I Sverige är det Finansinspektionen (FI) som för tillsyn över finansiella företag. För det första fungerar FI som ett vägledande organ genom att utfärda policies och riktlinjer samt upprätthåller regelefterlevnad hos företag. FI arbetar för att värdepappersmarknaden ska fungera effektivt och samtidigt vara stabil samt att allmänhetens förtroende för marknaden upprätthålls. När finansiella företag åsidosätter sina skyldigheter i enlighet med 25:e kapitlet 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden riskerar detta att påverka värdepappersmarknadens stabilitet och effektivitet och då också allmänhetens förtroende negativt. FI ingriper då genom att utfärda olika sanktioner beroende på hur allvarlig överträdelsen är. Det ger FI både en vägledande och en dömande roll. Risken är att FI:s uppdrag uppfattas tudelad, i sitt tillsynsarbete arbetar FI för att upprätthålla allmänhetens förtroende men när FI samtidigt utfärdar sanktioner kan detta påverka förtroendet negativt. FI utfärdar anmärkningar, förelägganden, straffavgifter, varningar och återkallar tillstånd. Genom att jämföra sanktionernas teoretiska funktion med hur sanktionerna har fungerat i praktiken går det att konstatera att sanktionerna, anmärkning, varning och straffavgift inte påverkar allmänhetens förtroende på ett negativt sätt. Däremot så medför sanktionen återkallande av tillstånd en negativ påverkan på förtroendet. De negativa konsekvenserna skulle kunna bli lindrigare om det fanns tydligare riktlinjer för när olika sanktion ska användas och vilka överträdelser som anses vara allvarliga och vilka som inte anses vara allvarliga. Dessutom bör sanktionen föreläggande även kunna utdelas till företag som har begått allvarliga överträdelser då detta skulle förhindra den negativa påverkan på allmänhetens förtroende som återkallandet av ett tillstånd medför.

Det globala finansiella systemet har under de senaste åren genomgått flera kriser. Dessa kriser har haft en stark inverkan på stater, företag och medborgare. Bristfällig revision har förklarats vara en av de bidragande orsaker till dessa kriser. För att komma tillrätta med de negativa effekter som en bristfällig revision kan åstadkomma i samhället har det utarbetats nya regler för revisorer och revision. Syftet med de nya reglerna är att stärka förtroendet hos allmänheten för fenomenet revision och revisorns profession. På grund av förtroendeskador vill lagstiftaren återge revisionen den kvalitetsstämpel som den tidigare haft samt stärka oberoendet på olika sätt. Det av EU framtagna revisionspaketet, innehållande nya regler för revision, implementerades år 2016 i det svenska normsystemet. Syftet med denna uppsats är att utifrån allmänhetens perspektiv förstå hur revisionspaketets implementering i svensk lagstiftning kommer att påverka det förtroende som allmänheten har för revisorn och revisionen av företag i allmänhetens intresse. Utgångspunkten kommer tas i tre av de förändringar som de nya reglerna innebär för revisionsprocessen. Det första är revisorns oberoende granskning, det andra är revisionsberättelsens innehåll och det tredje är rådgivningsförbudet. Genom en rättsdogmatisk metod kommer reglerna att diskuteras utifrån samhällsvetenskapliga teorier som förtroendeteorin. I resultatet av diskussionen visar sig bland annat att det behöver förmedlas mer information om professionens betydelse och förutsättningar för att överbrygga det förväntansgap som uppstått mellan allmänheten och revisorerna själva. / The global financial system has in recent years undergone several crises. These crises have had a strong impact on the commonwealth. The audit has been declared one of the contributing causes of these crises. In order to overcome the negative effects in society caused by a deficient audit, new rules have been developed for auditors and audit. The purpose of the new rules is to strengthen the public trust in the phenomenon of auditing and auditor profession. Because of these injuries the legislature would reproduce the seal of approval for quality that audit previously had and strengthen the independence in different ways. The EU developed “The audit package”, containing new rules for auditing, which was implemented in 2016 in the Swedish normsystem.   The aim of this paper is based on the public's perspective to understand how implementation of the “audit package” into Swedish legislation will affect the trust that the public has for the auditor and the audit of companies in the public interest. The starting point will be taken in three of the changes in the new rules for the audit process. The first is the auditor's independent review, the second is the audit report content and the third is the counseling ban. Through a legal dogmatic approach, the rules will be discussed on the basis of social science theories such as trust theory. The result of the discussion shows among other things that there is a need of more information to be shared about the profession's importance and potential for bridging the divergence of expectations between the public and the audits themselves.

