Sverige 2020 och suicid är ett allvarligt hot mot folkhälsan. Det finns kulturella och religiösa skillnader i synen på suicid i världen. Patienter beskriver att orsakerna till suicidförsök är en känsla av outhärdligt lidande utan hopp om bättring. På en akutmottagning träffar sjuksköterskor suicidpatienter som är särskilt utsatta och sårbara. Sjuksköterskans bemötande har stor betydelse för patienten efter suicidförsök varför det är motiverat att undersöka sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda dessa patienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av, och attityd till, att vårda patienter på akutmottagning efter suicidförsök. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta vetenskapliga artiklar från databasernaCINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna är av både kvalitativ och kvantitativ ansats och kommer från Brasilien, Ghana, USA, Australien, Storbritannien och Danmark. Resultat: Attityderna till suicid bland sjuksköterskor på akutmottagningen varierade mycket mellan de olika länderna. I länder där suicid var olagligt eller där samhället hade en fördömande syn på suicid hade många av sjuksköterskorna en negativ attityd till suicid vilket ledde till att de bemötte suicidpatienterna på ett negativt sätt. Screening för suicid och suicidprevention genomfördes i varierande grad i länderna där studierna genomförts. Sjuksköterskorna menade att de saknade tillräcklig kunskap och utbildning om suicidscreening, suicidprevention och omvårdnad av suicidpatienterna. Slutsats: Sjuksköterskors attityder till suicid varierade i världen, mellan empati och fördömande. Det fanns ett generellt behov av mer utbildning och kunskap bland sjuksköterskor när det gäller suicidprevention och omvårdnad efter suicidförsök. Negativa attityder hos sjuksköterskor, behov av mer utbildning och kunskap tillsammans med det höga tempot på akutmottagningen kan ge moralisk stress och lidande för sjuksköterskorna och vårdlidande för de sårbara suicidpatienterna.

Introduktion Lång väntetid för Stockholms sjukhusbundna akutmottagningar är ett stort problem, samt stor spridning av väntetider mellan de olika mottagningarna. Prediktion av väntetid för Stockholms akutmottagningar är av värde för personer vid val av mottagning och kan i längden resulterai en spridning av patientbelastningen på Stockholms sjukhus. Metod Tidskoder och prioritetsklassificering för besökare på en av Stockholms akutmottagningar användes för att utreda linjära förhållanden mellan kö och väntetid, utifrån vilka prediktionsmodeller togs fram. Resultat Bästa linjära prediktiva metod ger ett medelfel på 86 minuter. Akutmottangningsköer uppvisar ett ickelinjärt förhållande till väntetider och följer inte dess formellt definierade prioritetsordning. Slutsats Djupare förståelse för hur akutmottagningsköer är organiserade i praktiken behövs för prediktion av väntetid som är tillräckligt precis för att vara av värde vid val av mottagning.

Akutmottagningar världen över står öppna dygnet runt för att vårda patienter som är i behov av akutsjukvård. Samtidigt måste förutsättningar för att bedriva vårdandet finnas. Akutsjuksköterskor arbetar dagligen i en arbetsmiljö som inte stödjer deras förmåga att vårda patienter utifrån deras behov. Syftet med litteraturstudien var att utforska hur yrkesrelaterad stress och stresshantering påverkar vårdandet på akutmottagningen. För att besvara studiens syfte gjordes en systematisk och integrativ litteraturstudie på 24 vetenskapliga studier. Efter analys av studierna framträdde två huvudkategorier: Konsten att bedriva vårdandet samt förmåga att hantera situationer. Resultatet visar att akutsjuksköterskans yrkesrelaterade stress har en ogynnsam effekt på vårdandet. Antalet patienter och arbetsuppgifter överstiger akutsjuksköterskans hanteringsförmåga, vilket leder till ett vårdande där fokus ligger på medicinska interventioner i stället för ett holistiskt perspektiv. Även lokaler och tillgångar i form av såväl utrustning som kompetenta kollegor avgör ifall akutsjuksköterskan påverkas av yrkesrelaterad stress samt kvalitén på vårdandet. För att hantera yrkesstressen utvecklar akutsjuksköterskan olika slags strategier som innefattar att undvika påfrestande situationer och patientgrupper, men även informella samtal och debriefing. För att möjliggöra ett gott vårdande med fokus på patienter måste akutmottagningarnas ledning och chefer skapa förutsättningar för det. Detta för att dels kunna vårda patienter utifrån den vård de är i behov av med även för att värna om akutsjuksköterskors psykiska hälsa.

