There is a discrepancy in the contemporary debate on how to implement counterinsurgency successfully. The population-centric method appears to be more advocated. To widen the debate, it is of interest to examine the explanatory power in the opposite method: enemy-centric counterinsurgency. Jacquline Hazelton questions the population-centric methods and believes that the use of brute force is more successful.  The study was conducted as a case study with a theory-testing approach, to examine to what extent her theory could explain the outcomes of the Russian counterinsurgency operations in the two Chechen wars. The results show that her theory has a very limited ability to explain these outcomes, due to its high presence in both cases, which weakens her theory. Based on the results and part of the purpose of this essay, it is arguable that it to some extent also weakens the whole enemy-centric method. To be able to draw further conclusions about this, additional studies are required.

Den här uppsatsen undersöker hur andra världskriget kommuniceras i utdrag från Markus Zusaks roman Boktjuven och artiklar från DN. Analysen ämnar till att undersöka hur skillnader i text uppvisas gällande samma händelser, separerade i två olika medier från olika tidsperioder. Valet av artiklar utgick från de kronologiska händelserna i romanen. För att undersöka hur kriget presenterades i olika medium användes delar av Lennart Hellspongs komparativa metod för brukstexter, genom vilken skillnader och likheter i kontext, stil och attityd kunde urskiljas. I Boktjuven kommuniceras ett närhetsperspektiv genom att visa händelser på en mindre skala. Språkhandlingarna varierar och kan tolkas som förklaringar för att få läsaren att förstå sammanhanget. Attityderna i utdragen av boken är överlag negativaoch har en målande, gestaltande och subjektiv stil. Å andra sidan kommunicerar artiklarnafrån DN kriget på ett mer distanserat sätt och fokuserar på en internationell skala. Språkhandlingarna i artiklarna är informerande och har varierade attityder men baseras i en neutral medvetenhet och en objektiv stil. En fördel med att använda Boktjuven är förekomsten av detaljerade individuella händelser som beskrivs genom att använda fakta som framkom efter kriget. Ett resultat och en nackdel är därför att boken inte speglar den dåvarande globala världssituationen. Detta kompletteras genom artiklarna i DN. Där kommunicerades samtida information och eventuellt om händelser internationellt under krigsåren. På så sätt är en fördel med artiklarna från DN att de speglar den dåvarande reella världssituationen även omdet är en nackdel att artiklarna inte hade tillgång till senare fakta som framkom efter kriget.

An experimental study to investigate if it´s possible to use emojis as a tool in education in primary school to encourage students in their writing- and reading learning. Especially with consideration to students with Swedish as a second language and furthermore students who has trouble with their development in reading and writing. Besides that, is the purpose of the study to find out the frequency of emojis among primary students, mainly grades F-3.The investigation performs through an experimental field study in combination with a survey. The results shows that it is in fact very stimulating for children in primary schoolto use emojis in their reading and writing development progress. Furthermore, it is also shown that the test-material is appreciated among the teachers who used it and the can imagen to use emojis as a tool in their teaching when they also believe that the language of emojis is becoming more frequent among students, and they are highly possible to meet these symbols in their everyday life in the future. This frequency of emojis in primaryschool is also supported by the survey.

In 1943 occupied Yugoslavia became the scene of ferocious fighting on a large scale as axis forces launched two major anti-guerrilla operations, codenamed “Weiss” and “Schwartz”, in an all-out effort to put an end to the Yugoslav communist resistance. Despite the axis being massively superior in material terms, sometimes even outnumbering their opponents by six to one, both operations ended in failure as the partisans managed to fight their way out of the German trap. Scholarly research concerning these operations almost exclusively aims to explain their outcome by examining German mistakes, while far lessresearch has been conducted with the intent of examining the outcome of the operations from a partisan perspective. The purpose of this study is to investigate whether the partisan success during these operations can be explained by them using the set of methods of force employment which Stephen Biddle calls “the modern system”, and thereby make a first attempt at explaining the outcome of the operations on the tactical and operational level from a partisan point of view. The result of this study shows that the partisan success indeed can be explained by Biddles theory, at least to some extent, but that a more comprehensive study would need to be conducted to fully verify these claims. The study has thus fulfilled its purpose and provides a small but important contribution to the scholarly debate upon which further research can be conducted concerning the partisan successes during 1943.

