Bakgrund: Att genomgå en amputation är en livsomvälvande händelse som bjuder på utmaningar både fysiskt och psykiskt för den drabbade personen inte minst efter utskrivning från sjukhus. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att sammanställa tidigare kvalitativ forskning om patienters erfarenheter av rehabilitering efter amputation av nedre extremitet efter utskrivning från sjukhus. Metod: Scoping review. Resultat: Resultatet av den här studien byggde på tolv artiklar och fem huvudteman identifierades samt femton subteman. Studien visade bland annat på hur informationsbrist råder från sjukvårdspersonalen till patienten på olika nivåer och att tilliten till personalen är viktig. Bristande ekonomi minskade följsamheten till rehabiliteringen av olika anledningar, men har även en direkt korrelation till patientens överlevnad. Kostnaden för sjukvården beskrevs även som en fråga om liv och död där fri sjukvård var avgörande för socioekonomiskt utsatta grupper. Konklusion: Konklusionen belyste att partner och familj är viktiga för hur patienten tacklar själva rehabiliteringsprocessen. Därför är det viktigt att sjuksköterskan är lyhörd vid vårdövergång från sjukhus till hemmiljö eftersom vårdbördan för familjen ökar och patienten är som mest sårbar. / Background: Going through an amputation is a life-changing event followed by challenges physically and mentally for the affected person not least after discharge from hospital. Aim: The aim of this literature review was to compile previous qualitative research of patients’ experience of rehabilitation after amputation of lower extremity after discharge from hospital. Method: Scoping review. Result: Based on twelve scientific articles five main themes and fifteen subthemes were identified. This study illustrated how lack of information exists from healthcare professionals to the patient on different levels and trust towards the staff is important. Lack of financial resources reduced the adherence to rehabilitation and had a direct correlation to patient survival. The cost of medical care was described as a matter of life and death where free health care was crucial for socio-economically vulnerable groups. Conclusion: The conclusion illuminated the importance of the partner and family for how the patient deal with the rehabilitation process. It is important that the nurse is responsive when care transition occurs from hospital to home environment as the burden of care for the family increases and the patient is the most vulnerable.

This thesis elaborates on design and fabrication of an artificial mechanical upper limb prototype for transradial amputations, i. e. for patients with stump between elbow and wrist joints. The artificial limb is designed for use in a wide spectrum of patients. Therefore, the main components are designed to be applicable to smaller as well as larger hand dimensions. The artificial mechanical limb is designed to be controlled by the other hand of a patient and enables grasping of objects via cylindrical and hook grip. Fingers are driven by tension springs and can be locked in extension. Clenching can be initiated by pressing a button, which unlocks the fingers, thus an object can be grasped. Wrist joint is adjustable when pressed a release button. Forearm joint is locked by preloaded spring. The lock of the forearm joint is released by sufficient torque. New position of the forearm joint is locked automatically when the torque is not being applied. Prototypes of the artificial mechanical upper limb were manufactured by using of rapid prototyping technologies (FDM, SLM) as well as CNC milling machine. All parts of the artificial limb were designed with regard to manufacturability by conventional methods such as casting, injection and the like. The artificial limb prototype had been designed on 3D data basis of a specific patient, who already has tested the prototype. Following materials were used on the prototype: ABS plastic, SikaBlock M940 polyurethane, aluminium and 316L stainless steel.

Title: Quality of life in sitting volleyball players Objectives: The main goal of the thesis is to summarize and extend knowledge about sitting volleyball and to analyse quality of life in sitting volleyball players. Methods: For the analysis we have used standardized questionnaire from the World Health Organization in its short version named WHOQOL-BREF. 12 players (8 men, 4 women) with average age 40,6 years participated in the study. Results: The results of the questionnaire show, that quality of life in sitting volleyball players is better then quality of life of general population. We can deduce it from the fact, that their answers were better in three of four domains of the questionnaire (experiencing, social relations, surroundings). Only in the domain of physical health, sitting volleyball players showed worse results than general population, what could not be surprising due to their physical handicap. Keywords: paralympic sport, volleyball, resocialisation, amputation, WHOQOL- BREF

African clawed frogs (Xenopus) represent an ideal model organism for study of regeneration mechanisms. In frogs, complete regeneration occurs in the tadpole stage. In later stages the regeneration capacity is lost. The Laboratory of Developmental biology was successful in establishment of cell culture called Xenopus tropicalis immature Sertoli cells (XtiSCs) derived from X. tropicalis testes. These cells are common progenitors of Sertoli cells and peritubular myoid cells. XtiSCs show similar characteristics as mesenchymal stem cells. MSCs hold interest of scientists for their immunomodulatory properties and multipotent differential and regeneration potential. In this thesis, we studied regeneration and migration potential of XtiSCs after X. tropicalis tadpole's tail amputation in developmental stage 47 - 50. Transgenic XtiSCs culture expressing RFP was prepared to facilitate transplantation experiments. Transplantation experiments showed preferential migration of XtiSCs into the site of injury. XtiSCs transplantations in X. laevis tadpoles with downregulated NO synthases eNOS and nNOS revealed their migratory dependence on nitric oxide signalization. Imunocytochemical staining of XtiSCs in vitro showed positive iNOS, nNOS and Pax7 expression. Imunohistochemical staining of tadpole's tail vibratome...

