I den här rapporten presenterar vi vår argumentation angående datoriseringen av två arbetsuppgifter på Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta arbetet med patienter eller av det administrativa arbetet. De anställda anser att den direkta kontakten med patienten är det viktiga, medan dokumentering och det administrativa arbetet är det ”oviktiga”, aspekt som också framgår från vår empiriska undersökning. Det finns en ambivalens med datoriseringen av dessa arbetsuppgifter som vi beskriver i vår uppsats. Å ena sidan stödjer datoriseringen dokumenteringen och det administrativa arbetet, det oviktiga, medan å andra sidan användningen av dataprogrammen har en stor potential i att indirekt understödja huvudarbetet, det direkta arbetet med patienter, vilket är det viktiga. För att belysa de här aspekterna skildrar vi i vilket syfte de anställda använder dataprogrammen, på vilket sätt de använder datorn och dataprogram, och de olika problemen som har uppstått sedan datorn har införts. Vi föreslår ett antal förslag/förbättringar som kan leda till effektivisering av huvudarbetet (arbetet med patienter) och kollateralt av arbetssättet. / Rapporten presenterar en argumentation angående datoriseringen av två arbetsuppgifter på Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta arbetet med patienter eller av det administrativa arbetet. De anställda anser att den direkta kontakten med patienten är det viktiga, medan dokumentering och det administrativa arbetet är det ”oviktiga”, aspekt som också framgår från vår empiriska undersökning. Vi har kommit fram till att även om de använda dataprogrammen är designade för att stödja dokumentering coh administrativt arbete, så finns det en stor potential i själva tekniken som kan göra möjligt en indirekt understödjning av huvutarbetet, som är den direkta kontakten med patienter. / Georgiana Danet E-post: mda00gda@student.bth.se E-post: georgiana_d@hotmail.com Ida Robért E-post: mda00iro@student.bth.se E-post: ida_robert@yahoo.com

En produktiv ambivalens som lar absurd slapstick forenes med dypt gravalvor i et spill mellom abstrakt og konkret. Gjennom mine arbeider forsøker jeg blande sammen eller sette ulike referanser opp mot hverandre og med dette frammane en følelse av tvetydighet som jeg ofte opplever/A productive ambivalence that allows absurd slapstick to come together with the gravely serious in a play between the abstract and the concrete. Through my works I try to blend or contrast different references and thereby evoke a feeling of ambiguity that I often experience.

Studiens syfte är att undersöka fenomenet föräldraalienation ur ett professionellt perspektiv. Fokuset är på hur professionella som arbetar med barn och familjer kan se en distinktion mellan konsekvenserna och beteendet hos barn, vid berättigat avståndstagande och föräldraalienation, samt dilemmat som finns i användandet av föräldraalienation. Studien undersöker även hur dessa professionella kan hantera ärenden där föräldraalienation förekommer. För att besvara de två övergripande frågeställningarna har fem semistrukturerade intervjuer genomförts. I studien har bekvämlighetsurval, målinriktat urval samt snöbollsurval använts för att finna intervjupersonerna. Intervjuerna har sedan tematiseras och analyserats med ett abduktivt tillvägagångssätt. Resultatet diskuteras även i relation till generell systemteori och ekologisk systemteori.   Resultatet av studien visar att det saknas en kunskapsgrund kring fenomenet och att det därmed finns en brist i strategier över hur professionella arbetar med dessa typer av ärenden. Däremot finns en kunskap kring barns agerande vid konflikter och våld. Denna kunskap kan överföras till arbetet med föräldraalienation, då de beteenden som skiljer sig kan skapa en distinktion. / The aim of this study was to examine the phenomenon of parental alienation from a professional perspective. The focus was on how professionals that work with children and families can see a distinction between the consequences and actions of children when there is estrangement and parental alienation, as well as the dilemma in using parental alienation. The study also examines how professionals handle cases when there is parental alienation. Five semi-structured interviews have been conducted to answer the studies two main questions. A convenience sample, a goal-oriented sample, and a snowball sample were used to find the participants. The interviews were then thematized and analysed with an abductive approach. The results are also discussed in relation to general systems theory, and ecological systems theory.   The study's results show a lack of knowledge surrounding the phenomenon, and therefore there is a deficiency in strategies on how professionals work with these kinds of cases. However, there is knowledge about how children act in conflicts and when there is domestic violence. This knowledge is assumed to be transferable in working with alienated children, since the actions that differentiate can create a distinction.