This study deals with the issue of dissemination of information during wars and conflicts, more precisely the occupation of Norway with a key focus on the chain of information to Sweden. During the Second World War and the occupation of Norway, all foreign representation became banished and all diplomatic relations were referred to Berlin. Thus, all embassies and consular activities seized to exist. All but the Swedish consulate. A unique information passage, therefore, remained between Sweden and the occupied Norway. While this was happening, the struggle for interpretive precedence roared between Swedish newspapers. The one with the newest and most concrete information could gain more readers and thus pursue their political agenda. Three major Swedish newspapers have been used in this study: Dagens Nyheter, Aftonbladet, and Svenska Dagbladet. Two theoretical frameworks have been used to understand, interpret, and analyze the source material. The first deals with diplomatic functions and was developed by Stuart Murray. The second deals with strategic narratives and was developed by Laura Roselle, Alister Miskimmon and Ben O’Loughlin. The result of this study can be summarized as follows, the diplomatic function of the reports from the Swedish consulate in Oslo is in majority of traditional character, in the essence that it was for high-ranking officials by high-ranking officials. Although most reports were traditional, some messages addressed actors such as the Swedish church but also the Swedish press directly. The consulate verified and denied information that had been published in the Swedish newspapers. The strategic narratives that emerged from the newspapers witnessed a mild attitude at the beginning of the war and a more critical at the end. Only Aftonbladet pursued an anti-Bolshevik stance initially while the other two papers had a more concerning coverage about the Norwegian situation. The relationship between the consulate and the press can therefore be explicitly established with this study, while more work needs to be done before a conclusion can be drawn.

Syftet med den här studien är att undersöka vilken omfattning hade, och vilken syn förmedlade, den svenska dagspressen på ransoneringsbrottsligheten under kristidsåren 1941–1945. Studien behandlade åren 1941–1945 då den illegala handeln pågick som mest. Källmaterialet i studien var Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet från den 1 januari 1941 till och med 31 december 1945. Rapporteringen av ransoneringsbrottsligheten i de tre tidningarna var inte omfattande i jämförelse med tidigare forskning om ransoneringsbrottsligheten. Enligt de tre tidningarna dömdes fler män än kvinnor för ransoneringsbrott och det rapporterades främst om personer delaktiga i någon svartabörsliga. Det vanligaste brott som begicks under den undersökta perioden var grova ransoneringsbrott. Varubrott och kupongbrott förekom men enligt tidningarna i betydligt mindre skala. Påföljderna som rapporterades var, böter, straffarbete och fängelse. Böter var mest förekommande, men vanligt var personer som dömdes till en kombination av två straff. I tidningarnas rapportering av svartabörsligorna, skriver Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet om vilket brott mot ransoneringsbestämmelserna som begåtts, vilken typ av varor det rörde sig om och vilka följderna blev. Aftonbladet däremot rapporterar om hur livet kan se ut eller te sig för en person som försörjer sig på illegala affärer.

The theme of the work is very central and is often addressed during debates, in the media and in general in society. Second-generation immigrants may find it difficult to understand the conflicts that exist around fitting into a society and shaping themselves according to social reality. Therefore, the aim of this study is to highlight, on the basis of second-generation immigrants with roots in the Balkans, the concept of identity that is formed at the intersection of the values of the majority society and the cultural background of immigrant parents.  This study consists of primary data through qualitative, semi-structured interviews. Interview technology is based on predetermined questions based on my chosen themes. The chosen theoretical perspectives include: Symbolic Interactionism and the impact of ethnicity in social interaction. The conclusions of this study are that second-generation immigrants are being squeezed with their cultural affiliation because they cannot be fully accepted, either in Sweden or in their parents home country. Furthermore, second-generation immigrants are formed on the basis of both their parents cultural background and the majority society.