<p>A Road project’s frame is built up of a decision- and consultation process, where the results of the preparatory studies are being discussed. The aim with a consultation process is that all the</p><p>opinions and knowledge from the operators' will be taken into count in the basis of information, that is needed in order to the different involved operators' to take a decision.</p><p>The aim of the essay was to investigate how the decision- and consultation process for a road project, the E4 section between Uppsala Läby, turned out. The aim is also to bring up how the</p><p>process could have been done more correctly. The study was carried out through a qualitative method with an analysis of materials from the National Road Administration's archives, the associated Environmental Impact Assessment (EIA) and through interviews of the different operators.</p><p>My theoretical basis has been a Stakeholder Analysis and its principles, and theory about different executions of social planning.</p><p>The result showed that the decision- and consultation process has been bursting in democracy and consideration taking of the different operators' opinions, has been poor from the developer’s, in this case the National Road Administration's, side. The National Road Administration has implemented the project on the basis of its own preferences and has not more or less given some compromises to the other operators. The public felt displeased and disappointed, as there were many people affected by the road. The municipalities and the county board got the feeling of that there has been an informal process at the National Road Administration that has been vital important for the final decision about the road's draw.</p> / <p>Ett vägprojekts stomme byggs upp av besluts- och samrådsprocesser, där resultaten av förstudierna diskuteras. Syftet med en samrådsprocess är att alla aktörers åsikter och kunskaper ska tas med i det underlag av information, som behövs för att de olika inblandade</p><p>parterna ska kunna fatta ett beslut.</p><p>Uppsatsens syfte var att undersöka hur besluts- och samrådsprocessen för ett vägprojekt, E4:ans delsträcka mellan Uppsala-Läby, gick till och att föra fram vad som kunde ha gjorts bättre. Studien utfördes genom en kvalitativ metod med en analys av material från Vägverkets</p><p>arkiv, den tillhörande Miljökonsekvensbeskrivningen och genom intervjuer av de olika aktörerna.</p><p>Min teoretiska utgångspunkt har varit aktörsanalyser och dess principer, samt teori om olika utföranden av samhällsplanering.</p><p>Resultatet visade att besluts- och samrådsprocessen har varit bristande i demokrati och hänsynstagande av de olika aktörernas åsikter, har varit dåligt från projektörens, i det här fallet Vägverkets, sida. Vägverket har genomfört projektet utifrån dess egna preferenser och har i stort sett inte givit några kompromisser till de andra aktörerna. Allmänheten känner sig missnöjda och besvikna, det var många som drabbades hårt av vägens sträckning.</p><p>Kommunerna och Länsstyrelsen fick känslan av att det har pågått en informell process hos Vägverket som har varit avgörande för det tagna beslutet om vägens dragning.</p>

A Road project’s frame is built up of a decision- and consultation process, where the results of the preparatory studies are being discussed. The aim with a consultation process is that all the opinions and knowledge from the operators' will be taken into count in the basis of information, that is needed in order to the different involved operators' to take a decision. The aim of the essay was to investigate how the decision- and consultation process for a road project, the E4 section between Uppsala Läby, turned out. The aim is also to bring up how the process could have been done more correctly. The study was carried out through a qualitative method with an analysis of materials from the National Road Administration's archives, the associated Environmental Impact Assessment (EIA) and through interviews of the different operators. My theoretical basis has been a Stakeholder Analysis and its principles, and theory about different executions of social planning. The result showed that the decision- and consultation process has been bursting in democracy and consideration taking of the different operators' opinions, has been poor from the developer’s, in this case the National Road Administration's, side. The National Road Administration has implemented the project on the basis of its own preferences and has not more or less given some compromises to the other operators. The public felt displeased and disappointed, as there were many people affected by the road. The municipalities and the county board got the