[No Abstract]

<p>Syftet med denna rapport är att visa hur man på en förskola kan organisera verksamheten kring ett barn med diagnosen ADHD.</p><p>Denna rapport är en fallstudie som är gjord på en förskola. Barnet med diagnosen är snart 4 år. I undersökningen gjordes kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som arbetar på förskolan. För att resultatet skulle bli så tillförlitigt som möjligt användes även observation som metod.</p><p>Resultatet visar att ett samarbete med andra enheter såsom habilitering och resursteam och även med föräldrar är av stor betydelse. Det krävs samverkan och samsyn såväl externt som internt mellan pedagogerna på skolan men även mellan pedagogerna och förskolans ledning.</p><p>Fokus i den pedagogiska verksamheten läggs på social träning där pojkens styrkor lyfts fram. Pedagogerna anser detta vara av stor vikt för pojkens utveckling. Impulskontroll och koncentrationsträning sker enskilt med en pedagog. Denna träning sker med handledning från habiliteringen.</p>

<p>Studien är genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vårdnadshavare med</p><p>barn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger på intervjuer med</p><p>vårdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultat</p><p>verklighetstroget.</p><p>"En skola för alla" innebär även en skola för elever med funktionshinder som ADHD.</p><p>Vårdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barns</p><p>skolgång. Denna delaktighet kan underlättas genom kommunikation och skapa en interaktion</p><p>mellan hem och skola.</p><p>En slutsats vi kan dra är att en interaktionistisk kommunikation är grunden till en fungerande</p><p>relation mellan lärare och vårdnadshavare. Informanterna förstärker även denna slutsats</p><p>genom att poängtera vikten aven fungerande tvåvägskommunikation.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att belysa lärares erfarenheter av elever med funktionsstörningen ADHD inom ämnet Idrott och hälsa. Vi tror att de symptom som föreligger gör det svårt att anpassa undervisningen så att funktionsstörningen inte utgör ett problem. Problemen finns snarare i den omkringliggande miljön än hos eleven i sig. En pedagogisk tillrättalagd skola är därför en grundläggande förutsättning för att försöka lindra problemen. För att skapa en sådan skola finns det särskilt utarbetade åtgärder som kan tillämpas i undervisningen. Åtgärderna bygger på beprövad erfarenhet och ska förhindra att funktionsstörningen i förlängningen utvecklas till ett handikapp. Genom en kvalitativ metod har vi intervjuat lärare och tagit del av deras erfarenheter av elever med funktionsstörningen ADHD. Vi har också tittat lite närmre på vilka av dessa åtgärder som tillämpas i undervisningen och varför. Resultatet visar på att erfarenheterna är allt annat än positiva. Vi konstaterar att lärarna bara tillämpade åtgärder för att skapa en mer behaglig och trivsam undervisningssituation. Vi konstaterar också att lärarna sällan upplever sig vara förmögna att tillfredställa allas förutsättningar och behov, utan snarare är tvingade att rikta fokus mot det som anses viktigast – eleven med ADHD eller klasskamraterna.</p>

<p><p>Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och konsekvenserna av att ha detta funktionshinder har debatterats mycket på senare år. ADHD anses vara en medfödd uppmärksamhetsstörning av varierande grad som finns hos 3-5 % av befolkningen och påverkar hela livet för den drabbade. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa skillnader i livskvalitet och hälsa hos barn, unga och vuxna med diagnosticerad ADHD i jämförelse med personer som saknar denna neuropsykiatriska störning. Datamaterialet bestod av 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats publicerade år 2000-2008. I resultatet framkom tre områden där skillnader fanns: livskvalitet och fysisk hälsa, livskvalitet och psykisk hälsa samt livskvalitet och social hälsa. Livskvaliteten och den fysiska hälsan upplevdes likvärdig eller bättre av personer med ADHD jämfört med personer utan funktionshindret i fem av nio studier. Den psykiska hälsan och livskvaliteten skattades lägre i gruppen med ADHD som även hade större problem med självkänsla och självförtroende. Problem med uppförande gav konsekvenser i sociala sammanhang såsom hem och skola och ledde till nedsatt livskvalitet och social hälsa.</p></p>

No description available.

Attention-Deficit / Hyperactivity Disorder (ADHD) continues to be one of the most commonly diagnosed disorders in school-aged children As teachers are important gatekeepers for referring students who are in need of special services or classroom modifications, understanding what teachers know about ADHD and the factors that may lead to referral are important. First, the present study examined whether or not teachers were sensitive to academic achievement when making special education referrals. Second, the present study also examined if teachers could differentiate between ADHD behaviors and non-ADHD behaviors. Third, it examined the role of general teaching self-efficacy and self-efficacy related to teaching students with ADHD in making referrals and fourth, what are the sources of information teacher access for information about ADHD.

Studien är genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vårdnadshavare med barn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger på intervjuer med vårdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultat verklighetstroget. "En skola för alla" innebär även en skola för elever med funktionshinder som ADHD. Vårdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barns skolgång. Denna delaktighet kan underlättas genom kommunikation och skapa en interaktion mellan hem och skola. En slutsats vi kan dra är att en interaktionistisk kommunikation är grunden till en fungerande relation mellan lärare och vårdnadshavare. Informanterna förstärker även denna slutsats genom att poängtera vikten aven fungerande tvåvägskommunikation.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och konsekvenserna av att ha detta funktionshinder har debatterats mycket på senare år. ADHD anses vara en medfödd uppmärksamhetsstörning av varierande grad som finns hos 3-5 % av befolkningen och påverkar hela livet för den drabbade. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa skillnader i livskvalitet och hälsa hos barn, unga och vuxna med diagnosticerad ADHD i jämförelse med personer som saknar denna neuropsykiatriska störning. Datamaterialet bestod av 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats publicerade år 2000-2008. I resultatet framkom tre områden där skillnader fanns: livskvalitet och fysisk hälsa, livskvalitet och psykisk hälsa samt livskvalitet och social hälsa. Livskvaliteten och den fysiska hälsan upplevdes likvärdig eller bättre av personer med ADHD jämfört med personer utan funktionshindret i fem av nio studier. Den psykiska hälsan och livskvaliteten skattades lägre i gruppen med ADHD som även hade större problem med självkänsla och självförtroende. Problem med uppförande gav konsekvenser i sociala sammanhang såsom hem och skola och ledde till nedsatt livskvalitet och social hälsa.

Rapport från senaste European Social Science History Conference i Glasgow, där kritiska rön om ADHD-diagnostisering presenterades under rubriken: "Changing conceptions on normal childhood behaviour: International perspectives on ADHD and learning disability". Rapporten behandlar den forskning som presenterades vid konferensen om kraftigt stigande diagnostisering av ADHD, orsakerna till detta, konkurrerande perspektiv samt centrala problem som relaterades till den ökande diagnostiseringen. / A report from the latest European Social Science History Conference in Glasgow 2012 presented critical findings about ADHD diagnoses under the title: ”Changing conceptions on normal childhood behaviour: International perspectives on ADHD and learning disability". The report covers research on rapidly rising diagnosis rates of ADHD, including possible reasons, competing perspectives, and key issues related to the increasing diagnosis. The evidence suggests that the precautionary principle is increasingly rare among the occupations that are central for the diagnosis of the condition. Historical and social scientific aspects of the disorder may give a different picture than the dominant and widespread definition, which is understood solely in a medical context with a focus on pharmacology.