Primitive magmas can provide important details about the mantle from which they are derived. In this thesis, petrographic observations and new mineral chemistry analyses of the Sälskär breccia from the Alnö alkaline complex, central Sweden, are reported. The rock is a volcanic breccia in which three main constituents were identified: spheroidal melilititic lapilli, angular sövite fragments and a carbonatedominated matrix. The mineralogy of the juvenile lapilli (i.e., with olivine, phlogopite, diopside, titanomagnetite, Cr-spinel, monticellite, perovskite, apatite and calcite) are consistent with what is expected to form by small degrees of partial melting of a volatile-rich, metasomatized, mantle source (indicated by the presence of phlogopite and primary calcite). The melilititic lapilli are frequently cored by a large crystal of olivine or phlogopite with concentrically aligned lath-shaped pseudomorphs after melilitite. During ascent the melilititic magma entrained mantle debris and traveled rapidly through the crust without significant fractionation.  The pyroclast textures indicate an explosive eruption, similar to those that produce pelletal lapilli in kimberlite-type volcanism. The sövite fragments and carbonate-dominated matrix were explosively fragmented during the eruption, which also dispersed the melilite mineralogy throughout the matrix. During the eruption a diatreme formed of within the uppermost 1.5 kilometers of the crust. A mismatch between the model of diatreme formation and a previous erosional model of the area leads to the conclusion that the Sälskär diatreme is either: (i) very deep, or (ii) that the diatreme volcanism took place significantly later than the rest of the complex / Primitiva magmor kan ge viktiga detaljer om manteln som de härstammar ifrån. I denna avhandling redovisas petrografiska observationer och nya mineralkemiska analyser av Sälskärsbreccian från Alnö alkalina område, Mellansverige. Bergarten är en vulkanisk breccia där tre huvudbeståndsdelar identifierades: sfäroidala melilitiska lapilli, kantiga sövitfragment och en karbonatdominerad matrix. Mineralogin hos de juvenila lapilli (dvs med olivin, flogopit, diopsid, titanomagnetit, Cr-spinel, monticellit, perovskit, apatit och kalcit) överensstämmer med vad som förväntas att det bildas av små grader av partiell smältning av en volatilrik, metasomatiserad, mantelkälla (indikeras av närvaron av flogopit och primär kalcit). De melilitiska lapilli är ofta kärnade av en stor kristall av olivin eller flogopit med koncentriskt riktade list-formade pseudomorfer efter melilitit. Under uppstigningen tog den melilitiska magman med sig mantelfragment och färdades snabbt genom skorpan utan betydande fraktionering. Pyroklastexturer indikerar ett explosivt utbrott, liknande de som producerar pelletala lapilli i kimberlitvulkansim. Sövitfragmenten och den karbonatdominerade matrixen fragmenterades explosivt under utbrottet, vilket också spred melilit mineralogin genom matrixen. Under utbrottet bildades en diatrem i de översta 1,5 kilometerna av skorpan. Detta betyder att modellen för diatrem-bildning och den tidigare erosionsmodellen av området inte överensstämmer. Detta leder till slutsatsen att Sälskärsdiatremen är antingen: (i) mycket djup, eller (ii) att diatrem-vulkanismen ägde rum betydligt senare än den sopm bildade resten av området.