<p>Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sitt bemötande av alkoholpåverkade ungdomar och sin kunskap om alkoholprevention. Studien belyser även påverkande faktorer till ungdomars alkoholkonsumtion. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Två undergrupper identifierades och 16 artiklar granskades sammanlagt. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg sig vara i behov av mer alkoholrelaterad utbildning för att kunna bemöta patienter på ett tillfredsställande sätt. Studier visar att för att minska den ökade belastningen på allmänna sjukhus på grund av alkoholanvändning behövs utbildning och strategier för intervention. Den vanligaste orsaken för ungdomar att uppsöka en akutmottagning i samband med alkoholkonsumtion är mindre skador som fall. Andelen patienter inlagda på sjukhus på grund av alkoholförgiftning har ökat under de senaste åren. Att dokumentera en uppföljningsplan för ungdomar som kommer in till akutmottagningen missas i de flesta fall. Majoriteten av alla barn och ungdomar gick hem från akutmottagningen utan rådgivning i samband med alkoholförgiftning. Att sjuksköterskan inte känner sig ha tillräcklig kunskap inom alkoholprevention visade sig vara den vanligaste orsaken till att inte ge råd till patienter om alkoholkonsumtion. Föräldrars inverkan och regler har en betydande roll för ungdomars alkoholkonsumtion. Studier visade att tydliga regler kan skjuta upp ungdomars alkoholdebut med flera år. Under varma årstider och under helger visade sig ungdomars alkoholkonsumtion vara som störst.</p> / <p>The purpose of the following study was to describe how the nurse experience the treatment of intoxicated adolescents and their knowledge of alcohol prevention. The study also describes the influences of alcohol by adolescents. The method was a descriptive literature study. Two subgroups were identified and in total, 16 articles were examined. The results show that nurses believe themselves to be in need of more alcohol-related education to respond to patients in a satisfactory manner. Studies show that to reduce the increasing burden on public hospitals because of alcohol use, nurses need education and strategies for intervention. The most common reason for young people to seek an ER in relation to alcohol consumption is small damage cases. The proportion of patients to hospital because of alcohol intoxication has increased. To document a follow-up plan for young people entering the emergency room is missed in most cases. The majority of children and adolescents who enter the ER with alcoholintoxication goes home without any guidence of the subject. The nurse feel insufficient knowledge in alcoholprevention , which proved to be the most common reason for not advising patients concerning alcohol consumption. Parental influence and rules have a significant role in young people's alcohol consumption. Studies with clear rules can defer youth alcohol debut with a number of years. During the warm seasons and during the weekends turned out that most young people's alcohol consumption.</p>

<p>According to the health care law and the national care guarantee, all individuals with mental illness have the right to good health care that is knowledge based as well as to rehabilitation where and when they need it. They also should be able to choose and have control over who is performing the care, including the design of these efforts. The purpose of this study is to investigate patients' experiences of general psychiatric emergency care and the cooperation between outpatient care, inpatient care and the municipality. This study is a descriptive cross-sectional study, conducted with a quantitative and qualitative method. The study is performed in collaboration with Akademiska Sjukhuset and is part of a larger quality improvement project. The participants in the study are patients who got in contact with the general psychiatric emergency care during a 6 weeks period. Data collection method consists of a questionnaire that was distributed to patients at discharge from different units. The questionnaire was designed by the project's principals, in collaboration with department managers, operations manager and the authors. The results show that the psychiatric care can be improved in all the areas this study has highlighted, where; encounter, information, participation and staff availability are included. The improvements, which need to be done, are not only between patients and health professionals, but also improvements between and within different professions in the mental health services.