Tidigare studier har visat vad patienten anser vara tillfredställande i samband med triage. Där framkommer att i mötet med vårdpersonalen vill patienten känna sig värdig, sedd och bekräftad. Detta ställer krav på vårdpersonalen och den kompetens de besitter. En förutsättning för patienttillfredsställelse är information om väntetider, patienternas medicinska tillstånd och en god vårdrelation. I mötet med patienten krävs kunskap om vad dessa tycker är viktigt och betydelsefullt i samband med triage. Kunskapen om vad som är viktigt är fortfarande inte tillräckligt belyst, ur ett patientperspektiv. Syfte var att beskriva patientens upplevelse av vad som var betydelsefullt för denne i samband med triage. En kvalitativ forskningsansats med en påföljande innehållsanalys valdes. 11 stycken intervjuer genomfördes på en mindre akutmottagning i väst Sverige.Informanterna som valdes ut var patienter på denna akutmottagning. I resultatet framträdde två domäner, bemötande och information. Kategorierna som följde var omvårdnad, trygghet, delaktighet, kompetens, omhändertagande, integritet, tid och kommunikation. Informanterna ansåg det vara betydelsefullt att bli bemötta på ett individuellt plan, detta innefattade allt från basal omvårdnad till att informanterna litade på triageteamets goda kompetens. Sanningsenlig information kring väntetider och prioriteringssystemet visade sig ha betydelse. Tidigare studier har visat att vården upplevdes som god om vårdpersonalen hade ett öppet förhållningssätt, visade hänsynsfullhet och lugn. Detta bekräftas i vårt resultat. Triageteamet skulle kunna tillgodose detta genom att våga uppskatta väntetiden, men också genom att vara tydliga i att informationen kan komma att förändras. / Program: Magisterprogram i vårdvetenskap med inriktning mot akutsjukvård

Det ökade inflödet på landets akutmottagningar ställer stora krav på sjukvårdspersonal att de ger patienterna ett snabbt och säkert omhändertagande. Sjuksköterskan har som uppgift att bedöma, prioritera alla vårdsökande samt dokumentera all viktig information. Bedömningen sker utifrån riktlinjer som är baserade på sökorsak. Dokumentationen av olika åtgärder har betydelse för det fortsatta vård- och behandlingsarbetet och kan vara helt avgörande för patientsäkerheten. Syftet med studien var att beskriva hur väl dokumentationen genomfördes i patientens journal vid besök på akutmottagning. För att synliggöra dokumentationen valde författarna i denna studie att granska samtliga akutjournaler på patienter som var över 18 år och som sökt vård inom specialiteterna medicin och kirurgi, under ett dygn, på en akutmottagning i Väst Sverige. Exkluderade journaler var trauma journaler under det aktuella dygnet. Resultatet av studien visade på en generellt bristande dokumentation i akutjournalen. Av de granskade journalerna var det mer än hälften som saknade en dokumenterad anamnes/status, det var drygt en tiondel som inte hade någon dokumenterad prioritet. Det var fler män än kvinnor som sökte vård under det aktuella dygnet och flertalet av patienterna var födda före 1945. / Program: Magisterprogram i vårdvetenskap med inriktning mot akutsjukvård

Många akutmottagningar har problem med stora patienttillströmningar och överfyllda väntrum. Det beror delvis på att många söker vård där trots att de bedöms som ej akut sjuka ur rent medicinsk synpunkt. Syftet med studien var att belysa de ej akut sjuka patienternas upplevelser av bemötandet på akutmottagning. Det är en utsatt patientgrupp då deras omvårdnad och behov ofta kommer i skuggan av de patienter som prioriteras vara akut sjuka. Patienter som beskrivs som ej akut sjuka är de som har fått en låg prioriteringsgrad enligt den prioriteringsskala som använts.Studien grundades på en dataanalys av sex kvalitativa artiklar där Evans (2003) modell användes. Det resulterade i två huvudteman; Respekt, vänlighet, omtänksamhet, information viktigt i bemötandet och En god relation fick patienterna att känna sig bekräftade, samt fem subteman. Det framkom att patienternas upplevelser och förväntningar av bemötandet handlade om att bli bemötta med respekt, vänlighet och omtänksamhet. Vikten av en god relation med personalen betonades då bristande information och bemötande var en av de största orsakerna till missnöje. Väntetiden upplevdes mest negativ och var det största hindret för att de ej akut sjuka patienterna skulle känna sig nöjda. De kände sig ofta bortglömda och åsidosatta. I resultatet framkom att patienterna oftast nöjde sig med små åtgärder för att känna sig bra bemötta och omhändertagna. Slutsatsen är att omvårdnaden kan förbättras genom ett bättre bemötande och att mer information ges på akutmottagningarna. / Program: Fristående kurs