feeling of that there has been an informal process at the National Road Administration that has been vital important for the final decision about the road's draw. / Ett vägprojekts stomme byggs upp av besluts- och samrådsprocesser, där resultaten av förstudierna diskuteras. Syftet med en samrådsprocess är att alla aktörers åsikter och kunskaper ska tas med i det underlag av information, som behövs för att de olika inblandade parterna ska kunna fatta ett beslut. Uppsatsens syfte var att undersöka hur besluts- och samrådsprocessen för ett vägprojekt, E4:ans delsträcka mellan Uppsala-Läby, gick till och att föra fram vad som kunde ha gjorts bättre. Studien utfördes genom en kvalitativ metod med en analys av material från Vägverkets arkiv, den tillhörande Miljökonsekvensbeskrivningen och genom intervjuer av de olika aktörerna. Min teoretiska utgångspunkt har varit aktörsanalyser och dess principer, samt teori om olika utföranden av samhällsplanering. Resultatet visade att besluts- och samrådsprocessen har varit bristande i demokrati och hänsynstagande av de olika aktörernas åsikter, har varit dåligt från projektörens, i det här fallet Vägverkets, sida. Vägverket har genomfört projektet utifrån dess egna preferenser och har i stort sett inte givit några kompromisser till de andra aktörerna. Allmänheten känner sig missnöjda och besvikna, det var många som drabbades hårt av vägens sträckning. Kommunerna och Länsstyrelsen fick känslan av att det har pågått en informell process hos Vägverket som har varit avgörande för det tagna beslutet om vägens dragning.

The purpose of this study was to find out how the responsible editors on a selection of Swedish newspapers react to a reproach from the Press Ombudsman. The method for this research was eight qualitative interviews with responsible editors on some of Sweden’s biggest newspapers, and also a few local newspapers. We based our results on the interviews and three theories – media accountability, communicative action and consequence neutrality. We used these theories because we think that, put together they produce the most apt view of how media ethics is being handled in the printed press. We found out that in most cases a reproach doesn’t mean that much to a newspaper. But all the responsible editors think it’s important for the people and most of all for the person who filed a complaint against the newspaper. It’s also important for the credibility of the self–regulation system on which the Swedish printed press is built.

Användandet av internet ökar ständigt och allt fler företag digitaliserar sin verksamhet. Dock har detta lett till att kriminaliteten ökar på de digitala plattformarna. Detta sätter hög press på företag att satsa på sin datasäkerhet för att hänga med i utvecklingen. Målsättningen med denna rapport är att kategorisera allmänhetens uppfattning om digitala hot och ställa dessa i jämförelse med den forskning som finns. Detta för att se vilka hot som allmänheten behöver eller inte behöver oroa sig för. Rapporten lägger även ett stort fokus på de ekonomiska konsekvenser som cyberattackerna har på samhället. Resultatet visar att allmänheten rent generellt har dålig uppfattning om de digitala hoten även fast de överlag uppskattar hoten som allvarliga. Detta visar på en kunskapslucka hos befolkningen vilket kan vara naturlig då utvecklingen har gått mycket fort inom området.   De hot som denna rapport lyfter upp är några av de mest relevanta digitala hot som finns på marknaden idag. Detta kompletteras med en genomgång av de ekonomiska konsekvenser och prognoser för framtida konsekvenser av cyberattacker. / The use of the internet is constantly increasing and more and more companies are digitizing their work. However, this has led to an increase in crime on the digital platforms. This puts a lot of pressure on companies to invest in their data security to keep up with the progress of cyber crime. The aim of this report is to categorize the public's perception of digital threats and compare them with existing research. This is to see what threats the public needs or does not need to worry about. The report also places great emphasis on the economic consequences that cyber attacks have on society. The result shows that the general public has a poor perception of the digital threats, even though they generally regard the threats as serious. This shows a knowledge gap among the population, which may be natural as the development has been very fast in the scientific area. The threats that this report highlights are some of the most relevant digital threats on the market today. This is supplemented by a review of the economic consequences and forecasts for future consequences of cyber attacks.