Bakgrund Att ha en transfemoral (TF) amputation har en stor inverkan på den amputerades liv med bl.a. större risk för fall, lägre gånghastighet och smärta. I dag är utbudet av kvalitativa studier som visar på hur TF-amputerade upplever sin vardag, mycket begränsat. Det saknas helt studier som tar upp hur det är att ha ett föräldraansvar när man är TF-amputerad.    Syfte Syftet med studien var att se om det fanns några självupplevda problem i vardagen för unilateralt TF-amputerade i föräldrarollen kopplad till deras protes-användning.   Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra TF-amputerade pappor. Dessa analyserades och tematiserades.    Resultat Vid analysen hittades nio huvudteman: Ansvar, relation med barnen, svårigheter med spontanitet, aktiviteter, miljörelaterade problem, oro, energi och smärta, säkerhet.  Deltagarna upplevade bristande delaktighet, fler konflikter med sina barn och bristande energi.    Slutsats Det finns ett flertal självupplevda problem för TF-amputerade föräldrar och dessa berör främst känslan av delaktighet, relationen med barnen så väl som rent praktiska aspekter. / Background Having a transfemoral (TF) amputation has a major impact on the amputee's life, such as greater risk of falls, lower walking speed and pain. Today, there are no qualitative studies that show how TF-amputees experience their everyday lives and there are no studies that address what it is like to have parental responsibility when you are TF-amputated.   Purpose The aim of this study was to see if there were any self-experienced problems in the everyday life of unilateral TF amputees in the parental role linked to their prosthetic use.   Method Qualitative semi-structured interviews were conducted with four TF-amputated fathers. These were analysed and thematised.   Results Nine main themes were detected during the analysis: Responsibility, relationship with the children, difficulties with spontaneity, activities, environment-related problems, concern, energy and pain and safety. Participants experienced lack of participation, more conflicts with their children and lack of energy.   Conclusion There are self-experienced problems for TF-amputated parents, and these affect the sense of participation, the relationship with the children and practical aspects

Bakgrund: Sedan 1950-talet har antalet amputationer av övre och nedre extremiteter femdubblats. Dock har forskarna fortfarande inte en speciellt systematisk förståelse kring fantomsmärta. Förutsättningen för att få fram en välgrundad och personcentrerad behandling är god kommunikation med patienten såväl som korrekt dokumentation. Det krävs också en bred kunskap kring fantomsmärta för att kunna utföra en personcentrerad vård. Genom en utökad förståelse kring fenomenet blir patienternas subjektiva upplevelser lättare att förstå och behandla för sjuksköterskan vilket då kan bidra till en bättre vård. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelser av att leva med fantomsmärta. Metod: Litteraturstudiens metod omfattade databassökningar i Pubmed och Cinahl. Valda studier inom området omvårdnad analyserades. Resultat: Analysen resulterade i att två teman identifierades: Smärtans påverkan i livet och Upplevelser av att hantera smärta. Fantomsmärta visade sig problematiskt att leva med. De personer som drabbas av fantomsmärta ansåg att informationen kring fenomenet var otillräcklig eller icke existerande. Smärtan påverkade vardagen och innebar anpassningar, både fysiskt och psykiskt. Vårdpersonal behöver därför vara kunniga och empatiska i bemötandet av patienter med fantomsmärta för att på så sätt kunna bedriva en personcentrerad omvårdnad. Konklusion: Patienter upplevde att förståelsen för fenomenet, upplevelserna och informationen som gavs ut var bristfällig. Genom vetskapen om att fantomsmärta är en individuell upplevelse kan sjuksköterskan bättre bedriva en personcentrerad omvårdnad.

Introduktion: Assisting Hand Assessment for individuals with Upper limb difference with or without using a Prosthesis (AHA-UP) är en ny version av Assisting Hand Assessment (AHA). Det nya instrumentet avses användas för bedömning av hur barn och vuxna med unilateral avsaknad av hela eller delar av handen använder sina händer i tvåhandsaktivitet. Instrumentet går att använda med eller utan protes, vilket inte är möjligt med andra instrument. Syfte: Syftet är att undersöka AHA-UP:s test-retestreliabilitet för personer med unilateral avsaknad av hela eller delar av handen oavsett om de använder protes eller ej. Metod: Deltagare rekryterades via strategiskt urval på Armprotesenheten på Aktiv Ortopedteknik i Stockholm. En certifierad AHA-bedömare genomförde två videoupptagningar med 1–3 veckors mellanrum, och bedömde filmerna i randomiserad ordning enligt manualen för AHA-UP. Data analyserades med ICC 2-way mixed-effects model med 95% konfidensintervall och absolut agreement. Resultat: Resultatet påvisar en god (0.727) till mycket god (1.000) ICC. Konklusion: AHA-UP är tillförlitligt att använda enligt denna studie. Resultatet styrks av tidigare reliabilitetsstudie, men ytterligare studier med en större population och fler bedömare behövs för att få statistiskt signifikant resultat. Implikationer: AHA-UP kan tillföra värdefull kunskap i enskilda individers rehabilitering, och ge möjligheter att jämföra och utvärdera protesers nytta och nackdelar i större sammanhang