Akutmottagningarna i Sverige har på 74 akutintag besök av 2,5 miljoner människor. Problemet med långa väntetider blir allt större. Forskningen påvisar att de medicinska riskerna ökar när väntetiderna förlängs. När politikerna kräver att patienterna skall träffa läkare inom 60 minuter ställer det stora krav på akutmottagningarna. Akutmottagningarna svarar med att optimera flödesprocesserna, utnyttjar tiden maximalt samt omorganiserar sin personal. Vårdpersonalen upplever att mötet är kort och under stress därför bör det undersökas om patienterna upplever det samma. Syftet med uppsatsen är att beskriva patienternas upplevelse av det första mötet med sjuksköterska och läkare i samband med den första bedömningen i vårdrummet. Det är en empirisk studie med öppna intervjufrågor. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats gjordes för att få svar på patienternas upplevelser. Upplevelserna kommer att ligga till grund för att öka vårdpersonalens förståelse och förhållningssätt till patienterna i triagemötet. Resultatet visade att patienternas upplevelse är att de blir snabbt omhändertagna. Patienterna är nöjda med effektiviseringen samtidigt upplever de att mötet är något stressat. Mötet i triagen är symtominriktat, men de får förmedla den information de tycker är viktig. Vårdrummet noteras men har ingen större betydelse. Det viktigaste är ett snabbt förlopp med vårdpersonal som uppmärksammar patienterna. I diskussionen framkommer att informanterna inte förväntar sig att vara delaktiga i mötet, men om vårdpersonalen möter dem med förståelse, uppmärksamhet och helhetssyn så känner de sig bekräftade och därmed delaktiga. Sker mötet i avskilt vårdrum och en behaglig miljö skapas bättre förutsättningar för mötet. / Program: Fristående kurs

Flertalet av de besökande på akutmottagningarna i Sverige är 65 år och äldre. Patientgruppen äldre som vårdas på akutmottagningarna har ett komplext vårdbehov vilket förutsätter ett kunskapsbaserat och professionellt omhändertagande. Behovet av evidensbaserade riktlinjer för att säkerställa vårdkvalitet till denna patientgrupp är därför påtaglig. Syftet med denna studie var att granska de riktlinjer Sveriges akutmottagningar har gällande omvårdnad av äldre patienter. Studien utfördes som en totalstudie med en deskriptiv design. Ett frågeformulär med tio frågor skickades till första linjens chefer, det vill säga vårdenhetschefer eller motsvarande, på Sveriges 77 akutmottagningar. Svarsfrekvensen uppgick till 59,7 %. Förekommande riktlinjer evidensgranskades utifrån AGREE, ett instrument för granskning av riktlinjers evidens. Resultatet visade att tio av 46 akutmottagningar hade riktlinjer för omvårdnad av äldre. Evidensgranskningen med AGREE av dessa riktlinjer visade på likartade låga resultatpoäng. Merparten av riktlinjerna fick det högsta poängresultatet avseende mål och syfte, det vill säga de var tydliga med varför och för vilka riktlinjerna fanns. Resultatet av den slutgiltiga sammanställningen av riktlinjerna tydliggjorde bristen på riktlinjer för Sveriges akutmottagningar samt i de fall riktlinjer fanns så var de ofullständiga gällande evidensbaseringen. / Program: Magisterprogram i vårdvetenskap med inriktning mot akutsjukvård