</p> / <p>Enligt hälso- och sjukvårdslagen och den nationella vårdgarantin ska alla individer med psykisk sjukdom ha rätt till en god vård som är kunskapsbaserad samt till rehabilitering där och när de behöver den. De ska även ha möjlighet att välja och ha inflytande över vem som utför vården samt utformningen av dessa insatser. Syftet med detta arbete är att undersöka patienters upplevelser av allmänpsykiatrisk vård samt av samarbetet mellan öppenvård, slutenvård och kommun. Denna studie är en deskriptiv tvärsnittsstudie, utförd med kvantitativ och kvalitativ metod. Studien utförs i samarbete med Akademiska Sjukhuset och är en del av ett större kvalitetsförbättrings-projekt. Deltagarna var de patienter som kom i kontakt med den allmänpsykiatrisk akutvården under en sex-veckorsperiod. Datainsamlingsmetoden bestod av en enkät som delades ut till patienterna vid hemgång från olika enheter. Enkäten utformades av projektets huvudansvariga i samarbete med avdelningschefer, verksamhetschef samt författarna. Resultatet visar att den psykiatriska vården kan förbättras i alla de områden som denna studie har belyst där; bemötande, information, delaktighet och personalens tillgänglighet ingår. Det inte bara förbättringar mellan patienter och vårdpersonalen som behöver göras, utan även förbättringar mellan och inom olika yrkeskategorier i den psykiatriska vården.</p>

According to the health care law and the national care guarantee, all individuals with mental illness have the right to good health care that is knowledge based as well as to rehabilitation where and when they need it. They also should be able to choose and have control over who is performing the care, including the design of these efforts. The purpose of this study is to investigate patients' experiences of general psychiatric emergency care and the cooperation between outpatient care, inpatient care and the municipality. This study is a descriptive cross-sectional study, conducted with a quantitative and qualitative method. The study is performed in collaboration with Akademiska Sjukhuset and is part of a larger quality improvement project. The participants in the study are patients who got in contact with the general psychiatric emergency care during a 6 weeks period. Data collection method consists of a questionnaire that was distributed to patients at discharge from different units. The questionnaire was designed by the project's principals, in collaboration with department managers, operations manager and the authors. The results show that the psychiatric care can be improved in all the areas this study has highlighted, where; encounter, information, participation and staff availability are included. The improvements, which need to be done, are not only between patients and health professionals, but also improvements between and within different professions in the mental health services. / Enligt hälso- och sjukvårdslagen och den nationella vårdgarantin ska alla individer med psykisk sjukdom ha rätt till en god vård som är kunskapsbaserad samt till rehabilitering där och när de behöver den. De ska även ha möjlighet att välja och ha inflytande över vem som utför vården samt utformningen av dessa insatser. Syftet med detta arbete är att undersöka patienters upplevelser av allmänpsykiatrisk vård samt av samarbetet mellan öppenvård, slutenvård och kommun. Denna studie är en deskriptiv tvärsnittsstudie, utförd med kvantitativ och kvalitativ metod. Studien utförs i samarbete med Akademiska Sjukhuset och är en del av ett större kvalitetsförbättrings-projekt. Deltagarna var de patienter som kom i kontakt med den allmänpsykiatrisk akutvården under en sex-veckorsperiod. Datainsamlingsmetoden bestod av en enkät som delades ut till patienterna vid hemgång från olika enheter. Enkäten utformades av projektets huvudansvariga i samarbete med avdelningschefer, verksamhetschef samt författarna. Resultatet visar att den psykiatriska vården kan förbättras i alla de områden som denna studie har belyst där; bemötande, information, delaktighet och personalens tillgänglighet ingår. Det inte bara förbättringar mellan patienter och vårdpersonalen som behöver göras, utan även förbättringar mellan och inom olika yrkeskategorier i den psykiatriska vården.

