Föreliggande studies syfte har varit att utveckla kunskapen om hur slöjdlärare gör för att hjälpa framförallt nyanlända elever med deras språkutveckling. Jag använde kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra slöjdlärare som har ett stort engagemang i nyanlända elever och deras kunskapsutveckling. Jag valde ut informanterna med stor omsorg, då syftet var att ta reda på hur lärare som är extra engagerade gör för att kunna se hur det kan vara möjligt att öka språkutvecklingen via slöjden. Slöjdlärarna i undersökningen visar sig arbeta relativt likartat och försöker aktivt arbeta med flera olika metoder för att ge eleverna möjlighet att utveckla sitt språk. Eftersom språket och kulturen spelar en stor roll i deras undervisning har jag valt att tolka mitt resultat genom sociokulturell teori. Man kan utläsa att lärarna saknar fortbildning i hur de bäst ska lära ut språket. Därför önskar de få bättre kunskap och ett samarbete med andra lärare och i synnerhet med Svenska som andra språk lärarna (SVA) och hemspråkslärare för att samverka när eleverna lär sig det svenska språket.

Uppsatsens syfte var att definiera tidningen Missionsbanerets pacifism problematiserad utifrån andra världskrigets konflikter mellan stormakterna och mellan de totalitära staterna och Sveriges nordiska grannländer. Tidningen har kategoriserats efter sin hållning till pragmatisk respektive radikal pacifism utifrån konflikterna och dess hantering av pacifismens grundproblem, hur man ska handskas med en aggressiv motståndare som inte tar hänsyn till fredsbevarande arbete. Tidningen har även placerats in i ett större svenskt sammanhang. Följande frågor har använts i undersökningen: 1: Vilken syn hade tidningen på andra världskriget och krig i stort? 2: Vad var synen på andra världskrigets orsaker? 3: Hur betraktades stormakternas inbördes konflikter, deras medverkan i kriget och deras ideologier i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn? 4: Hur betraktades Finlands, Norges och (Danmarks) situation, deras krigsåtgärder och deras eventuella rättigheter till sina landområden i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn? Tidningens nummer har bearbetats mellan perioden 17 november 1938 till 27 september 1945 där de artiklar som haft anknytning till kriget och världsläget i stort utvalts till analysen. Resultaten visar att tidningen övervägande var en radikalpacifistisk tidning. Olika omständigheter gjorde emellertid att denna i vissa fall mildrades. Exempel på sådana var att tidningen godkände referat av kristna soldaters berättelser och vittnesbörd. Ett fåtal artiklar visar även på en syn att kriget kunde leda till något positivt till exempel genom att människor i sin nöd började söka Gud. När det gäller behandlingen av pacifismens grundproblem intog tidningen en radikalpacifistisk hållning inför konflikterna mellan stormakterna. I konflikten Finland-Sovjetunionen var hållningen mer åt det pragmatiskt pacifistiska hållet. Denna skillnad berodde förmodligen på en möjlig fruktan inför kommunismens eventuella utbredning, ett broderskapsförhållande till finländarna och en vilja att väcka förståelse hos läsarna för finlands folks nöd och behov. I ett svenskt sammanhang höll tidningen en moralisk linjen då tidningen sällan kompromissade med sin pacifism. Vidare gick tidningen emot normen i den svenska pressen om krigsmaktens betydelser för freden eller för landets intressen.