Sjuksköterskor som jobbar på akutmottagningar inom Västra Götalandsregion vårdar i viss utsträckning barn, dock finns inget krav på vidareutbildning inom barnsjukvård. Den forskning vi tagit del av belyser vikten av att ha rätt kompetens vid vård av barn. Syftet med studien är att belysa allmänsjuksköterskors upplevelser vid vård av barn på en akutmottagning. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjumetod enligt Kvale och Brinkmann (2009). Deltagarna bestod av sex sjuksköterskor utan vidareutbildning inom barnsjukvård. Analysen av intervjuerna utfördes enligt Lundman och Hällgren Granheims (2012 ss. 187 - 201) modell för innehållsanalys. Kategorierna i resultatet är: yttre faktorer som påverkar sjuksköterskor vid vård av barn, inre faktorer som påverkar sjuksköterskor vid vård av barn och utförandet av specifika moment vid vård av barn. Resultatet belyser faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser vid vård av barn. Föräldrars delaktighet, sjuksköterskors utbildning samt kompetens är bland annat aspekter som tas upp. Även olika moment som kan påverka sjuksköterskors upplevelser vid vård av barn nämns. I resultatdiskussionen förs en diskussion kring studiens kategoriområden, samt forskning kopplat till deltagarnas upplevelser. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Hot och våld inom vården är ett växande problem över hela världen. Sjuksköterskor på just akutmottagningar är en stor riskgrupp och riskerar att utsättas för både verbalt hot och fysiskt våld.    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av hot och våld på akutmottagningar, samt beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp.   Metod: Studien var en beskrivande litteraturstudie baserad på 14 stycken vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats. Databassökningar genomfördes i Medline via sökmotorn PubMed.    Huvudresultat: Resultatet visade frekventa upplevelser av hot och våld vilket gav upphov till många destruktiva känslor hos sjuksköterskor, som till exempel rädsla, oro, maktlöshet och frustration. Detta medförde psykisk påfrestning och påverkade sjuksköterskors omvårdnadsarbete på akutmottagningar negativt. Miljön på akutmottagningar spelade en central roll, som till exempel långa väntetider, vilket ofta gav upphov till hotfulla händelser. Vidare visade resultatet att anmälningar av våldshändelser till sjukhusledningen var bristfällig på grund av till exempel att sjuksköterskor var oroliga att inte bli tagna på allvar. Samtliga studier redovisade antal deltagare och geografisk utbredning. Majoriteten redovisade ålder och kön, där övervägande var kvinnor.       Slutsats: Genom beskrivningar av upplevelser från sjuksköterskor arbetandes på akutmottagningar belyses att hot och våld är ett stort problem som behöver åtgärdas. Sjukhusledningen är en betydande faktor och har ett ansvar att förbättra arbetsmiljön vad gäller till exempel väntetider, samt ge personalen utbildning och stöd. Genom adekvat utbildning och kunskap i hur hot och våld ska hanteras kan sjuksköterskan i sin profession förbättra omvårdnadsarbetet och öka vårdkvalitén. / Background: Threats and violence in healthcare is a growing problem worldwide. Nurses at especially emergency departments is a major risk group and vulnerable to verbal threats and physical violence. Aim: The aim of this study was to describe nurses' perception of threats and violence in emergency departments, and describe the articles included study group. Method: The study was a descriptive literature review based on 14 scientific articles with quantitative and qualitative approach. Database searches were conducted in MEDLINE via PubMed search engine. Main Results: The results showed frequent experiences of threat and violence, which made many nurses feel destructive emotions, such as fear, anxiety, powerlessness and frustration. This caused psychological distress and affected nurses work of nursing in the emergency department negatively. The environment of the emergency department played a central role, for example long waiting hours, which often resulted in threatening events. Furthermore, the results showed that the reporting of violent incidents to the hospital management was flawed because of, for example, that nurses were concerned not to be taken seriously. All studies reported the number of participants and geographical area. The majority reported age and gender, where the majority were women. Conclusions: The descriptions of the experiences of nurses working at emergency departments, highlighted that threats and violence is a major problem that needs to be addressed. The hospital management is a significant factor and have a responsibility to improve the working environment in areas such as waiting hours, as well as providing staff training and support. Through proper education and knowledge of how threats and violence should be handled, can nurses in their profession improve nursing and increase the quality of care.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt problem med stora effekter på kvinnors hälsa. Tidigare forskning visar att våldsutsatta kvinnor upplever brister i det bemötande de fått av vårdpersonal. Akutmottagningen är ofta våldsutsatta kvinnors första, och ibland enda, kontakt med hälso- och sjukvård. Vårdpersonal på akutmottagning har därmed goda förutsättningar att uppmärksamma och vårda denna patientgrupp.   Syfte: Studien syftar till att beskriva vilka erfarenheter kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer har av mötet med vårdpersonal på akutmottagning.   Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av sex kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod utifrån vilka tre kategorier identifierades.   Resultat: Kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer har både negativa och positiva erfarenheter av mötet med vårdpersonal när de söker vård på akutmottagning. Bristande bemötande visade sig genom att kvinnorna kände sig skuldbelagda och att vårdpersonalen uppvisade bristande empati och inte såg bortom kvinnornas fysiska skador. I motsats till detta har en del kvinnor upplevt tillfredsställande bemötande som visade sig genom att vårdpersonalen upplevdes som hjälpsamma och medlidande med en attityd som var empatisk och förstående.   Slutsats: För att främja ett gott bemötande från vårdpersonal gentemot den utsatta kvinnan, visade det sig finnas ett behov av kunskap och utbildning kring våldsutsatta kvinnors situation och vilka vårdbehov de kan ha. Ett gott bemötande ökar patientens känsla av delaktighet, lindrar lidande och motverkar att lidande uppkommer till följd av vård.

