Bakgrund Triagebedömningen utförs på en akutmottagning av en legitimerad sjuksköterska. Denna bedömning används för att identifiera vilken patient som är i störst behov av vård. Enligt patientsäkerhetslagen ska sjuksköterskan utföra sitt arbete så att vården alltid blir patientsäker. Då triagebedömningen sker under tidspress medför det risk för avvikelser som i sin tur gör att brister i säkerheten kan uppstå. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av säker vård vid triagebedömning på akutmottagning. Metod Metoden som valdes för studien var en litteraturöversikt. Databassökningar och manuell sökning av vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baseras på 18 artiklar som valts ut för klassificering, analysering och värdering. Resultat Resultatet visade att sjuksköterskors upplevelse av säker vård vid triagebedömning handlade om flera faktorer. Kunskap och erfarenhet, hot och våld från patienter, god informationsöverföring, samt arbetsmiljö och stress är faktorer som påverkar sjuksköterskornas upplevelse av säker vård. Slutsats Sjuksköterskorna upplevde att patientsäkerheten vid triagebedömning många gånger var bristfällig. Deras upplevelse var att det fanns en svårighet i att utföra en patientsäker vård när arbetet skedde under hot från patienter. En väl fungerande informationsöverföring och god arbetsmiljö ansågs vara av stor vikt för att kunna garantera en säker triagebedömning. Sjuksköterskorna upplevde även att kunskap och erfarenhet var betydelsefullt för patientsäkerheten vid triagebedömning. Det behövs därför ett mer utvecklat triagesystem vid bedömningen för att kunna garantera en säker vård.

Bakgrund: På en akutmottagning förekommer plötsliga och oväntade dödsfall mer frekvent i jämförelse med andra avdelningar. För sjuksköterskan innebär det att möta närstående i kris och sorg. Det är en viktig och tidskrävande uppgift att tillgodose deras behov av omvårdnad och information. Att dagligen befinna sig i traumatiska situationer kan resultera i att sjuksköterskan påverkas känslomässigt.   Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor upplever mötet med närstående i samband med plötsligt och oväntat dödsfall på akutmottagning. Metod: En kvalitativ intervjumetod tillämpades då det ansågs vara en lämplig metod för att besvara studiens syfte. Utifrån en semi-strukturerad modell genomfördes sex enskilda intervjuer och en parintervju med sjuksköterskor verksamma på akutmottagningar. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för analys av data. Resultat: I resultatet framgick att en av rutinerna för omhändertagande av närstående bestod av att en anhörigmottagare utsågs. Sjuksköterskans ansvar gentemot närstående innefattade information, ett sympatiskt förhållningssätt och att tillgodose omvårdnadsbehov. Då närstående valde att närvara på akutrummet vid återupplivning var det sjuksköterskans uppgift att finnas till hands, trösta och stödja. Att möta människor i kris och sorg kunde ge upphov till känslor och tankar som påverkade sjuksköterskorna både i arbetet och privat. Olika copingstrategier för att hantera dessa identifierades.   Slutsats: Omhändertagandet av närstående efter ett plötsligt dödsfall ansågs tillhöra sjuksköterskans ansvarsområde. Det upplevdes många gånger vara en svår och komplex uppgift som påverkande sjuksköterskorna känslomässigt.

Bakgrund: Äldre personer lever alltmer längre och utgör en stor andel av patienter som besöker akutmottagningar. Äldre personers erfarenhet från tidigare sjukdom påverkar vart äldre personer söker vård. Äldre personer erfar att akutmottagning är ett ställe med kompletta vårdmöjligheter som diagnostik, medicinska och tvärvetenskapliga tjänster tillgängliga på en plats. Att vårda äldre personer på akutmottagning kan vara utmanande för sjuksköterskor eftersom äldre personer ofta har kroniska sjukdomar eller multisjuklighet. Syfte: Att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenhet av att vårda äldre personer på akutmottagning. Metod: Litteraturöversikt med 10 artiklar som består av tre blandad metod, tre kvantitativa artiklar och fyra kvalitativa artiklar. Resultat: I analysen framkom fyra kategorier. Första kategorin handlar om att tidsbrist är ett hinder för att vårda, andra kategorin handlar om att akutmottagning inte motsvarar äldre personers vårdbehov, tredje kategorin handlar om förståelse för äldre personer bidrar till bättre vård och fjärde kategorin handlar om anhöriga som resurs eller hinder. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenhet var att det inte finns tillräckligt med tid att vårda äldre personer. Miljön på akutmottagning var inte anpassad för att vårda äldre personer och det behövs kunskap om äldre personers komplexa vårdbehov för att kunna ge optimal vård.