Sammanfattning Om särskild hänsyn ska tas till varje elevs förutsättningar, behov och kunskapsnivå som det står i Lpf 94, behöver skolan öka lärares möjligheter att tillmötesgå olika behov genom att erbjuda pedagoger utvecklingsmöjligheter. Handledning skulle kunna, enligt tidigare forskning av Elisabeth Cederwald (2006) och Johan Näslund (2004), utgöra ett utvecklingsredskap genom att låta lärare ta del av varandras erfarenheter och på så sätt utöka sin gemensamma kollegiala kompetens och sin egen professionella kompetens. Det behövs mer forskning inom detta område, då en stor del av svensk handledningslitteratur framför allt är erfarenhetsbaserad. Föreliggande studie har syftet att utforska vilka konsekvenser handledning givit några aktiva pedagoger i deras yrkesliv. För att söka svar på mitt syfte, har jag intervjuat sex lärare, med minst 7 års arbetslivserfarenhet, som deltagit i olika handledningsgrupper på olika skolor i Mellansverige. Jag har använt mig av en hermeneutisk forskningsansats, eftersom jag ville försöka förstå och tolka personliga upplevelser av handledning. När jag sedan tolkat materialet, har jag gjort det utifrån bland annat två teorier: systemteorin och den sociala interaktionismen. Systemteorin utgår från ett helhetsperspektiv och betonar ömsesidigheten i alla relationer som finns i skolan. Den sociala interaktionismen bidrar med förståelse för relationernas och kommunikationens betydelse i skolan för elevens utveckling av sitt sociala jag och sin självuppfattning. Resultatet av mina undersökningar visar på att respondenterna har förändrat sina förhållningssätt till sin egen professionalitet, kollegor och elever. Grunden i de konsekvenser som handledningen bidragit till är förståelse för relationers påverkan och inflytande över elevers inlärningsprocess. Respondenterna menade sig ha fått en djupare förståelse för vad ett professionellt förhållningssätt kan innebära genom att bland annat vara medveten om att elevens beroendeställning till läraren ställer krav på ett etiskt handlande. Resultatet visar på en upplevelse av att handledningsgruppen kan föra läraren utöver sina egna begränsade perspektiv och utöka den enskildes professionella kompetens. Via handledningen stärktes arbetslagets gemenskap, eftersom man tillsammans stöttat varandra och bearbetat arbetsrelaterade problem; detta resulterade i upplevelsen av att en trygg utvecklingsmiljö skapades för såväl lärare som elever. Alla respondenter menade att de i diskussion med kollegor fått nya infallsvinklar på arbetsrelaterade problem och därmed vidgat sina perspektiv och sina handlingsmöjligheter.

The absence of previous research regarding Russia´s use of information warfare has not been able to show if there has been a new way of adapting information warfare alongside the development in the warfare in general. The previous research has established a development in warfare by the means of information technology. This is important to understand as it constitutes an equalizer between small states and great powers in the global arena. At the same time, it is even more important to understand that the development of Russian behavior has implications on warfare in a global perspective. The purpose of this thesis is to contribute to the conclusions of previous research which predicted a transformation in the warfare and give a new view of the transformation by inspecting Russia´s use of information warfare in modern warfare and probe if there has been a change. Additional purpose of this study is to understand Russia´s way of conduct in modern conflicts and have a better ability of control in forthcoming conflicts. The method used reflects the qualitative case and is constructed as a one-case study with variation in time, using three different conflicts. The analysis is conducted by the means of operational indicators extracted from Libickis theory. The result of the study shows that Russia have changed their way of using information warfare in between all of the three conflicts, and it is not that easy to say that the use of information warfare has changed. It might depend on the situation or the opposite side and how the individual conflict occur. There is no clear answer on that question, but this essay gives a deeper view in the use of information warfare by Russia in modern conflicts.

In modern times, NATO-countries had difficulties defeating insurgency around the globe. Russia on the other hand, succeeded in winning the second Chechen war against insurgents. How could this be? The purpose of this study is to investigate whether Russia’s victory in the second Chechen war can be explained by population-centric theories of counterinsurgency, thus understanding the outcome of the conflict. The result of this study show that Russia followed much of both Galula’s and Trinquier’s theories, but none of the theories could explain the victory. Russia did not share the theories view of the civilians being the key to victory. The conclusion is that if counterinsurgency is carried out without any regards to the civilians, operations can be carried out in a way that makes the situation unsustainable to the insurgents. If artillery and air-bombings are made against the insurgents without caring for the consequences for civilians, victory can be achieved. This could explain why NATO-countries have had difficulties with counterinsurgency due to their population-centric doctrines.

No description available.