Bakgrund: Amputation innebär att en kroppsdel eller en del av ett organ kirurgiskt avlägsnas. I Sverige utförs årligen cirka 3500 amputationer. De vanligaste orsakerna är kärlsjukdom, trauma, tumörer eller utvecklingsrubbning.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med amputerade extremiteter upplever sitt dagliga liv.Metod: En litteraturstudie som består av tio vetenskapliga artiklar. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, PubMED och PsycINFO. Kvalitetsbedömning genomfördes med en granskningsmall för kvalitativa artiklar.Resultat: De amputerade upplevde förlorad självständighet och negativ förändring i deras kroppsbild. De upplevde svårigheter i att anpassa sig till dagliga och fritids aktiviteter. Faktorer som påverkar det dagliga livet efter en amputation var protes, socialt stöd och copingstrategier. / Background: Amputation means that part of a body or part of an organ is surgically removed. In Sweden, 3500 amputations are performed annually as a result of vascular disease, trauma, tumors or congenital disorders.Aim: The purpose of this literature review was to highlight how people with amputated extremity experience their daily life.Method: A literature review consisting of ten scientific articles. The literature searches were conducted through the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. The quality assessment was performed by using a protocol for qualitative articles.Result: The amputees experienced loss of independence and negative change in their body image. They experienced difficulties in adjusting to daily and leisure activities. Factors influencing their daily life after the amputation were prosthesis, social support and coping strategies.

Bakgrund: Ungefär 2 250 amputationer utförs i Sverige varje år med bakomliggande orsaker som cirkulationssjukdomar, diabetes eller trauma. Det är en stor omställning för den amputerade personen och hälsan. Saker som påverkas efter en amputation av nedre extremitet kan vara det dagliga livet, ekonomin, hemmet, jobbet, sociala relationer, sättet att se på sig själv och smärtproblematik. I mötet med en amputerad person är det viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar behov, sätter uppnåeliga mål och att finnas där för personen.Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med nedre amputerade extremiteter upplever sitt dagliga liv.Metod: Arbetet är en litteraturöversikt, med 12 artiklar som analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) manifesta kvalitativa innehållsanalys. Deltagarna i artiklarna skulle vara över 18 år, hade nedre amputerade extremitet/extremiteter och deltagarnas upplevelser berörde situationer utanför sjukhus- och vårdmiljön.Resultat: Analysen visade på fyra huvudkategorier: att amputerade personer blev bemött på olika sätt av familj och vänner, att den nedsatta rörligheten påverkade personerna, känslomässiga upplevelser och upplevelser av smärta och behandlingDiskussion: Sjuksköterskan är viktig både som hjälp och stöd tiden efter en nedre amputation och att ge personcentrerad vård.Slutsats: Ökade kunskaper ger sjuksköterskan djupare förståelser för den amputerade personen. Forskning kring hur amputationer påverkar kroppen psykiskt och fysiskt behövs för att underlätta för personen i det dagliga livet. / <p>2023-03-23</p>

Introduction: Below knee amputation is the safest treatment for aggressive benign and malignant bone tumours of the distal tibia yielding good oncological and functional results. However, in selected patients where limb salvage is feasible and amputation unacceptable to the patient, limb salvage using a distal tibial replacement (DTR) can be considered. This study aims to present the oncological and functional results of the use of this treatment method in our unit. Patients &amp; Methods: A retrospective folder review was performed for all 10 patients who received a modular distal tibial replacement between 01/01/2005 and 31/01/2019 for a primary bone tumour either benign aggressive or malignant. Six were female and the mean age was 31 (1275) years. There were five patients with giant cell tumour of bone, four with osteosarcoma and one with a low-grade chondrosarcoma. The patients with osteosarcoma had neo-adjuvant chemotherapy before surgery. Function was assessed by the Musculoskeletal Tumor Society (MSTS) score. Results: There were six females and four males, with a mean age of 31 (12-75) years. Two patients had local recurrence treated with a BKA and one other patient died of metastases three years postoperatively. At a mean follow-up of three years, the remaining eight patients had a mean MSTS score of 83% (67–93%). There were no radiological signs of loosening, and no revision surgeries. Conclusion: Endoprosthetic replacement of the distal tibia for primary bone tumours can be a safe treatment option in very selected cases.