Sjukhus, militären, brandkåren, polisen, krisorganisationer och bergsklättringsexpeditioner är organisationer som dagligen möter extrema situationer. Genom att dessa organisationer arbetar under förhållanden med hög osäkerhet och snabba beslutsfattanden, där besluten kan få förödande konsekvenser, står de inför unika utmaningar. Temporära organisationer skapas för att utföra en specifik uppgift, i organisationer inom extrema kontexter kan detta, till exempel vara en utryckning inom brandkåren eller en operation inom ett sjukhus. Även om dessa organisationer är flexibla krävs det ändå mycket ansträngning av ledaren. För att undersöka temporära organisationer inom extrema kontexter har bergsklättringsexpeditioner studerats eftersom de delar samma egenskaper, tid, uppgift, grupp och resurser. Inom organisationer är det ledaren som bär det övergripande ansvaret vilket inneburit att vi undersökt vad som händer med ledarskapet, när majoriteten av gruppen är oerfarna, då de befinner sig inom en extrem kontext.   Eftersom ledarnas beslut kan vara livsavgörande i organisationer inom extrema kontexter har motiv undersökts som kan vara bakomliggande faktorer till besluten. Motiv är allt vad en individ bryr sig om, vidare kan dessa antingen vara egoistiskt eller altruistiskt influerade. En ledare med egoistiskt influerade motiv kan bedriva ett direktivt ledarskap om ledaren vill föra igenom sina egna motiv. När livet står på spel blir beslutsfattandet mycket viktigt. “Hur påverkar ledares motiv beslutsfattandet vid uppkomsten av en extrem situation inom en temporär organisation?”   Denna studie analyserar och diskuterar ledares motiv och vilken betydelse motiven kan ha i beslutsfattanden vid uppkomsten av en extrem situation. Studiens ansats går i enhet med den gyllene medelvägen som innebär att vi går från teori till empiri och tillbaka till teorin. Det empiriska materialet samlades in genom halvstrukturerade intervjuer med fem ledare och två klienter inom bergsklättring. Genom det empiriska materialet har vi tolkat hur dessa respondenter tolkar sin verklighet, vilket går i enlighet med det hermeneutiska synsättet.   Slutsatserna som dras är att ledare som har egoistiskt influerade motiv kan vara bra om ledaren även har inslag av altruistiska motiv. Däremot om ledaren endast har inslag av egoistiska motiv kan detta skapa problem, om ledaren till exempel skulle lämna gruppen utan vägledning. Dock argumenterar vi för att det inte heller är bra om ledare endast har inslag av altruistiska motiv, eftersom att de då tar hänsyn till allas åsikter. Vid uppkomsten av en extrem situation kan det bli problematiskt om de inte kommer fram till ett beslut i tid, eftersom de väljer att ta hänsyn till allas åsikter innan beslutet fattas, förödelsen kan då vara ett faktum.

Denna uppsats avser att undersöka huruvida kognitiva, instrumentella och altruistiska arbetsvärderingar skiljer sig åt mellan Generation X (de födda mellan 1967–1977) och Generation Y (de födda mellan 1986–1996). Uppsatsen utgår dels från teorin om mänskliga värderingar, dels från teorin om värdeförskjutningar mellan sociala generationer. Forskare som undersökt sambandet har främst använt tvärsnittsdata, något som gör det svårt att säkerställa om den observerade effekten verkligen beror på social generation eller andra faktorer. På grund av denna problematik tillämpar denna uppsats istället time-lag data, vilket innebär att data samlas in vid olika tidsperioder avseende olika individer i samma ålder. Därmed går det med ökad säkerhet att påstå att den eventuella effekten beror på social generation. För att undersöka sambandet har enkätdata insamlats från International Social Survey Programme avseende två olika tidpunkter, år 1997 och år 2015. Datamaterialet från studien år 1997 avser mäta Generation X:s arbetsvärderingar medan data från studien år 2015 avser mäta Generation Y:s arbetsvärderingar. Urvalet består av individer mellan 20 och 30 år bosatta i Sverige vid undersökningstillfället och inkluderar 217 respondenter från 1997 års studie och 98 respondenter från 2015 års studie. Att uppsatsen sker i svensk kontext bidrar till forskningsfältet då majoriteten av tidigare studier främst har genomförts i USA. För att undersöka sambandet mellan värderingar i arbetslivet och Generation X och Generation Y, tillämpas bivariata- samt multipla regressionsanalyser. Resultatet tyder på att Generation X värderar kognitiva aspekter av arbetet i signifikant högre utsträckning än Generation Y. Avseende instrumentella och altruistiska arbetsvärderingar uppvisas inga signifikanta skillnader mellan de två sociala generationerna. Resultatens generaliserbarhet kan anses påverkas av det relativt låga urvalet, vilket gör att slutsatser bör göras varsamt.