Denna studie undersöker hur områdespoliser i Malmö uppfattar och tillämpar principerna för processuell rättvisa i sitt dagliga arbete. Fokus ligger på konceptet processuell rättvisa, som betonar respektfullt bemötande, neutralitet, trovärdighet och delaktighet, viktiga delar för att i brottsförebyggande syfte stärka förtroendet mellan polis och allmänheten. Med en kvalitativ metod, baserat på muntliga och skriftliga intervjuer, har insikter från 4 medarbetare och 2 gruppchefer inom områdespolisen samlats in. Resultaten visar att det finns varierande tolkningar av processuell rättvisa bland poliserna men majoriteten betonade vikten av respektfullt bemötande och opartiskhet. Studien visar också att tillämpningen försvåras av faktorer som situationsfaktorer och tidigare erfarenhet, vilket gör det utmanande för polisen att förhålla sig till teoretiska riktlinjer i alla situationer. Genom att belysa dessa aspekter bidrar studien till ökad förståelse för de praktiska utmaningarna vid implementering av processuell rättvisa och föreslår förbättringar för att stärka förtroendet mellan polis och allmänhet. Resultaten kan användas för att belysa hur processuell rättvisa kan underlätta polisens arbete och erbjuda insikter för framtida policys och utbildningsinitiativ. / This study examines how community police officers in Malmö perceive and apply the principles of procedural justice in their daily work. The focus is on the concept of procedural justice, which emphasizes respectfulness, neutrality, trustworthiness, and voice, key components for strengthening trust between the police and the public for crime prevention purposes. Using a qualitative method based on oral and written interviews, insights were gathered from four employees and two group leaders within the community police. The results show that there are varying interpretations of procedural justice among the officers, but the majority emphasized the importance of respectful treatment and impartiality. The study also reveals that the application of procedural justice is hindered by factors such as situational factors and previous experience, making it difficult for the police to adhere to theoretical guidelines in all situations. By highlighting these aspects, the study contributes to a deeper understanding of the practical challenges in implementing procedural justice and suggests improvements to strengthen trust between the police and the public. The findings can be used to illustrate how procedural justice can facilitate police work and provide insights for future policy-making and educational initiatives.