På pediatriska akutvårdsavdelningar vårdas barn mellan 0-18 år med skilda behov. Dödsfall är ovanliga men när de sker ställs vårdare inför utmaningar. Det döende barnets specifika behov tillgodoses oftast av både de naturliga och de professionella vårdarna där vårdandet blir en balansgång mellan att lindra och att bota. Syftet med denna deskriptiva, induktiva studie var att beskriva professionella vårdares upplevelse och erfarenhet av att vårda döende barn på en pediatrisk akutvårdsavdelning. Metoden var kvalitativ, där djupintervjuer analyserades med vägledning av Giorgis beskrivning av det fenomenologiska förhållningssättet. I resultatet visar sig fenomenet att vårda vara avhängigt förtroendefulla och ärliga relationer där närvaron präglas av medkänsla, lyhördhet, mod och respekt. Vårdares självkännedom är avgörande för vårdandet och inverkar på närvaron. Barnets döende beskrivs som orättvist och svårt att tala om. När närvaron i vårdandet upplevs hotad och när vårdare känner sig otillräckliga eller ibland även tvingas avstå, enligt dem, väsentliga vårdhandlingar, uppstår ett vårdarlidande. Vårdares behov av stöd från kollegor och föräldrar klargörs, där detta stöd upplevs stärka vårdandet samt ge de professionella vårdarna personlig och yrkesmässig växt. I framtida forskning behöver innebörden i begreppet närvaro ytterligare utredas samt de nära anhörigas upplevelser och erfarenheter av barnets sista levnadstid på en pediatrisk akutvårdsavdelning.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sitt bemötande av alkoholpåverkade ungdomar och sin kunskap om alkoholprevention. Studien belyser även påverkande faktorer till ungdomars alkoholkonsumtion. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Två undergrupper identifierades och 16 artiklar granskades sammanlagt. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg sig vara i behov av mer alkoholrelaterad utbildning för att kunna bemöta patienter på ett tillfredsställande sätt. Studier visar att för att minska den ökade belastningen på allmänna sjukhus på grund av alkoholanvändning behövs utbildning och strategier för intervention. Den vanligaste orsaken för ungdomar att uppsöka en akutmottagning i samband med alkoholkonsumtion är mindre skador som fall. Andelen patienter inlagda på sjukhus på grund av alkoholförgiftning har ökat under de senaste åren. Att dokumentera en uppföljningsplan för ungdomar som kommer in till akutmottagningen missas i de flesta fall. Majoriteten av alla barn och ungdomar gick hem från akutmottagningen utan rådgivning i samband med alkoholförgiftning. Att sjuksköterskan inte känner sig ha tillräcklig kunskap inom alkoholprevention visade sig vara den vanligaste orsaken till att inte ge råd till patienter om alkoholkonsumtion. Föräldrars inverkan och regler har en betydande roll för ungdomars alkoholkonsumtion. Studier visade att tydliga regler kan skjuta upp ungdomars alkoholdebut med flera år. Under varma årstider och under helger visade sig ungdomars alkoholkonsumtion vara som störst. / The purpose of the following study was to describe how the nurse experience the treatment of intoxicated adolescents and their knowledge of alcohol prevention. The study also describes the influences of alcohol by adolescents. The method was a descriptive literature study. Two subgroups were identified and in total, 16 articles were examined. The results show that nurses believe themselves to be in need of more alcohol-related education to respond to patients in a satisfactory manner. Studies show that to reduce the increasing burden on public hospitals because of alcohol use, nurses need education and strategies for intervention. The most common reason for young people to seek an ER in relation to alcohol consumption is small damage cases. The proportion of patients to hospital because of alcohol intoxication has increased. To document a follow-up plan for young people entering the emergency room is missed in most cases. The majority of children and adolescents who enter the ER with alcoholintoxication goes home without any guidence of the subject. The nurse feel insufficient knowledge in alcoholprevention , which proved to be the most common reason for not advising patients concerning alcohol consumption. Parental influence and rules have a significant role in young people's alcohol consumption. Studies with clear rules can defer youth alcohol debut with a number of years. During the warm seasons and during the weekends turned out that most young people's alcohol consumption.