<p>Arbetslivet och frånvaron av arbete är en stor del av en individs identitetsskapande. Samtidigt pågår stora förändringar på arbetsmarknaden och individen måste vara anpassningsbar, till att vara i en ny situation och omdefiniera sin egen identitet. Den första delen i antologin handlar om hur den flexibla arbetsmarknaden har för inverkan på en individs identitet och livsvillkor. Studien visar att informanterna lever i olika stor grad i denna verklighet ch har en inverkan på dess identitetsskapande. Nästa bidrag belyser hur det sociala samspelet ser ut mellan olika etniska grupper på arbetsmarknaden. Tredje delen handlar om arbetslöshetens konsekvenser för identiteten och dess upplevelser av arbetslöshet. Studien visar på att upplevelserna är varierande och kan både vara positiva och negativa.</p><p>I bidraget kring utmattning framkommer vikten av att se till samhället och inte enbart den medicinska vetenskapen. Studien visar på att tillit, normer och värderingar har betydelse kring en individs identitet och livsvillkor.</p><p>Den sista delen behandlar vad utbildning och arbete har för betydelse för unga mänsidentitetsskapande och vad som kan påverka dem i deras val.</p>

Arbetslivet och frånvaron av arbete är en stor del av en individs identitetsskapande. Samtidigt pågår stora förändringar på arbetsmarknaden och individen måste vara anpassningsbar, till att vara i en ny situation och omdefiniera sin egen identitet. Den första delen i antologin handlar om hur den flexibla arbetsmarknaden har för inverkan på en individs identitet och livsvillkor. Studien visar att informanterna lever i olika stor grad i denna verklighet ch har en inverkan på dess identitetsskapande. Nästa bidrag belyser hur det sociala samspelet ser ut mellan olika etniska grupper på arbetsmarknaden. Tredje delen handlar om arbetslöshetens konsekvenser för identiteten och dess upplevelser av arbetslöshet. Studien visar på att upplevelserna är varierande och kan både vara positiva och negativa. I bidraget kring utmattning framkommer vikten av att se till samhället och inte enbart den medicinska vetenskapen. Studien visar på att tillit, normer och värderingar har betydelse kring en individs identitet och livsvillkor. Den sista delen behandlar vad utbildning och arbete har för betydelse för unga mänsidentitetsskapande och vad som kan påverka dem i deras val.

Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av Borg centiMax® skalans (CR100) unika egenskaper utveckla ett screeninginstrument som innehåller uppgifter som anpassats till både mödrar och fäder för att upptäcka postpartum depression (PPD). Totalt deltog 190 testdeltagare varav 50 män och 140 kvinnor. En konfirmatorisk faktoranalys visade signifikanta samband mellan dimensionerna nedsatt stämningsläge, aggressivitet, ambivalens, ångest, copingstrategier och huvudkonstruktet depression. Detta indikerar att nämnda dimensioner är minst lika viktiga att föra in i ett nytt screeninginstrument som frågor som mäter nedsatt stämningsläge, och att screeninginstrumentet mäter huvudkonstruktet depression. Vidare visade studien att både fäder och mödrar uppvisade andra symtom än de som framkommer vid Egentlig depression i DSM – 5. Screeninginstrumentet visade god reliabilitet för hela skalan. Vilket tyder på att CR 100 skalan är ett användbart redskap för denna typ av ändamål

Based on a series of attempts to capture, focus and preserve memories and what has been lost, A Body of Ghosts evokes what moves in the destructive, towards oblivion or forgetfulness. Before I forget, I want to tell you about the loss of a close friend and about a time that changed us fundamentally. I want you to see the struggles that take place on the periphery of society. I want to talk about the transition, both physical and invisible, from boy to woman. This work is a construction containing our stories, Meril’s and mine, wherein memories and collected objects meet and reconfigure, the everyday and the suggestive intertwine. I find myself in the gap between dream and reality, a process that has led me to an obscure place where a distortion occurs; a place where time uncovers fragments from then and now. Emotions, situations and events have been loaded into these objects: an H&amp;M jacket I wore when I got dumped at the age of 24, and after which I never felt the same kind of youthful, burning love. Casts of a vaginal dilator, at 5, 6, 7, 8, inches, to be used after gender reassignment surgery and forever more.  Thus objects undergo transitions into sculptures. Sculptures become symbols of crucial memories, repetitions and imitations of the original. Time has been left in the material, something non-physical placed in the physical.  My life mirrors Meril, but something remains out of reach. Screens of latex and metal shield my ambivalence towards this revelation of self. The camera inhibiting the act of remembering, keeping me from a long-lost friend. Photosensitive, only to be kept in the dark. Here, the works are partially concealed; the visitor must enter behind architectural partitions or into a hidden room in order to receive the whole story. The visitor is a voyeur outside the work but once inside it, becomes the observed. Behind each layer is a new fragment of the whole and thus the story unfolds. A Body of Ghosts in the void.