No description available.

Introduktion: Vistelsen på akutmottagningen präglas av möten med flera olika vårdprofessioner. När vårdpersonalen engagerar patienten i en öppen dialog ökar patienternas delaktighet samt patientsäkerheten. Bristande bemötande kan leda till att patientsäkerheten äventyras samt onödiga kostnader då obefogade åtgärder genomförs. Missnöjda patienter till följd av bristande bemötande är mindre benägna att följa vårdens rekommendationer vilket kan leda till att de återkommer till vården i sämre skick.  Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metod: En deskriptiv kvalitativ litteraturstudie användes som metod. Elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats kvalitetsgranskades och analyserades.  Resultat: Fem huvudkategorier framträdde: Information, Kommunikation, Delaktighet, Personcentrerad vård och Personalens handlingar. Att vara tillräckligt informerad, erhålla individanpassad information samt regelbundet kommunicera med vårdpersonal bidrog till en positiv upplevelse av vårdpersonalens bemötande. Även möjligheten att delta i sin vård samt vårdas ur ett personcentrerat förhållningssätt bidrog till positiva upplevelser. När informationen och kommunikationen brast upplevde patienterna oroskänslor.  Slutsats: Mötet präglas av olika faktorer som bidrar till upplevelsen av bemötandet. Varje persons upplevelse är individuell och det är sjuksköterskans ansvar att bemöta personen utifrån dennes individuella behov och önskemål. Ett gott bemötande bidrar till en positiv vårdupplevelse hos den sjuke. När personen inte upplever att bemötandet är tillfredsställande bidrar detta till en negativ vårdupplevelse. / Introduction: Visiting the emergency department is characterized by encounters with different healthcare professions. When the staff engages the patient in an open dialogue patient participation and patient safety increases. Inadequate treatment can lead to patient safety being compromised as well as unnecessary costs when unjustified measures are carried out. Dissatisfied patients, due to poor treatment, are less likely to follow recommendations, leading to them later returning to the hospitals in worse conditions.  Aim: To investigate patients’ experiences of the encounter with the staff in the emergency department.  Method: A descriptive qualitative literature study where eleven scientific articles with a qualitative approach were quality reviewed and analyzed.  Result: Five main categories emerged: Information, Communication, Participation, Person-centered care, and Staff actions. Being sufficiently informed, receiving individually tailored information and regular communication with healthcare staff contributed to a positive experience of the treatment. To be involved in their care and to be cared for from a person-centered approach also contributed to positive experiences. When information and communication was insufficient patients experienced negative emotions.  Conclusion: Being cared for in an emergency department implies an encounter between a patient and staff. The encounter is characterized by various factors that contribute to the experience of being treated at the emergency department. Each persons’ situation is individual, and it is the nurses’ responsibility to respond to the person based on their individual needs. A good encounter contributes to a positive experience for the patient. When the encounter is unsatisfactory it contributes to a negative experience.

Den ökade belastningen på akutmottagningar i Sverige bidrar till ett kraftigare flöde till röntgenavdelningar. Detta leder till en ökad arbetsbelastning för personalen på avdelningen och skulle med hjälp utav en skärm kunna underlättas. Syftet med studien var att se på möjligheter att implementera en sådan lösning på Södersjukhusets röntgenavdelning. Metoden innefattade en arbetsplatsstudie av röntgenavdelningen såväl som en analys av manualer samt intervjuer med personal associerade med sjukhusets olika databassystem, bland annat TakeCare, RIS och PACS. Resultaten visade att en sådan lösning går att finna i TakeCare, dock så skulle framtagningen av denna lösning vara en långdragen och avancerad process. Detta beror främst på de olika krav som ställs på medicintekniska produkter, bland annat på grund av patientdatasäkerhet. / The increasing encumbrance on Emergency Rooms in Sweden contributes to a vigorous flow to theX-ray Clinics. This leads to an increasing work load for the personnel on the X-ray Clinic, and theywould benefit from having a screen that shows the flow of patients from the Emergency Room tothe X-ray Clinic. The purpose of this study was to investigate possibilities to implement such an aidon the X-ray Clinic at Södersjukhuset. The method consisted of an observation of the X-ray Clinicand analyses of manuals and interviews with personnel associated to different database systems,such as TakeCare, RIS and PACS. The results showed that a solution exists in TakeCare. However,the production of this solution would result in a long and advanced process. This is due to the different requirements on medical products, partially because of the law regarding patient data security.