<p>På pediatriska akutvårdsavdelningar vårdas barn mellan 0-18 år med skilda behov. Dödsfall är ovanliga men när de sker ställs vårdare inför utmaningar. Det döende barnets specifika behov tillgodoses oftast av både de naturliga och de professionella vårdarna där vårdandet blir en balansgång mellan att lindra och att bota. Syftet med denna deskriptiva, induktiva studie var att beskriva professionella vårdares upplevelse och erfarenhet av att vårda döende barn på en pediatrisk akutvårdsavdelning. Metoden var kvalitativ, där djupintervjuer analyserades med vägledning av Giorgis beskrivning av det fenomenologiska förhållningssättet. I resultatet visar sig fenomenet att vårda vara avhängigt förtroendefulla och ärliga relationer där närvaron präglas av medkänsla, lyhördhet, mod och respekt. Vårdares självkännedom är avgörande för vårdandet och inverkar på närvaron. Barnets döende beskrivs som orättvist och svårt att tala om. När närvaron i vårdandet upplevs hotad och när vårdare känner sig otillräckliga eller ibland även tvingas avstå, enligt dem, väsentliga vårdhandlingar, uppstår ett vårdarlidande. Vårdares behov av stöd från kollegor och föräldrar klargörs, där detta stöd upplevs stärka vårdandet samt ge de professionella vårdarna personlig och yrkesmässig växt. I framtida forskning behöver innebörden i begreppet närvaro ytterligare utredas samt de nära anhörigas upplevelser och erfarenheter av barnets sista levnadstid på en pediatrisk akutvårdsavdelning.</p>

Bakgrund: Personer som invandrar till Sverige bär ofta med sig en kultur som skiljer sig från den svenska normkulturen. I samband med den mångkulturella ökningen i landet ökar tvärkulturella vårdmöten i olika vårdkontexter där vårdgivaren och vårdtagarens kulturella bakgrund skiljer sig från varandra. Dessa tvärkulturella möten kan resultera i barriärer där vårdgivaren och vårdtagaren inte förstår varandra. För att minska dessa barriärer har forskning visat på att sjuksköterskan bör ha en kulturmedvetenhet. Sjuksköterskans kulturella kompetens påverkar hur mötet med patienter med en annan kultur slutar. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av tvärkulturella vårdmöten med patienter i akutsjukvård. Metod: En litteraturstudie som grundar sig på tio utvalda kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Artiklarna lästes noggrant igenom där relevant innehåll för arbetets syfte valts ut och sammanställts i ett dokument. Utifrån dokumentet grupperades likheter och olikheter i olika kategorier som därefter kunde utvecklas till huvudteman samt subteman som presenteras i arbetets resultat. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra huvudteman samt ett subtema; sjuksköterskors erfarenhet av kommunikation i tvärkulturella möten med patienter i akutsjukvård, kulturella skillnader som påverkar vårdrelationen med ett subtema: sjuksköterskans upplevelse av hur anhöriga påverkar patientens vård, kulturella skillnader som påverkar sjuksköterskans arbetssätt samt sjuksköterskors upplevelse av sin kulturella kompetens. Diskussion: Kulturella olikheter i vården kan leda till barriärer som hindrar sjuksköterskan att förstå patienten och vise versa. Dessa barriärer kan resultera i allvarliga konsekvenser som kan skada patienten. Det ligger därför stor vikt i att utbilda och utveckla sjuksköterskors kulturella medvetenhet genom sjuksköterskeutbildningen då sjuksköterskans kulturella medvetenhet påverkar hur ett tvärkulturellt vårdmöte slutar / Background: Persons who immigrate to Sweden often carry with them a culture that is different from the standard Swedish culture. In connection with the multi-cultural growth of the country is increasing cross-cultural care encounters in different care contexts where the caregiver and the patient's cultural background is different from each other. These cross-cultural encounters can result in barriers where the caregiver and the patient did not understand each other. To reduce these barriers, research has shown that nurses should have a cultural awareness. Nurse's cultural competence affects how the meeting with patients with a different culture ends. Aim: The aim is to describe nurses' experiences of cross-cultural care encounters with patients in emergency care. Methods: A literature study based on ten selected qualitative health research articles. Articles were read carefully where relevant content for the purpose of the work have been selected and compiled in a document. Based on the document were grouped similarities and differences in various categories which then could develop into major themes and subthemes presented in work performance. Results: The results are presented based on four main themes and a subtema; nurses' experience of communication in cross-cultural encounters with patients in emergency care, cultural differences that affect the care relationship with a subtema: Nurse's perception of how families affect patient care, cultural differences that affect nurses' work and nurses' perception of their cultural competence. Discussion: Cultural differences in health care can lead to the barrier that prevents the nurse to understand the patient and vice versa. These barriers can result in serious consequences that could harm the patient. It is therefore of great importance in educating and developing nurses 'cultural awareness through nursing when nurses' cultural awareness affects how a cross-cultural care meeting ends.