Fokus i denna avhandling utgör läkares och civilingenjörers kunskaps- och identifikationsprocesser under utbildning och arbete – vilka studeras som utsnitt ur levnadsbanor. Syftet är att beskriva och tolka relationen mellan högre utbildning och arbete, dels utifrån föreställningar i forskning och policy, dels utifrån människors subjektivitet, vardagserfarenheter och liv. Studien baseras på textanalys och intervjuer med läkare och IT-ingenjörer under de första åren i arbetslivet och yrket. Kännetecknande är att processer följs över tid genom en longitudinell design. Den teoretiska ramen struktureras runt tre länkade teman: Kunskap och dynamiker i det samtida samhället; Högre utbildning och arbete; Människors formbarhet. Reflexiv tolkning utgör metodologisk ansats. Begreppen flexibilitet, stabilitet och ambivalens används dialektiskt vid analys av empiriska data. Avhandlingen visar att människors subjektivitet och vardagserfarenheter samspelar med generella föreställningar och sammanhangens reella förhållanden. Utbildnings- och yrkesval kan förstås som uttryck för såväl reflexiva livsprojekt som subjektiva dynamiker. Att formas till civilingenjör och läkare ter sig på vitt skilda sätt. Ingenjörerna formas till generalister och ”spelar med säkra kort” medan läkarna bygger en karaktär och ”spelar med sig själva som insats”. I arbetet använder civilingenjörerna titeln som en flexibel strategi – identifikation är främst bunden till plats, funktion och arbetstid. Läkarnas identifikation med yrket utgör ett konstant tillstånd – läkare är något de alltid är, också på fritiden – yrket är starkt bundet till person. Resultaten indikerar att både ingenjörs- och läkaryrket kännetecknas av livslånga kvalificeringsprocesser. De visar sig stark exkluderande över tid. Relationen mellan högre utbildning och arbetet diskuteras vidare i avhandlingen genom människors levnadsbanor och i termer av såväl formbara som hållbara liv. / The focus of this thesis is the formation of knowledge and professional identification through physicians’ and engineers’ education and work – life-trajectories are the frame of interpretation. The aim is to describe and interpret the relationship between higher education and work, partly by studying ideas in research and educational policy, partly by people’s subjectivity, experiences and everyday life. This study is based on text analysis and interviews with physicians and engineers. The characteristic of this study is that processes are described and interpreted through a longitudinal design. The theoretical framework is built up by three interrelated themes: knowledge and dynamics in contemporary society; higher education and work; the reflexivity of the individuals. An overarching interpretive approach is applied, and the concepts of flexibility, stability and ambivalence are used dialectically in the analysis of empirical data. The study indicates interplay between subjectivity, everyday life experiences and conditions in different practices. The informants’ educational and career choice can be understood as expressions of reflexive life-projects or as subjective dynamics. Becoming an engineer or physician stand out as substantially different processes. The engineers in information technology are becoming generalists and are “playing the game with a safe hand”, while the physicians becoming characters and are “playing the game with oneself as stake”. At work the engineers are using their title as a flexible strategy – identification is confined to place of work, occupation and working hours. The physicians’ identification with their profession is a fixed state of mind – they are always physicians, even in their leisure time – the profession is associated with their personality. The results indicate that both engineers and physicians careers can be characterised by life-long qualification. It appears as a strongly excluding factor. The relationship between higher education and work is discussed as life-trajectories and in terms of formable and sustainable life.