Studiens syfte var att analysera förekomst och frekvens av skriftliga fel för det inkluderademomentet i grammatikundervisning för språkval spanska i årskurs 8–9; Pretérito Perfecto(motsvarar svenskans perfekt i dåtid). Vidare syften är att jämföra vilkeninformationsöverföring som sker mellan modersmålet och målspråket och dess relation tillgrammatikinlärning.Två klasser har producerat en skriftlig text för analys. Därefter har ett slumpmässigt urvalav tio elever delats in i två fokusgrupper för efterföljande diskussion.Resultat från morfologisk felanalysmodell, visar att från 19 elevtexter så förekommersammanlagt 284 Pretérito Perfecto relaterade fel. Studiens analys visar på att grammatiskafel vid användande av Pretérito Perfecto är vanligare på hjälpverbet (Haber) än påhuvudverbet (AR, ER, IR-verb). De analyserade resultaten från felanalysmodellens korpusvisar vidare på en problematik i informationsöverföring mellan svenska och spanska förbåda årskurserna, som bland annat gestaltar sig genom generaliserings fel,sammanblandningsfel och fossilisering av grammatiska regler från modersmålet.Studien tillför fördjupad kunskap kring inlärningssvårigheter för formen Pretérito Perfecto.Studiens resultat och efterföljande förslag på pedagogiska tillvägagångsätt kringkorrigering, undervisningsmål och formativt inkluderande arbetsgång i skrivprocessen:riktar sig till yrkesverksamma ämneslärare i spanska. Studien kan användas som ettkompletterande pedagogiskt-didaktiskt underlag vid undervisningsplanering.

Att vara född och uppvuxen i Sverige med utrikes födda föräldrar kan påverka livet på olika sätt. Det är som exempel inte ovanligt att individer kan befinna sig i en position där de upplever en känsla att inte höra hemma varken i Sverige eller i deras föräldrars hemländer. I denna studie vill vi fördjupa kunskapen om den här gruppens upplevelse av bakgrundens påverkan på hur de ser på sin identitet och hur de upplever sin etniska tillhörighet. Samt deras upplevelser att vara födda i Sverige. Syftet med denna studie är att öka förståelsen om inrikes födda med utrikes födda föräldrar om deras upplevelser om sin identitet och etniska tillhörighet. Genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA) har 10 unga kvinnor och män från åldrarna 18–30 år, vars föräldrar är födda i Afrika och mellanöstern delat med sig av sina upplevelser. För att få en ökad förståelse hur informanterna upplever sin existentiella situation, använde vi oss av halvstrukturerade intervjuer som datainsamling. Det insamlade materialet har analyserats utifrån följande teorier; Peter L.Berger och Thomas Luckmann ”Primär och sekundär socialisering”, Richard Jenkins ”Primär identitet”, Erving Goffmans ”Bakre region” och W.E.B Du Bois ”Dubbel medvetenhet och slöjan”. Resultatet i vår studie visar att informanterna upplever att de befinner sig mellan två länder och kulturer, i ett s.k. mellanförskap. De upplever en splittrad känsla av tillhörighet till Sverige och deras föräldrars hemländer. Informanterna upplever att deras identitet har påverkats av etnicitet, självbild samt föräldrar och omgivningen och föräldrarnas inflytande till deras hemländer har en betydande roll hur informanterna upplever sin etniska tillhörighet. Många av informanterna blev ifrågasatta om sin svenskhet från omgivningen, vilket påverkade dem negativt.

Under andra världskriget förde Sverige neutralitetspolitik, något som landet fått kritik för, både ut- och inifrån. Det är lätt att i efterhand kritisera beslut som tagits då utkomster för dessa beslut redan är kända, men hur resonerade den dåvarande samtiden kring politiska beslut då dess utkomst inte kunde förutspås? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur tre halländska tidningar resonerade kring den svenska utrikes- och försvarspolitiken under åren 1938-1939. Citat ur de tre tidningarna Hallandsposten, Halland och Hallands Folkblad, som valdes med bred partitillhörighet i åtanke, har plockats och analyserats i en argumentationsanalys och därefter kategoriserats utefter Klas Åmarks gruppering innehållandes sex linjer. Uppsatsen har inkluderat frågor rörande medlemskapet i NF, Åland, nordiskt samarbete, militär upprustning och tyskt inflytande över svensk press.

World War II is one of the largest historic events that we learn about in schools today. The war ended 75 years ago which means that we are left with stories, books and old news papers for information. Sweden was not an acting part in the war, it was declared neutral. Therefore, because of my interest in world war II and journalism, I want to investigate what certain news papers said about Hitlers actions a year before the invasion of Poland when world war II began. From earlier reserach I will discuss the paper Aftonbladet and in my own research I will investigate my local news paper Hallandsposten.