Denna rapport är en beskrivning av ett kandidatarbete utfört som del av kursen TDDD96 - Kandidatprojekt i programvaruutveckling vid Linköpings universitet. Teamet som utförde arbetet bestod av åtta ingenjörsstudenter som studerar på data- respektive mjukvaruteknikprogrammet. Syftet med projektet var att ta fram en prototyp till en digitaliserad akutjournal åt Region Östergötland för deras arbete på akutmottagningarna i Linköping, Norrköping och Motala. Denna digitala akutjournal ämnar i ett senare skede ersätta den nuvarande pappersbaserade lösningen. I utvecklingsprocessen användes en modifierad version av det agila ramverket Scrum. Resultatet blev en webbapplikation för fullstorleksskärmar med vyer såsom en enhetsöversikt och en patientvy, och med möjlighet att definiera patienter i systemet och ta emot notifikationer. Förutom att redovisa och diskutera det gemensamma arbetet finns också individuella delrapporter som behandlar relaterade ämnen.

Bakgrund: Demenssjukdom drabbar allt fler individer globalt varje år. Antalet demensdiagnostiserade individer förväntas dessutom öka kraftig som en konsekvens av ökad livslängd. Demenssjukdom är obotligt och individen blir progressivt sämre under sjukdomsförloppet. Sjuksköterskor inom slutenvårdskontext kan hamna i svåra omvårdnadssituationer med demensdiagnostiserade patienter. Därtill kan sjukdomssymtom som identitetsförlust, förvirring och kommunikationssvårigheter medföra ytterligare svårigheter till omvårdnadssituationerna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdom inom somatisk slutenvård. Metod: För genomförandet av denna litteraturstudie användes kvalitativ studiedesign samt innehållsanalys för analysering av data. Tolv vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ ansats, utgjorde studiens resultat. Samtliga artiklar var funna på Cinahl och PubMed samt kvalitetsgranskade med SBU:s kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Två huvudteman identifierades av studiernas resultat; ”Upplevelsen av ökad arbetsbelastning” och ” Organisatoriska brister”. Ur huvudtemana framstod således följande underteman; ”Känslan av frustration och av att inte vara tillfreds”, ” Ökade arbetskrav och stress”, ”Bemanning och tid”, ”Opassande vårdmiljö”, ” Behov av kunskap” och till sist ” Att få rätt information om patienten”. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde ofta svårigheter vid omvårdnadssituationer av demensdiagnostiserade patienter. Svårigheterna visade sig bli mer markanta vid otillräcklig tid och bemanning under vårdsituationerna. Därutöver visades miljöanpassning och kunskapsförbättring vara nödvändigt för att minska förändring av demenspatientens extroverta beteende och öka möjligheterna till att kunna utföra personcentrerad vård. / Background: Dementia affects more and more individuals globally every year. The number of individuals diagnosed with dementia is also expected to increase considerably because of the increased life expectancy of the population. Dementia is incurable and the individual progressively worsens during the disease. Nurses in the inpatient care context can end up in difficult nursing situations with dementia patients. In addition, disease symptoms such as loss of identity, confusion and communication difficulties can lead to additional difficulties in the nursing  situations. Aim: This literature study aims to explore nurses’ experiences of caring for people with dementia in somatic hospital care.                 Method: For the execution of this literature study, a qualitative study design and integrated content analysis were used for analysis of data. Ten scientific articles, all with a qualitative approach, constituted the results of the study. All articles were found on Cinahl and PubMed and were reviewed for quality with SBU's quality review template for qualitative studies. Results: Two main themes were identified by the results of the studies; "The experience of increased workload" and "Organizational shortcomings". From the main themes thus emerged the following sub-themes; "The feeling of frustration and of not being satisfied", "Increased work demands and stress", "Staffing and time", "Inappropriate care environment", "Need of knowledge" and "Getting the right information about the patient". Conclusion: The nurses often experienced difficulties in nursing situations of dementia-diagnosed patients. The difficulties proved to be more pronounced with insufficient time and staffing during the care situations. In addition, environmental adaptation and knowledge improvement were shown to be necessary to reduce changes in the dementia patient's extroverted behavior and increase the opportunities to be able to perform person-centered care.