The ability to imagine negative or positive future events is associated with psychological well-being. The present thesis deals with depressed individual’s ability to imagine negative or positive future events. It consists of three quantitative studies (I-III) and one qualitative study (IV). Participants in studies I-III were assessed in connection with a randomized controlled trial of two ways to deliver Internet-based treatment for major depressive disorder (MDD). Their ages ranged between 19-65 years. In addition to receiving treatment participants completed the Controlled Word Association Test; the Autobiographical Memory test (AMT) and the Future Thinking Task (FTT). Participants in study IV were recruited from a psychiatric clinic in Sweden. The sample sizes varied between study I (N=40), II (N=88), III (N=47) and IV (N=15). The aim of the first study was to compare positive and negative future thinking in a group of depressed individuals (n=20) who were compared with a matched group of non-depressed persons (n=20). The results showed that depressed persons report lower scores regarding anticipated future positive events, but that they do not differ in terms of future negative events. The aim of the second study was to examine the association between FTT and AMT in a depressed sample. The results showed that positive future thinking was significantly correlated with retrieval of specific positive autobiographical memories (r = 0.23). The results only gave weak support for an association between FTT and AMT. The aim of the third study was to investigate if scores on the FTT would change following two forms of Internet-delivered cognitive behaviour therapy for major depression (guided self-help and e-mail therapy). A second aim was to study if changes in depression scores as measured by the Beck Depression Inventory would correlate with changes in future thinking. The results showed that FTT index scores for negative events were reduced after treatment. There was no increase for the positive events. Change scores for the FTT negative events and depression symptoms were significantly correlated. The aim of the fourth study was to investigate representations of the future in depressed individuals by using open-ended methodology inspired by grounded theory. The results showed that depressed individuals experienced a state of “ambivalence”. Ambivalence and its negative emotional and cognitive effects were substantially reduced in strength when participants were asked about their distant future. The conclusions drawn from these studies are that depressed persons report lower scores regarding anticipated future positive events (Study I). There is some support for a positive association between FTT and AMT, but the association is weak and only concern positive FTT and positive AMT (Study II). Negative future thinking may be reduced after Internet-delivered treatment, and changes in depressive symptoms correlate to some extent with reductions in negative future thinking (Study III). The concept of ambivalence may be an important feature of depression which deserves more attention from both a theoretical and clinical perspective (Study VI). / Förmågan att föreställa sig negativa eller positiva framtida händelser är förknippad med vårt psykiska välbefinnande. Denna avhandling fokuserar deprimerade individers förmåga att föreställa sig negativa eller positiva framtida händelser. Den består av tre kvantitativa studier (I-III) och en kvalitativ studie (IV). Deltagare i studie I-III rekryterades i samband med en randomiserad kontrollerad studie av två sätt att ge Internet-baserad behandling för egentlig depression (vägledd självhjälp och e-postterapi) . Deltagarnas ålder varierade mellan 19-65 år. Förutom att gå igenom behandling fick deltagarna genomföra olika tester ( Controlled Word Association Test (COWAT), Autobiographical Memory test (AMT) och Future Thinking Task (FTT)). Deltagarna i studie IV rekryterades från en vuxenpsykiatrisk klinik i Sverige. Sampelstorleken varierade mellan studie I (n = 40), II (n = 88), III (n = 47) och IV (n = 15). Syftet med den första studien var att undersöka positiva och negativa framtidstankar hos deprimerade individer (n = 20) vilka jämfördes med en matchad grupp av icke-deprimerade individer (n = 20). Resultaten visade att deprimerade individer rapporterade färre förväntade framtida positiva händelser, men att de inte skiljer sig åt vad gäller framtida negativa händelser. Syftet med den andra studien var att undersöka sambandet mellan FTT och AMT hos deprimerade individer. Resultaten visade att positivt framtidstänkande var signifikant korrelerat med specifika positiva självbiografiska minnen (r = 0.23). Dock visade resultaten enbart ett svagt stöd för ett statistiskt signifikant samband mellan FTT och AMT. Syftet med den tredje studien var att undersöka om poäng på FTT ändrades som en följd av två former av Internetbaserad kognitiv beteendeterapi hos deprimerade individer. Ett andra syfte var att studera om förändringar i depressionspoäng mätt med Beck Depression Inventory skulle korrelera med förändringar i FTT. Resultaten visade att FTT indexpoäng för negativa händelser minskade efter behandling. Det fanns ingen ökning gällande positiva händelser. Ändrade poäng för FTT negativa händelser och depressionssymtom var signifikant korrelerade. Syftet med den fjärde studien var att undersöka representationer av framtiden hos deprimerade individer genom att använda en ”open-ended” metodik inspirerad av grundad teori. Resultaten visade att deprimerade individer upplevde ett tillstånd av "ambivalens". Ambivalensen och dess negativa emotionella och kognitiva effekter minskade betydligt i styrka när de tillfrågades om en mer avlägsen framtid. Slutsatserna från dessa studier är att deprimerade individer rapporter färre förväntade framtida positiva händelser, men att de inte skiljer sig från en kontrollgrupp avseende antal negativa framtida händelser (Studie I). Det finns visst stöd för ett positivt samband mellan FTT och AMT, men sambandet är svag och avser endast positiva FTT och positiva AMT (Studie II). Negativt framtidstänkande kan reduceras efter Internetbaserad behandling, och förändringar i depressionssymtom korrelerar till viss del med minskning av negativt framtidstänkande (studie III). Koncepten ambivalens vid depression kan vara ett viktigt inslag av depression som förtjänar mer uppmärksamhet från både ett teoretiskt och kliniskt perspektiv (Studie VI).