Bakgrund: Gemensamt för de flesta patienter som söker sig till en akutmottagning, är att de känner oro för sin hälsa och att de upplever att de behöver snar bedömning och hjälp. Till akutmottagningen kommer de patienter som har behov av ett akut medicinskt omhändertagande, men betydligt vanligare är de patienter vars tillstånd inte handlar om liv eller död. Arbetet på akutmottagningen karakteriseras av möten som sker snabbt, rutinmässigt och med ett begränsat utrymme att erbjuda individuell omvårdnad. Syfte: Föreliggande litteraturstudie avsåg att sammanställa studier om hur den icke-akuta patienten upplevde vistelsen på den svenska akutmottagningen i samband med bemötande och omhändertagande i triagen under väntetiden fram till första mötet med läkaren. Fokus lades på den icke-akuta patienten relaterat till det aktuella ämnet – det faktum att arbetsbelastningen är hög, patientflödet stort och väntetiderna långa. Metod: För att finna relevanta studier gjordes databassökningar i PubMed och Cinahl. En sammanställning av 11 vetenskapliga studier gjordes, åtta studier med kvalitativ ansats och tre studier med kvantitativ ansats. Kvalitetsbedömning av de inkluderade studierna gjordes dels med hjälp av ett modifierat granskningsprotokoll och dels av ett antal utvalda aspekter som ansågs viktiga för studiens kvalitet. Resultat: En gemensam faktor framkom, nämligen att god information och kommunikation påverkade patienternas upplevelse av vistelsen på akutmottagningen positivt. Individanpassad omvårdnad, delaktighet och trygghet uppnåddes genom ömsesidig förståelse och kommunikation mellan patient och vårdpersonal. Slutsats: Negativ upplevelse av att vänta och känslan av att känna sig övergiven kunde undvikas med hjälp av små uppmärksammande handlingar från vårdpersonalen. / Background: Most of the patients who visit the emergency department feel that they are concerned about their health and that they quickly need a clinical assessment and obtain help. Patients that visit the emergency department can be in need of urgent medical attention but the more common patient group are those patients whose condition does not matter of life or death. The work at the emergency department is characterized by fast encounters witch are based on routine and have a limited space to provide individual care. Aim: The aim of the present study was to compile studies about how the patients experience their stay at the Swedish emergency department, from the first encounter in the triage room during the waiting time until the first meeting with the physician with focus on the non-urgent patients. Method: In order to find relevant studies data searches in PubMed and Cinahl were made. A compilation of 11 studies was done, eight studies with qualitative approach and three studies with quantitative approach. Quality of the included studies was made with help from modified audit protocols and from a number of aspects that were considered important for the quality of the study. Findings: The result of this study shows on one common factor – that if good communication between the patients and the healthcare staff is achieved the patients experiences the stay at the emergency department as more positively. Conclusion: The patients’ negative experience of waiting and the feeling of being abandoned could be avoided by the nursing staff if they were giving the patients only a small degree of attention.

Till akutmottagningen kommer patienter dygnet runt med tidskänsliga tillstånd varav sepsis är ett av dem. Det är av stor vikt att akutsjuksköterskan kan identifiera och bedöma detta sjukdomstillstånd eftersom en snabb insatt antibiotikabehandling är direkt livsavgörande. Syftet var att utforska tillgänglig litteratur om vad som påverkar akutsjuksköterskor i identifiering och bedömning av patienter som drabbats av sepsis. För att besvara studiens syfte valdes en systematisk och integrativ litteraturöversikt. Åtta vetenskapliga artiklar inkluderades, fem kvantitativa och tre kvalitativa. En tematiskanalys användes. Resultatet presenteras i ett tema; ”Förståelse för allvaret i patientensmående” med tre underliggande subteman; ”identifiera patientens mående undertidspress”, bedöma utifrån en oklar bild” och ”känna igen den sjuke patienten”. Där framkom att det som påverkade akutsjuksköterskans identifiering och bedömning av patienter med sepsis var tid, kunskap och kommunikation. Tidsbrist och hög arbetsbelastning visade sig leda till korta patientmöten och sämre kommunikation. Tidigare erfarenhet och kunskap var av vikt eftersom patienter med sepsis kan uppvisa oklara och ospecifika symtom och tecken.

