Bakgrund: Den mest förekommande orsaken till att patienter besöker akutmottagningen ärsmärta och i Sverige besöker cirka 1,6 miljoner människor akutmottagningar varje år. Underbehandling av smärta har varit och är fortfarande ett stort problem på akutmottagningenoch patienter är inte tillfredsställda med smärtbehandlingen de får. Fel eller fördröjdbehandling av akuta smärttillstånd ökar risken för långvarig smärta. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av smärtbehandling på en akutmottagning med fokus på deras grundläggande vårdbehov. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med induktiv design tillämpades. Sökningarnagenomfördes i PubMed, CINAHL och Google Scholar vilket resulterade i 23 vetenskapligastudier med kvantitativ och kvalitativ ansats samt en med mixad-metod. Insamlade dataanalyserades med hjälp av integrerad innehållsanalys. Resultat: De faktorer som sågs påverka patienter erfarenheter av smärtbehandling och derastillfredsställelse var fysiska behov, vårdrelationen och psykosociala behov. De fysiskabehoven gällde smärtbedömning, tiden till smärtlindring samt adekvat smärtlindring ochvårdrelationen gällde interaktionen mellan patient och vårdpersonal samt visad empati hospersonalen. Psykosociala behov i form av information och kommunikation samt emotionelltvälbefinnande hade också betydelse. Slutsats: Huvudresultatet i denna litteraturstudie visar på att patienters vårdrelation med vårdpersonal och patienters fysiska samt psykosociala behov var av stor vikt för patienters erfarenheter av smärtbehandling, dock var behoven inte alltid tillgodosedda. En nationell behandlingsriktlinje kring smärtbehandling och betydelsen av personcentrerad vård på akutmottagningen kan vara patienter till gagn. Med ramverket Fundamentals of Care går det att identifiera patientens grundläggande vårdbehov som kan vägleda sjuksköterskor att ge enholistisk och personcentrerad vård samt en god omvårdnad vid smärtbehandling.

Bakgrund: Till akutmottagningen kommer patienter som drabbats av allvarliga ohälsotillstånd. Det finns också de som drabbats av tillstånd som är av mindre akut karaktär. Syfte: beskriva patientens upplevelse av information under vistelsen på akutmottagningen. Metod: En litteraturöversikt baserat på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som analyserades utifrån Fribergs analysmetod. Resultat: I resultatet framkom det att patienter önskar ytterligare information under vistelsen på akutmottagningen. Patienterna upplevde att det saknar väsentlig information samt att informationen var svårförståelig och otillräcklig. Det framkom även att patienterna känner sig trygga på akutmottagningen när det får tillräcklig information. Det presenteras i resultatet genom tre kategorier; avsaknad av information, svårförståelig och otillräcklig information samt relevant information skapar trygghet. Slutsats: Patienterna upplevde avsaknad av information vilket medför känslan av att tappa kontrollen över sin situation. De upplevde att information var svår att förstå som orsakade uteslutande delaktighet i sin egen vård. Det finns också dem som anser att informationen skapade trygghet under vistelsen på akutmottagningen

Barn är en växande patientgrupp med behov som behöver tillgodoses. På en del akutmottagningar i Sverige vårdas barn och vuxna gemensamt. Till akutsjuksköterskans ansvarsområden hör att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Ett vårdande som inte tillgodoser patientens unika behov kan leda till ett ökat lidande för patienten. Syftet med studien var att beskriva akutsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn på akutmottagningar där barn och vuxna vårdas gemensamt. För att besvara syftet gjordes en integrativ litteraturöversikt enligt Whittemore och Knafl (2005), där steget dataanalys har ersatts med analysmetod enligt Popenoe, Langius-Eklöf, Stenwall & Jervaeus (2021). Resultatet bygger på nio artiklar som valdes ut efter en strukturerad litteratursökning. Dataanalysen av dessa artiklar resulterade i att ett övergripande tema formulerades: Ett annorlunda vårdande jämfört med vuxna. Fyra subteman identifierades: Bemötande av barn och familj, Ett vårdande som väcker känslor, Behov av en barnanpassad miljö och Tidigare erfarenhet av att vårda barn underlättar. Resultatet visar att akutsjuksköterskor upplever att det är annorlunda att vårda barn jämfört med vuxna patienter. Akutsjuksköterskorna beskrev skillnader i bemötandet med barn och dess familj jämfört med vuxna patienter. Akutsjuksköterskorna upplevde att akutmottagningens miljö kunde utgöra ett hinder i vårdandet. När akutsjuksköterskorna vårdade svårt sjuka barn eller när barn dog kunde det väcka svårhanterliga känslor. Akutsjuksköterskorna efterfrågade mer utbildning i vårdande av barn. Utifrån studiens resultat är följande förbättringsområden identifierade: mer barnanpassade miljöer på akutmottagningar, mer stöd till akutsjuksköterskor som vårdar barn i kritiska situationer eller är med om barns död samt mer utbildning inom vård av barn för akutsjuksköterskor. Ytterligare forskning är nödvändig inom ämnet.