Sammanfattning Bakgrund: Resiliens är ett begrepp som används i allt större utsträckning inom risk och katastrofforskningen för att beskriva samhällets motståndskraft mot, förmåga att återhämta sig från samt utvecklas positivt efter större naturhändelser. Forskning visar på vikten av att involvera alla nivåer i samhället för att skapa resiliens vilket även uttrycks i internationella ramverk för katastrofriskreducering, klimatanpassning och hållbar utveckling. Det är framförallt på den lokala nivån som konsekvenserna av extrema naturhändelser manifestera och måste hanteras vilket innebär att allmänheten anses vara viktig att involvera i det katastrofriskreducerande arbetet för en ökad resiliens. Detta innebär ett så kallat ”bottom-up” sätt att arbeta. En faktor som enligt forskningen påverkar risken för katastrofer är olika sårbarheter i samhället. Hur sårbart ett samhälle är påverkas bland annat av ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer och hur resurser är fördelade. Vissa grupper i samhället pekas ofta ut som mer sårbara, och ett led i att skapa resiliens är att tillgodose dessa gruppers specifika behov i relation till katastrofrisker. Teorier och modeller gällande samhällets resiliens mot katastrofer är ofta framtagna med fokus på miljöer med mer frekventa och dramatiska naturhändelser, och samhällen som präglas av en högre grad av socioekonomiska skillnader än vi har i dagens Sverige. Ett förändrat klimat och andra globala processer påverkar även det svenska samhället. Svenska staten och dess myndigheter påtalar allt mer vikten av att arbeta utifrån ett resiliensperspektiv i samhällsbyggandet. I den svenska kontexten ligger ett stort ansvar gällande risk och krishantering på den kommunala nivån, samt även på den enskilda individen, vilket kan tänkas borga för att involvera allmänheten i katastrofriskreduceringen och tillika skapa ett resilient lokalsamhälle. Syfte: Syftet med studien är trefaldig. Primärt syftar den till att få en övergripande förståelse för hur personer som är verksamma inom risk och krishantering på lokal nivå i en svensk kommun ser på att involvera allmänheten i det katastrofriskreducerande arbetet utifrån ett resiliensperspektiv. Sekundärt syftar studien till att undersöka hur man förhåller sig till olika gruppers behov i arbetet utifrån ett sårbarhetsperspektiv samt att undersöka relevansen av ett befintligt teoretiskt ramverk för community resilience i en svensk kontext. Metod: Studien är en kvalitativ explorativ fallstudie av Örebro kommun med en abduktiv ansats. Genom en kombination av strategiskt urval och snöbollsurval har nyckelpersoner som är verksamma inom kommunal verksamhet samt frivilligorganisationer inkluderats i studien. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer som transkriberats och vidare analyserats genom kvalitativ textanalys. För att stärka studiens validitet har även kommundokument studerats för att möjliggöra en triangulering. Resultatet diskuteras utifrån teorier om resiliens, risk-governance och sårbarhet för katastrofer samt ett teoretiskt ramverk för community resilience. Resultat: Resultatet visar på: 1) en positiv syn hos respondenterna på att involvera allmänheten, framförallt som en resurs i den akuta krishanteringen genom att nyttja frivilliga, 2) möjligheter med att involvera allmänheten genom relationsbyggande nätverk och ökad samverkan med civilsamhället för att få information om hur människor upplever sin verklighet och vilka behov allmänheten har gällande information och stöttning, 3) hinder avseende kommunikation och samverkan mellan kommun och allmänhet vilket delvis kopplades till att det saknas användbara verktyg och att ny teknik inte nyttjas fullt ut, 4) brist på kontinuitet i samverkan mellan civilsamhället och kommunen och låg frekvens av större händelser, 5) ett bristande engagemang från allmänhetens sida. Resultatet pekar även på att resiliensramverket är relevant i den svenska kontexten. / Summary Background: Resiliens is a concept that is increasingly used in risk- and disaster research to describe society's resistance to, ability to recover from and to develop positively after major natural events. Research shows the importance of involving all levels of society in order to create resilience against disasters and is expressed in international frameworks for disaster risk reduction, climate change and sustainable development. Since the consequences of extreme natural events primarily manifests at the local level, they need to be locally managed. The importance of involving the public in disaster risk reduction, also called the “bottom-up approach” with the aim of building resilience is thus highlighted. One factor affecting societal disaster risk is vulnerability. How vulnerable a society is to disasters is influenced by