Bakgrund: Från internationell forskning framkommer att det finns kunskap om hur sjuksköterskor som arbetar på vårdavdelningar inom akutvården upplever omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Dock finns sparsamt med forskning inom detta område i en svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskor som arbetar på vårdavdelningar inom akutvården upplever omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Metod: Studien har en empirisk design med kvalitativ ansats. Samtalsintervjuer med fyra legitimerade sjuksköterskor genomfördes och analyserades med hjälp av modifierad innehållsanalys, editing analysis style, enligt Malterud (2009). Resultat: Ur analysen utkristalliserades tre kategorier vilka beskriver hur sjuksköterskan, inom den akuta kontexten, upplever omvårdnaden av patienter i livets slutskede: Godtycklig anpassning, Den obarmhärtiga omvårdnadsverkligheten och Den goda omvårdnaden – En önskedröm? Slutsats: Analysens resultat vittnar om att sjuksköterskans beslutsautonomi är hotad i omvårdnaden av patienter i livets slutskede inom den akuta kontexten, att sjuksköterskan har svårt att leva upp till kraven i omvårdnaden som dessa patienter har rätt till samt att sjuksköterskan saknar närhet till patienten. Detta innebär att hon inte alltid kan göra gott och därmed riskerar att skada patienten, vilket leder till att rättvisa i omvårdnaden inte alltid kan skipas i en kontext som delas av den kurativa och den palliativa patienten. I en ytterligare tolkning menas att den palliativa patientens människovärde kränks. Klinisk betydelse: En konsekvens av studien är att rekommendera vårdavdelningar inom akutvården att vidta åtgärder som förbättrar sjuksköterskans möjligheter att utföra en tillfredställande omvårdnad av patienter som avslutar livet inom denna vårdkontext. / Background: International research indicates that there is knowledge of nurses’ perceptions of palliative nursing care in wards in acute care settings. However, there is little research in this field in a Swedish context. Aim: The aim of this study was to elucidate nurses’ perceptions of palliative nursing care in wards in acute care settings. Method: The study has an empirical design with a qualitative approach. Interviews with four registered nurses were analyzed using the modified content analysis, editing analysis style, by Malterud (2009). Results: From the analysis three categories emerged which describe how the nurse, within the emergency context, experience the caring of patients near end of life: Arbitrary adaption, The unmerciful nursing reality and The good care – A utopia? Conclusion: The result of the analysis showed that the nurse decision-making autonomy is threatened in the care of patient in palliative care in the acute context, that the nurse finds it difficult to live up to the demands of the care that these patients are entitled to and that the nurse lacks closeness to the patient. This means that the nurse cannot always do good and risks to harm the patient, which leads to that justice cannot always be guaranteed in a context that is shared by the curative and the palliative patient. In a further interpretation the dignity of the palliative patient is violated. Clinical significance: A consequence with the study is to recommend wards in acute care settings to take actions to improve nurses’ ability to perform an adequate nursing care of patients who end life within this context.