Akutmottagningen är en komplicerad verksamhet som inte är begränsad av patientantal och kontaktorsakerna är många. Vårdmiljön är stressig och resurserna knappa. Stora krav ställs på akutsjuksköterskan i denna miljö relaterat till patientsäkerhet, samtidigt som snabba beslut måste ske. Etiken har en central roll i akutsjuksköterskans profession och betonas i lagstiftning, kompetensbeskrivningar och ICN:s etiska kod. Akutsjuksköterskor är en yrkesgrupp som ofta tvingas ta beslut som går emot etiska värderingar. Därmed bör det klargöras vilka faktorer som bidrar till etisk stress. Syftet med studien var att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur gällande faktorer som bidrar till etiskstress hos akutsjuksköterskor på en akutmottagning. En systematisk och integrativ litteraturstudiegenomfördes och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. En systematisk dataanalys av de elva artiklarna utfördes. Resultatet visade att vårdmiljön bidrog till etisk stress då den bidrog till att akutsjuksköterskan tvingades ta förhastade beslut. Det framkom att den höga arbetsbelastningen medförde att akutsjuksköterskan upplevde sig tappa kontrollen. Begränsningar i vårdarbetet bidrar till etisk stress genom att akut sjuksköterskan upplevde att bristfällig kommunikation och bristfälligt samarbete med kollegor påverkade vården. Det framkom också att den etiska stressen hos akutsjuksköterskan var hög när patienterna blev lidande av långa vistelsetider och bristande delaktighet. Faktorer som visat sig bidra till etisk stress för akutsjuksköterskorna på en akutmottagning relateras framför allt till faktorer i vårdmiljön och begränsningar i vårdarbetet. Organisatoriska orsaker till etisk stress kunde bero på resursbrist, tidspress och prioriteringsmöjligheter av patienter. När akutsjuksköterskan inte kunde erbjuda patienterna vård enligt sin övertygelse och sin etiska kompass, uppstod etisk stress.

Bakgrund: Vid akut sjukdom eller skada söker sig människor till en akutmottagning där sjuksköterskan har en viktig roll. En stressig arbetsmiljö kan innebära en förändring för sjuksköterskans förmåga att vårda patienterna, men också för sjuksköterskans hälsa och vårdkvalitén. Att vårda effektivt, säkert och patientfokuserat är delar av vad som beskriver en vårdande vård. Detta är dock något som tidvis upplevs vara svårt för sjuksköterskor inom akutsjukvård. Genom att lyfta vad som orsakar stressen på akutmottagningar och vilka konsekvenser detta har för vårdandet kan en potentiell försämrad vårdkvalité synliggöras och förbättras. Syfte: Syftet var att belysa orsakerna till sjuksköterskors stress på akutmottagningar och stressens betydelse försjuksköterskornas förmåga att vårda patienter. Metod: En litteraturöversikt över 12 artiklar har granskats och analyserats, varav åtta kvalitativa samt fyra kvantitativa. Sökningen gjordes i CINAHL och PubMed och artiklarna är publicerade mellan år 2016–2023. Analysprocessen genomfördes i fyra steg enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet presenteras genom tre teman: ”Hög arbetsbelastning”, ”Utmanandevårdsituationer” och, “Arbetsrelaterade konflikter” med tillhörande underteman. Slutsats: Att arbeta som sjuksköterska på en akutmottagning innebär en utmanande och påfrestande roll. Under för höga nivåer av stress kan patienter drabbas, dels genom utebliven omvårdnad, men också genom brister i patientsäkerheten. Stress försvårar även sjuksköterskans förmåga att skapa en god vårdrelation samt vårda efter patientens livsvärld. Slutsatsen som dras av detta är att vidare forskning skulle gynna vårdandet på akutmottagningar.

Bakgrund: Tidigare forskning visade att det fanns flera bakomliggande orsaker till patienters negativa upplevelser av ett besök på en akutmottagning. Dessa orsaker kunde leda till patienters verbal och fysisk aggression. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med att möta patienter som uppvisar aggressivt beteende på en akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt av elva peer-reviewed vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades enligt Friberg (2017). Resultat: Det framkom tre teman: 1) sjuksköterskors upplevelser i samband med en våldsincident; 2) vikten av stöd av organisationen såväl som kollegor; 3) professionell utveckling. Våldsincidenter påverkade sjuksköterskor både psykiskt och fysiskt. För att mildra konsekvenser efter våldsincidenter behövde sjuksköterskor stöd såväl av organisationen som av arbetskamrater. Genom att reflektera utvecklade sjuksköterskor coping-strategier och växte professionellt. Slutsats: Kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter var en viktig del av sjuksköterskors arbete. Att veta vad som kan utlösa patienters aggression och hur aggression kan förebyggas var en användbar kunskap, som kunde bidra till en god och säker personcentrerad vård. Sjuksköterskor behövde utbildning om de-eskalering teknik för att kunna mildra aggression och på så sätt bygga en förtroendefull relation med patienter och anhöriga. Våldsincidenter kunde påverka sjuksköterskors psykiska och fysiska hälsa, av detta skäl behövde sjuksköterskor kunskap om coping-strategier.