Akutmottagningens uppgift är att omhänderta den akut sjuka patienten, stabilisera, behandla och erbjuda en patientsäker vård av god kvalitet vid oförutsägbara och akuta händelser. Sedan längre tid ses en global trend med ett ökande inflöde till akutmottagningarna, även i Sverige. Detta belastar i allt högre grad en redan pressad organisation och orsakar överbeläggning (“Crowding”), en situation där patientflödet på akutmottagningen överstiger kapaciteten som verksamheten är dimensionerad för. Inte bara inflöde påverkar, utan även vårdtyngd och möjlighet att förflytta patienternavidare i vårdkedjan. Crowding kan leda till försämrat patientflöde, längre vänte- och vårdtider på akutmottagningen, högre arbetsbelastning för personalen och negativa konsekvenser för patienterna. Syftet med detta examensarbete var att belysa hur crowding på akutmottagningen kan påverka patientsäkerheten. För att besvara syftet gjordes en systematisk, integrativ litteraturstudie inkluderande 18 vetenskapliga studier publicerade mellan 2013-2022. Inkluderade studier hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och Scopus och kvalitetsgranskades enligt granskningsmallar från Joanna Briggs Institute. En tematisk analys genomfördes, där tre huvudteman identifierades: “Organisatoriska brister”, “Upplevelser av crowding” samt “Vårdskador orsakade av crowding”. Resultatet påvisade att crowding har negativ påverkan på patientsäkerheten, med ökning av både mortalitet och morbiditet. Det tycks däremot inte vara någon proportionell samstämmighet, utan andra faktorer tycks påverka i hög grad. Crowding och otillräckliga resurser medför ett ökat lidande för patienter, anhöriga och personal. Slutsatsen är att crowding på akutmottagningen är ett komplext problem som påverkar hela sjukvården. Med växande och åldrande befolkning kommer problemet troligen fortsätta öka och åtgärder i hela vårdkedjan blir nödvändiga för att inte äventyra patientsäkerheten.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är en del av det moderna samhällets folksjukdomar och personer som lider av psykisk ohälsa har ofta en större prevalens att drabbas av samsjuklighet med ökad risk för fysisk ohälsa. Patienter med psykisk ohälsa uppsöker frekvent somatiska akutmottagningar där de inte alltid erhåller adekvat vård på grund av flera olika faktorer, som att sjuksköterskorna inte besitter rätt kunskap eller prioriterar andra patientgrupper. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk ohälsa som är i behov av somatisk akutsjukvård. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt där sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod användes. Till dataanalysen valdes Fribergs (2022) metod för litteraturöversikter av kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultat: Resultatet presenterar fyra huvudfaktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk akutsjukvård vilka är: kunskap med underrubrikerna utbildning och kompetens, miljö med underrubrikerna arbetsmiljö och fysisk miljö, attityder med underrubrikerna intresse/ointresse och stigma samt organisation med underrubrikerna resurser och ledarskap. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde sig ha otillräcklig kunskap för att vårda patienter med psykisk ohälsa på akutmottagningar. De pekade ut den fysiska miljön, sin egen kompetens och förmåga, stöd från ledningen och otillräcklig utbildning som särskilt besvärande. Sjuksköterskorna kände en osäkerhet inför att vårda patienter med psykisk ohälsa och att de inte hade möjlighet att ge den vård som patienterna hade rätt till. Litteraturstudien kan bidra till en ökad förståelse för hur sjuksköterskan upplever vårdandet av patienter som lider av psykisk ohälsa på akutmottagningar och genom att dessa befintliga kunskapsluckor åskådliggörs kan förbättringar inom stöd och utbildning arbetas fram. Dessa kan i sin tur bidra till att sjuksköterskorna blir mer bekväma med att vårda patienter med psykisk ohälsa på akutmottagningar.