economic, ecological and social factors and the distribution of resources. Certain groups in society are often referred to as more vulnerable and one part of building resilience against disasters is to cater to the specific needs of these groups in relation to disaster risks. Theories and models of societal resilience against disasters are often developed with focus on environments with more frequent and dramatic natural events and societies that are characterized by a greater degree of socio-economic differences than that of today's Sweden. But a changing climate and other global processes also affect the Swedish society. The Swedish state and its authorities increasingly emphasize the importance of taking a resilience perspective on societal development. The responsibility for risk and crisis management in Sweden is primarily focused at the municipal level, as well as on the individual, which could warrant the involvement of the public in disaster reduction in order to build a resilient local community. Purpose: The purpose of the study is threefold. It primarily aims at gaining an overall understanding of the views of individuals, involved in risk and crisis management at local level in Sweden, upon involving the public in disaster risk reduction from a resilience perspective. Secondarily, the study aims at investigating how the needs of different groups in the community is incorporated into the work, based on a vulnerability perspective, and thirdly to investigate the relevance of an existing theoretical framework for community resilience in a Swedish context. Method: The study was designed as a qualitative exploratory case study of Örebro municipality with an abductive approach. Through a combination of strategic selection and snowballing, key people working in the local council and non-governmental organizations have been included in the study. The data collection consisted of semistructured interviews that were transcribed and further analyzed through qualitative text analysis. In order to strengthen the validity of the study, municipal documents were studied to enable triangulation. The results were discussed through theories of resilience, risk governance and disaster vulnerability as well as a theoretical framework for community resilience by Norris et al. (2008). Results: The results show: 1) a positive view upon involving the public, primarily as a resource in emergency crisis management by using volunteers, 2) opportunities for involving the public through relational networking and enhanced cooperation with civil society, in order to gain information and knowledge on how people perceive their reality and the needs of the public regarding information and support, 3) communication and cooperation barriers between the municipality and the public are linked to the lack of useful tools and that new technologies are not fully utilized, 4) a lack of continuity in civil society and municipality collaboration, low frequency of major events, and lack of widespread commitment among the public. The result indicates that the resilience framework is also relevant in the Swedish context.

Långtidsprognoser beskriver gapet mellan väderprognoser och klimatmodeller som förutspår klimatförändringar p.g.a. den globala uppvärmningen. Långtidsprognostik förlitar sig på så kallade “källor av förutsägbarhet”. Dessa kan vara variabler som ändrar sig långsamt, som havsvattnets yttemperatur, eller variationsmönster såsom El Nino-Southern Oscillation. Många industrisektorer och delar av samhället som ´ idag använder väderprognoser i sina dagliga beslut, som t.ex. jordbruksindustrin, energiindustrin eller någon annan väderkänslig sektor, kan potentiellt dra nytta av träffsäkra och pålitliga långtidsprognoser. Bland de potentiella användarna finns förstås också privatpersoner. Syftet med denna studie är att introducera långtidsprognostik och att försöka utvärdera prestandan av ECMWFs välkända och etablerade säsongsmodell SEAS5, genom tidigare forskning och ECMWFs verifikationsfigurer som finns tillgängliga för allmänheten. Utvärderingen gjordes utifrån allmänhetens perspektiv och vad de skulle uppfatta som en “bra” prognos. Marknära temperatur och delvis nederbörd undersöktes för Europa under sommar och vinter, i termer av “skill” (träffsäkerhet) och “reliability” (pålitlighet, på så sätt att en händelse som förutspås med 60% sannolikhet också ska observeras i ungefär 60% av fallen). SEAS5 når inte riktigt upp i “bra” skill-nivåer för marknära temperatur, om “bra” motsvarar synoptiskt användbar prognos. Det finns dock stora skillnader mellan olika platser och säsonger, där “bra” skill framförallt märks i södra/sydöstra Europa på sommaren och delar av norra Europa på vintern. “Reliability” är generellt bra, även om det är svårt att avgöra hur den skiljer mellan