Bakgrund: Akutmottagningar är en utsatt arbetsplats för hot och våld världen över. Sjuksköterskor försätts i en utsatt situation som följd. I detta arbete används Travelbees teori om mellanmänskliga relationer för att belysa ämnet djupare, med fokus på kommunikation, mänskliga relationer och lidande. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att bli utsatta för hot och våld på akutmottagningar. Metod: Denna studie genomfördes som en litteraturstudie med åtta kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskor hade negativa erfarenheter kring utsatthet för hot och våld. De fick inget stöd från sjukhusledningen vilket resulterade i att de kände sig otrygga, ville lämna arbetsplatsen och drabbades av konstant rädsla. Men trots detta kunde sjuksköterskor ha förståelse för patienternas agerande då de kunde identifiera varför patienterna känt sig provocerade. Slutsats: Kommunikation visade sig vara en central faktor för att förebygga och undvika hot och våld. Sjukhusledningen behövde arbeta fram tydligare riktlinjer för hur sjuksköterskor ska agera i dessa situationer, både för att lindra patientens lidande samt för att gynna den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterska och patient.

Bakgrund: I dagens samhälle uppsöker många människor akutsjukvård. Det kan vara att personen genomgått ett stort trauma eller har ett kritiskt sjukdomstillstånd. Vid varje besök med vården upplever patienten ett bemötande. Varje unik individ har även förväntningar om hur bemötandet kommer att vara på akutmottagningen.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av sjukvårdspersonals bemötande på akutmottagning.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där resultatet från 12 vetenskapliga artiklar har analyserats enligt Forsberg och Wengströms (2016) innehållsanalys. Den teoretiska referensram som arbetet baseras på är Katie Erikssons omvårdnadsteori.  Resultat: Resultatet visar att det fanns brister inom bemötandet. En faktor som var av betydelse berodde på vilket trauma patienten hade genomgått eller vad de hade för sjukdomstillstånd. Majoriteten av alla patienter hade upplevt ett sämre bemötande på olika sätt.  Det kunde vara att de kände sig bortglömda, negligerade av personalen och bristande information om sjukdomstillstånd eller hur lång väntan skulle bli. Ett gott bemötande grundar sig ofta på att patienten blir respektfullt behandlad, att patienten erhåller information och att de känner sig sedda av personalen. Slutsats: Upplevelserna av bemötande varierar från patient till patient, då varje patient och situation är unik. Sjuksköterskan skall vara flexibel i sitt bemötande och kunna variera det beroende på patientens behov. Utifrån att många av dessa patienter är försatta i en sårbar och svår situation är kommunikationen en stor och central del i akutsjukvården. Den bör vara individanpassad, utifrån varje patient och situation.  Nyckelord: Akutmottagning, bemötande, omvårdnad, patienters upplevelse, sjukvårdspersonal. / Background: In today's society, many people seek emergency care. It may be that the person has undergone a major trauma or has a critical illness condition. At each visit with the patient, the patient experiences an encounter. Each unique individual also has expectations of how the reception will be at the emergency room.  Purpose: The aim was to describe patients 'experience of healthcare professionals' response to emergency care.  Methods: A literature study has been done with qualitative approach where the results from 12 scientific articles have been analyzed according to Forsberg and Wengström’s (2016) content analysis. The theoretical frame on which the work is based is Katie Eriksson`s nursing theory.  Result: The result show differences in how patients experience the encounter. Other factors that mattered depended on the type of trauma the patient had undergone or their condition. They majority of all patients had experienced inferior treatment in different ways. It could be that they felt forgotten, neglected by the staff and lack of information about illnesses or how long the wait would be. A good encounter is often based on the patient being treated respectfully, that the patient receives information and that they feel seen by the staff. Conclusion: The experiences of responding vary from patient to patient. Then every patient and the situation are unique. The nurse must be flexible in her treatment and be able to vary it depending on the patient's need for treatment. Communication is a major and central part of emergency care and should be individualized so that each unique patient has the opportunity to understand the information provided. Then these patients are vulnerable and put in a strange situation.  Keywords: Emergency clinic, medical staff, nursing, patients' experience, reception.