Olsson, Per-Henning: Petterssons sjunde symfoni. En jämförelse mellan formen i Allan Petterssons Symfoni nr 7 och Gustav Mahlers Symfoni nr 9, sats I. D-uppsats i musikvetenskap, ht 2001. Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet. Uppsatsen syftar till att belysa Allan Petterssons symfonikomponerande, med avseende på form. Detta görs genom en jämförelse mellan Pettersson och Gustav Mahler. Mahler tas ofta upp i samband med Pettersson, varför jag har funnit det intressant att undersöka relationen mellan tonsättarnas musik. I uppsatsen jämförs formen i Petterssons Symfoni nr 7 med formen i Mahlers Symfoni nr 9, sats I. I uppsatsen tecknas en bakgrund till Pettersson, och de båda verken presenteras översiktligt. I uppsatsens centrala kapitel, "Jämförelse", diskuteras och jämförs verkens form. Både Mahlers Symfoni nr 9, sats I och Petterssons Symfoni nr 7, har en form som är flertydig. Men flertydigheten innebär olika saker: Första satsen av Mahlers Symfoni nr 9 är dubbeltydig, den kan tolkas antingen som en dubbelvariation eller en sonatform, medan det i Petterssons Symfoni nr 7 till och med kan diskuteras vilka symfonins huvudavsnitt är. Om man jämför med formen i tidigare symfonier (av t.ex. Beethoven och Brahms), är ordningen i både Mahlers Symfoni nr 9, sats I, och Petterssons Symfoni nr 7 uppbruten. När Mahler skrev sin nionde symfoni var vanligen första satsen i sonatform, och dubbeltydigheten var kanske för honom ett sätt att skriva någonting nytt. Pettersson har till och med uttryckt tanken om en ny form: "No one in the 50's noticed that I am always breaking up the structures, that I was creating a whole new symphonic form". Det är svårt att enkelt beskriva formen i Petterssons Symfoni nr 7. Formen är upplöst, tonsättaren har "brutit upp strukturerna". Men det går att även i Petterssons Symfoni nr 7 se spår av sonatformen. Avsnitt av Petterssons symfoni fyller samma funktion som delar av sonatformen. Och man kan hitta grundläggande idéer (något som kan kallas "formfunktioner") från sonatformen: en polarisering etableras i början, den intensifieras i mitten, och upplöses i slutet. Hos Mahler finns sonatformen kvar, men satsen kan även tolkas som en dubbelvariation. Hos Pettersson är det inte lika tydligt, men sonatformen finns kvar i form av "formfunktioner", grundläggande idéer.

Digitization is a concept that has become popular in terms of collections of old heritage-related material such as books, photographs and paper documents. This work is a study of the Swedish composer Allan Pettersson (1911–1980) and his personal archive stored at Section for Manuscripts and Music at Uppsala University Library. My issues are What happens to the archive of the digitized? Will there be a "new" archive of the digitized? What guidelines are Uppsala University Library using for their digitizing and how do they look? What will be the result after digitization? What about copyright and the material? Allan Pettersson's personal papers consist a large collection of sketches of musical notes, newspaper clippings and concert programs. The material is at the time of writing, not digitized except the archive description list. The idea of this work is to show what can happen if a personal archive is digitized. As a theoretical model, Niels D. Lund's Technology Democracy Culture – the essential triangle has been used. Lund shows that there is a connection between cultural content, creative use and access to digital technology and how to make it available. The underlying purpose of the model was to use it to ensure the content to a wider audience based on key words as responsibility, control and representation. Based on this, I analyze how the impact of the digitization process of Allan Pettersson's personal papers. For examine it, the Arka-D project may be suitable as a choice for digitization. This project is a collaboration between Uppsala, Gothenburg and Lund University Libraries, and as a purpose to create a common platform for the digitization of such personal archives. Further aims of the platform is to make heritage-related material available and reach it out to a wider audience at Internet. The final results shows that it is technically possible to digitize it but it is not allowed without special permission. Allan Pettersson's personal archives are protected by copyrights of the law and will be free to publish earliest at 2051.