No description available.

Bakgrund: Statistik visar att antalet äldre patienter som besöker akutmottagningar utgör ungefär 40 procent av alla besök totalt varje år och i många fall blir många av de äldre inlagda på sjukhuset. Sjuksköterskans roll syftar till att vårda, utbilda och undervisa de äldre patienterna på akutmottagningen. Syfte: Syftet var att beskriva äldre patienters upplevelser av att vårdas på akutmottagningen. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Studiens resultat kom fram till fyra kategorier Vikten av sjuksköterskans bemötande, Brist på information, Den yttre miljöns påverkan på den inre miljön och Emotionella reaktioner. Slutsats: Äldre patienter hade olika upplevelser av att vårdas på akutmottagningen. Bra bemötande, rätt information och en anpassad miljö medför till att de äldre upplever en delaktighet i sin vård och främjar personcentrerad vård.

Bakgrund och problemformulering: Akutmottagningen tar emot och behandlar patienter med akuta besvär, såsom olika smärttillstånd. Vården styrs av prioriteringar och patienter med mindre akuta tillstånd får vänta på vård. Miljön kan vara hektisk och stundtals vistas många individer på akutmottagningen samtidigt vilket ökar arbetsbelastningen för akutsjuksköterskan. Akutsjuksköterskan bedömer, prioriterar och påbörjar medicinska behandlingar vilket sätter krav på hög kompetens. Patienter som får vänta på behandling och /eller inte får tillräckligt med smärtlindring riskerar att hamna i ett vårdlidande. Syftet var att utforska akutsjuksköterskans perspektiv på eventuella hindrande faktorer för smärtlindring hos vuxna patienter på akutmottagningen. Metod Integrativ litteraturstudie med ett induktivt förhållningssätt. Resultat Hinder som identifierades delades upp i två teman med tre respektive fem subteman. I temat organisatoriska hinder beskrivs den stressiga tidspressade miljön på akutmottagningen samt avsaknaden av bra rutiner och riktlinjer. Temat Mänskliga faktorer som hinder innefattade bristande kunskaper om smärta och smärthantering. Svårigheter att kommunicera kring smärta och smärtbehandling. Misstro till patientens upplevda smärta vilket bidrog till att läkemedelsbehandling fördröjdes samt rädsla för läkemedlets effekt. Hot- och våld mot akutsjuksköterskan påverkade bedömning av smärtan samt smärtlindring. Slutsats: När patienten inte blir adekvat smärtlindrad resulterar det i ett lidande. Vårdlidande kan skapas om patienten blir misstrodd. Genom att applicera Fundamentals of care (FOC) på akutmottagningen skapas en vårdrelation och det blir lättare för akutsjuksköterskan att lindra patientens smärta. Trots alla hinder för vård på akutmottagningen kan akutsjuksköterskan skapa förutsättningar för god kommunikation samt bidra till att vården blir personcentrerad.

Bakgrund: Patienters upplevelser av bemötande på akutmottagningen visar på att det finns brister som upplevs generera aggressivitet. Patienter upplever att misslyckade vårdrelationer,bemötande, väntetider, oförståelse för triage samt att miljön har påverkan på aggressivitet. Patienter upplever även att sjukdomshistoria och bakgrund eventuellt påverkar aggressivt beteende. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta aggressiva patienter på akutmottagningen. Metod: Allmän litteraturöversikt innefattande sjukvalitativa, fyra kvantitativa samt två artiklar med mixad metod analyserades. Resultat:Fyra teman framkom i resultatet av sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta aggressivitet: sjuksköterskors utmaningar i att bemöta aggressivitet påvisade utmaningar i bemötande avpatienter, kunskapens och stödets betydelse i bemötande påvisade vikten av adekvat kunskapi bemötande av patienter, arbetsmiljöns betydelse i bemötande påvisade hur arbetsmiljön genererade aggressivitet, riskfaktorer hos patienter påvisade att patienters sjukdomshistoria och tidigare erfarenheter påverkade aggressivitet. Slutsats: För att möjliggöra för sjuksköterskor att bemöta patienter på akutmottagningen och uppnå kravet på god vård behövs kunskap och stöd i att förebygga och hantera aggressivitet. Det är av vikt att patienter blir sedda som människor med olika förutsättningar och behov. När sjuksköterskor bemöter patienter som individer möjliggörs en vårdande relation samt möjligheten att nå hälsa.