Bakgrund: Det är nästan oundvikligt att kommunicera eller samspela med andra människor, då dolda budskap hela tiden sänds och tas emot, antingen medvetet eller omedvetet. Den personcentrerade vården förutsätter att sjuksköterskan har ett gott bemötande gentemot patienter samt upprätthåller en god kommunikation dem emellan. Det finns en viss risk att en patient som söker vård avpersonifieras, objektifieras och beskrivs som en diagnos i stället för att ses som en individ. I och med detta är personcentrerad kommunikation av stor betydelse och bygger på att sjuksköterskan byter perspektiv, betraktar vårdtagaren som en person samt uppmärksammar dennes känslor, behov och preferenser. Förståelsen för hur kommunikationen människor emellan fungerar gör det enklare att hantera konflikter och att undvika missförstånd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av kommunikation och bemötande av sjuksköterskor under sitt besök på akutmottagningen. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ design som utgår från att beskriva patienters erfarenheter och upplevelser av kommunikation och bemötande på akutmottagningen. 13 artiklar som granskades för att sedan 10 godkända artiklar inkluderades i magisteruppsatsen. Teman identifierades utifrån artiklarnas resultat. Resultat: Patienter ofta känner sig bortglömda när de inte får information om vad de kan förvänta sig under sitt besök på akutmottagningen. Patienterna i de här studierna önskade att de fick mer information av sjuksköterskorna om väntetider, vad som kommer att hända, vem som ansvarar för dem och vem de kan vända sig till om de har frågor. Slutsats: Vikten av information från sjuksköterskan, även om sjuksköterskan inte har någon ny information, underlättar för patienten att inte känna sig försummad eller bortglömd.

Bakgrund: Personcentrerad vård är inte bara vård med hög kvalitet, den möter även patientens specifika behov på lika villkor och skyddar patientens rättigheter. Patienter med sänkt vakenhet är en utsatt patientgrupp med bristande autonomi och hög mortalitet. Tidigare forskning visar att det varit svårt att implementera personcentrerad vård på akutmottagningen.   Syfte: Syftet är att studera förekomsten av faktorer grundade i personcentrerad vård hos patienter med sänkt vakenhet på en akutmottagning. Syftet är också att sammanställa den befintliga forskningen på personcentrerad vård på akutmottagning.    Metod: Den design som valdes var en prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats och observation som datainsamlingsmetod, nio observationer genomfördes. Litteraturen kring personcentrerad vård på akutmottagning är granskad utifrån innehållsanalys.    Resultat: Patienter med sänkt vakenhet informerades och involverades i sin vård framförallt de första 20 respektive 19 minuterna efter ankomst till akutmottagningen. Vårdpersonalen pratar om annat ovanför patientens huvud när det kommer till annat arbete, privat eller för patienten nedvärderande. I sex av nio observationer engagerades närstående i patientens vård. Litteraturen ger en gemensam bild av att information och kommunikation  är det centrala för att patienter ska känna trygghet och tillit samt för att skapa en god relation  till vårdpersonalen.  Slutsats: Personal som vårdar patienter med sänkt vakenhet arbetar utifrån personcentrerat förhållningssätt när de informerar och gör patienten delaktig i sin vård. Det förekommer dock nedvärderande händelser som kan påverka relationen mellan patient och vårdpersonal. När personalen utgår från personcentrerad vård kan patienten göras delaktig och därmed tillgodoses en anpassad och god vård för den enskilda individen. / Introduction: Person-centered care (PCC) is not just high-quality care, it also meets the patient's specific needs on equal terms and protects the patient's rights. Patients with reduced alertness are a vulnerable group with a lack of autonomy and high mortality. Previous research shows that it has been difficult to implement PCC at the emergency department, (ED).   Aim: The purpose is to study the prevalence of factors based on PCC in patients with reduced alertness in the ED. The aim is also to review existing research on PCC in the ED.   Methods: The design was a prospective cross-sectional study with quantitative design and observation as data collection. A literature review on PCC was conducted and analyzed with content analysis.    Results: Patients with reduced alertness were informed and involved in their care, especially the first 20 and 19 minutes after arrival at the ED. However, there were times when the practitioners talked about something else above the patient's head that could be perceived as degrading to the patient.  In six of nine observations, relatives were involved in the patient's care. The literature provides a common view that information and communication are central to the patient's feeling of safety and trust, and to build a good relationship with practitioners.    Conclusion: Patients with reduced alertness are being cared for according to a person-centered approach when being informed and engaged in their own care. However, numerous factors exist that work against patients receiving fully satisfying care from a PCC perspective. When practitioners work with a PCC perspective, patients can be more involved in their own care which could result in a better care being provided for the individual patient.

Introduktion/Bakgrund: Akutmottagningar är avsedda för människor med akut sjukdom eller skada. Sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret och förväntas med hjälp av triage göra snabba bedömningar och ge adekvat vård på ett effektivt sätt. Arbetsuppgifterna kan försvåras vid en ökad arbetsbelastning och bidrar till att sjuksköterskorna upplever och uppfattar stress i arbetet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av stressorer på akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien utformades efter Polit och Becks (2017) flödesschema med nio steg. Sökningar i CINAHL, PubMed och PsychInfo utfördes där tolv artiklar matchade syftet och de satta inklusion- och exklusionskriterierna. Samtliga artiklar granskades sedan med granskningsmallar. Resultat: Upplevelsen och uppfattningen av stressorerna som har belysts i den här litteraturstudien presenteras i en huvudkategori med fem underkategorier som framträdde under databearbetningens gång. Huvudkategorin var; “Arbetsbelastning” med underkategorierna; “Organisatoriska brister”, “Bristande kompetens och kompetensutveckling”, “Oförutsägbar arbetsmiljö”, “Traumatiska händelser” och “Tidsbrist”. Slutsats: Stressorerna som har presenterats upplevdes och uppfattades som krävande och utmanande för sjuksköterskorna. Som följd av det upplevde sjuksköterskorna att det påverkade deras yrkesutövning och därmed omvårdnaden negativt. Stressen upplevdes även påverka sjuksköterskornas egna fysiska och psykiska hälsa negativt.