olika platser. Nederbörd visar dock mycket dålig skill och låg “reliability” oavsett säsong eller plats. / Long range weather prediction describe weather forecasts with a range longer than 14 days, but shorter than climate prediction models that predict climate change due to global warming. Long range forecasting relies on sources of predictability that, for example, changes slowly such as sea surface temperatures, or varies in predictable patterns like the El Nino-Southern Oscillation. Many sectors of industry and society ´ that today use weather forecasting in their day-to-day decision making, such as agriculture, energy or any other weather sensitive sector, have potentially much to benefit from accurate and reliable long range forecasts. Among potential users is of course the general public. The purpose of this study is to give an introduction to long range weather prediction and attempt to evaluate the performance of ECMWF’s SEAS5 seasonal model, which is one of the most well known and established S2S models, by using earlier research and ECMWF’s publicly available verification charts. This was done from the public’s perspective of what would be considered a “good” forecast, mainly from near surface air temperature but also precipitation, during winter and summer in Europe, on the aspects of skill (accuracy) and reliability (in the sense that a probabilistic forecast of 60% for an event also is observed around 60% of the time). SEAS5 overall doesn’t quite reach “good” skill levels for near surface temperature, if “good” is defined as synoptically significant. The skill level varies significantly though, depending on region and season, with southern/southeastern Europe during summer and parts of northern Europe during winter being notable “good” situations. Reliability is generally good, even if it is difficult to know how reliability varies spatially. However, precipitation shows very little skill and low reliability, no matter the season or region.

Med utgångspunkt i kändisars förmedlade erfarenheter av egenupplevd psykisk ohälsa i podcasts syftar denna studie till att belysa hur kändisar pratar om sin psykiska ohälsa i sociala medier. Den här studien baseras på material från 10 intervjuer med kändisar och har inhämtats från sex olika podcasts: Ångestpodden, Framgångspodden, Söndagsintervjun i P1, Helt ärligt med Sebastian Stakset, Värvet och Talk to me. Metoden som använts för att analysera materialet är en tematisk analys vilket har resulterat i att två teman har identifierats: ”Att hjälpa andra” och ”Att undanhålla och distansera”. Det första temat handlar om att kändisarna genom att dela med sig av sina erfarenheter av sin psykiska ohälsa vill hjälpa andra i liknande situation. Det andra temat handlar om att kändisarna i sättet de uttrycker sig i viss mån undanhåller och på olika sätt distanserar sig från sin psykiska ohälsa. Tillsammans tydliggör dessa teman en dubbelhet, trots att kändisarna uttrycker att de vill hjälpa andra framkommer det samtidigt tendenser att undanhålla och distansera sig från sin ohälsa. Den tematiska analysen kommer sedan analyseras med begrepp från Erving Goffmans stigmateori. Denna studie bidrar till en ökad medvetenhet om vilken påverkan media har vid framställande av psykisk ohälsa och kan ge en ökad förståelse för hur ett stigmatiserat fenomen hanteras av de människor som utsätts för det. / Based on celebrities’ mediated experiences of self-perceived mental illness in podcasts, this study aims to shed light on how celebrities talk about their mental illness on social media. This study is based on material from 10 interviews with celebrities and has been obtained from six different podcasts: Ångestpodden, Framgångspodden, Söndagsintervjun i P1, Helt ärligt med Sebastian Stakset, Värvet and Talk to me. The method used to analyse the material is a thematic analysis, which has resulted in two themes being identified: “Helping others” and “Withhold and distancing”. The first theme is about the celebrities wanting to help others in a similar situation by sharing their experiences of their mental illness. The second theme is about the celebrities in the way they express themselves to some extent withholding and in different ways distancing themselves from their mental illness. Together, these themes clarify a duality, despite the fact that celebrities express that they want to help others, there are tendencies to withhold and distance themselves from their ill health. The thematic analysis will then be analysed with concepts from Erving Goffman’s stigma theory. This study contributes to an increased awareness of the impact of the media in the representation of mental illness and can provide an increased understanding of how a stigmatized phenomenon is handled by the people who are exposed to it.