Studiens syfte är att beskriva och kritiskt analysera historielärares tal om sin undervisning i relation till läroplanens mål om historiemedvetenhet, kulturmöten och mångfald för historia i årkurs 6. Genom att fördjupa oss i lärarnas utsagor har det varit möjligt att definiera ett antal diskurser i historielärares tal om sin undervisning i årskurs 4–6. Studien baseras på intervjuer med fem lärare som arbetar i tre olika kommuner och deras berättelser är fundamentet för analysen. För att genomföra analysen har kritisk diskursanalys använts som verktyg.  Studiens centrala resultat är att lärarnas tal utgår från att det vill elevernas bästa, samtidigt som det blir uppenbart att den interkulturella pedagogiken inte sätter sin prägel på undervisningen. Utöver detta framträder postkoloniala föreställningar genom uttryck som ”vi” och ”de andra” i lärarnas tal. Därav går det att identifiera två diskurser gällande interkulturell pedagogik, diskursen om ”vi” och ”de andra” samt den homogena kontra heterogena diskursen och dess påverkan för praktiken. Detta kan potentiellt leda till en historieundervisning som reproducerar etnocentriska normer och andrafierar icke-svenska elever.  Studiens kunskapsbidrag är därmed för det första av betydelse för att medvetandegöra lärare om olika förgivettagande och normer som artikuleras och vilka konsekvenser detta kan få för eleverna. För det andra bidrar studien till att belysa komplexiteten i historielärarnas uppdrag och hur politiska beslut så som läroplanens utformning utgör betydande utmaningar för den yrkesaktiva läraren, vilket igen innebär implikationer för möjligheten för interkulturell historieundervisning.

The request for permission to complete a Quran burning in Malmö sparked strong emotions, particularly among muslims. Some people have used physical means to express their emotions, resulting in demonstrations. Using a critical discourse method, this study critically analyzed 259 comments on how forum writers on Flashback valued Quran burning. This study takes a perspective that focuses on developing knowledge that can help people who are disadvantaged. Social constructivism and intersectionality are the theories that have been adopted. The study reveals themes that almost entirely center on muslims reactions to the event rather than the event itself. Many themes are pro-Quran burning, and some of those who are against it are not motivated by anti-discrimination concerns. It turns out that forum writers place more value on the burning of the Quran and less on muslims and their faith.

Syftet med studien var att beskriva hur ledare upplevelser sitt ledarskap pådistans i förhållande till att leda på plats. Undersökningen genomfördes med hjälp avintervjuer och använde en tematisk analys för att analysera materialet. Datainsamlingenbestod av åtta ostrukturerade intervjuer och urvalet var ledare som haft erfarenhet av att ledabåde på plats och på distans. Den tematiska analysen genererade tre teman, Relationer, Andrakrav på ledarskapet och Effektivitet. Resultatet visade på att relationer är det som påverkasmest av distansarbete på grund av isoleringen från andra människor och hur relationerverkade oförändrade vid hybridlösningar. Ledarna beskrev hur mycket mer individanpassatledarskapet blev på distans och hur resultaten tyder på att ett situationsbaserat ledarskap ärmest lämpat distansledarskap. Digitala möten med dess reducerade kroppsspråk visade sigpåverka både ledarna och deras anställda i förhållande till hur opersonligt och formellt dessamöten upplevts. Det mest intressanta var hur man med hjälp av Front och Back Stage teorin,kan ge en förklaring till denna problematik vid digitala möten och hur resultatet pekar mot attdistansarbete framför en skärm gett individer mindre tid att slappna av och vara sig själva.Distansledarskap ställer andra krav på ledarskapet och hur det oftast leder till mer arbete förledarna och att det är ledarna själva som får testa sig fram till vad som fungerar. Resultatettyder även på att distansledarskap och distansarbete generellt är mer effektivt och hur dettamåste balanseras med de sociala aspekterna för att sörja för sina anställdas välmående.