Syftet med kunskapsöversikten är att redogöra för forskning om hur andraspråkselevers lärande gynnas när lärare integrerar språkinlärningen med ämnesundervisningen i samhällskunskap. Frågeställningen som skall besvaras är “hur integrerar man språkinlärningen med ämnesinnehållet på ett effektivt sätt för andraspråkselever i ämnet samhällskunskap?”. Som metod använder vi oss av olika databaser för att hitta relevant forskning för att kunna besvara vår frågeställning. I resultatet Identifierades fyra teman som gynnar andraspråkselevers lärandet, vilka är: användningen av kontextrika sammanhang för andraspråkselever i samhällskunskap, språkligt stöd i samhällskunskap, modersmålet som stöd för ämnesundervisningen och en rik klassrumsinteraktion. Slutsatsen som dras av resultatet är att dessa teman vi identifierat har olika strategier som kommer fungera som stöd till läraren när de utformar undervisningen, läraren kommer dock ha ett ansvar att ta reda på vilka strategier som fungerar för vilka elever då andraspråkselever inte är en homogen grupp där alla tar till sig kunskap på samma sätt.

Vi har under tidigare kurser i ämnet Svenska på Malmö Universitet fått lära oss hur läroplanen styr ämnets bärande delar. Bland annat har Malmgren i sin bok Svenskundervisning i grundskolan från 1996 beskrivit den pedagogiska praktikens förändring. Syftet med denna kunskapsöversikt är att se på vad forskning säger om innebörden av språklig variation i undervisningen för elevers språk och kunskapsutveckling ur ett identitetsperspektiv. Vi ämnar besvara detta med frågeställningen: Vilken betydelse har en språklig variation för elevers identitet- och språkutveckling i språkligt heterogena klassrum? Vi har undersökt och läst olika vetenskapliga artiklar samt forskning på Skolverkets plattform med en avgränsning på 10 år i sökfältet då vetenskap har förändrats över tid samt att en ny läroplan har implementerats, (Lgr 11). Fokuset i forskningen har varit flerspråkighet och dess innebörd i relation till ungdomar samt olika stöttande undervisningsmetoder och arbetssätt i skolan. Resultat ur forskningen visar på att begreppet flerspråkighet blir antonymen till Sveriges tidigare dominerande enspråkighetsnorm och att flerspråkighet numera dominerar i skolan (Skolverket, 2012). Detta menas berika vårt samhälle på olika vis genom att flerspråkigheten ses som en resurs i skolans språkligt heterogena klassrum med möjligheten för alla elever att utveckla sina språkliga kunskaper oberoende av sitt förstaspråk. Att låta elever få utveckla hela sin språkliga repertoar i skolan med användandet av alla sina språkliga resurser är viktigt då det påverkar elevernas identitetsutveckling samt vidare möjlighet för en framgångsrik kunskapsutveckling. Skolverket belyser även med flera forskningsartiklar hur begreppet bör ses som en resurs i skolan då språk är individens viktigaste verktyg för lärande (Skolverket, 2012). Slutsatsen av resultatet är att lärarens närvaro, inställning och attityd till elevernas flerspråkighet påverkar den språkliga variationen i klassrummet samt språket hos eleverna. Eleverna är även medvetna om att de anpassar språket utifrån klassrumssituationoch utformning av undervisning. / <p>Presentation skedde via Zoom i Lund (hemort) under rådande pandemi.</p>

Studiehandledning är en viktig del av modersmålslärares arbete. Genom studiehandledning på modersmålet, kan andraspråkselever få hjälp i ett eller flera skolämnen för att tillgodogöra sig skolans ordinarie undervisning. Syftet med studien är dels att undersöka vad klasslärare/ämneslärare, modersmålslärare och elever har för uppfattning om studiehandledning i ämnet matematik för andraspråkselever. Dels är det att undersöka hur samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare ser ut. I undersökningen används kvalitativa intervjuer med sju lärare och fyra elever. Resultatet visar att studiehandledningen anses som mycket viktig av lärarna. De tycker att andraspråkselever behöver både modersmålet och svenskan. De flesta eleverna tycker att matematiken är ett svårt ämne men med modersmålslärarens hjälp i både översättning och förklaring av matematiska uppgifter, underlättar det ämnet för dem. Trots att samarbetet mellan klasslärarna och modersmålslärarna fungerar dåligt, tycker alla att det är viktigt med ett bra samarbete.

En förutsättning att lyckas i skolan är att behärska undervisningsspråket vilket även är en av faktorerna som påverkar andraspråkselevers framgång i skolan. Det kan framkomma att en andraspråkselev behärskar undervisningsspråket i samband med samtal med sina kamrater men när eleven väl sätter sig med en text med obekanta ord så vet eleven inte hur den ska gå tillväga för att ta sig igenom texten. Utifrån problematiken kring andraspråkselevers språkutveckling valde jag att undersöka vilka arbetssätt som främjar andraspråkselevers språkutveckling. Syftet med arbetet är att undersöka hur verksamma klasslärare går tillväga för att främja andraspråkselevers språkutveckling och vilka arbetssätt de föredrar. För att nå syftet använde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer för att se hur två verksamma klasslärare arbetar. I samband med tidigare forskning menar språkforskare som Pauline Gibbons, Maaike Hajer, Mary Schleppegrell och Inger Lindberg menar att om flerspråkiga elever ska ha möjlighet att utveckla ett allsidigt språk ska de i all undervisning få rikliga tillfällen till språkanvändning och interaktion. Jag har valt att utgå från ett interaktionellt perspektiv på språkutveckling, alltså en teoretisk ram som jag använder för att tala/skriva om det språk som eleverna i klassrummet använder. Den sociokulturella teorin är en syn på interaktionens roll. Teorins grundtanke är att språket utvecklas på grund av kommunikativa och sociala behov i kontakt med andra. Jag använder mig av kvalitativa metoder då jag är intresserad av informantens berättelse, ord och samband. Empirin består av både intervjuer och observationer. Respondenterna för min studie är en två klasslärare.Resultatet visar på att användningen av undervisningsspråket är viktigt för att främja andraspråkselevers språkutveckling. Båda klasslärarna är eniga om att det är i samband med användning av språket man utvecklar språkkunskaper och därför ska det användas på många olika sätt genom att till exempel läsa, rita, lyssna och skriva.Det har varit givande för mig att intervjua och göra observationsstudier hos de två klasslärarna som tog emot mig, då de har många år av erfarenheter vad gäller andraspråkselever och lärarprofessionen. Avslutningsvis vill jag säga att det som framkom tydligast i resultatet var att båda klasslärarna såg språket som nyckeln till samspel och integration och att klassläraren har en avgörande roll för elevers språkutveckling.

Mitt arbete om flerspråkighet och lärande i matematik handlar om faktorer som påverkar andraspråkselever när de lär sig matematik. Genom studier av tidigare forskning har jag funnit en rad faktorer som påverkar dessa elevers möjligheter att tillgodogöra sig matematik- undervisningen. Som en röd tråd genom mitt arbete går tanken att såväl språk- som ämnesinlärning bäst sker i samarbete med andra i ett socialt sammanhang. Det finns många hinder som andraspråkselever ska övervinna för att lyckas i matematik. Elevernas kulturella och språkliga bakgrund har en stor betydelse. De ska tillägna sig ett matematikspråk som kan skilja sig mycket från det de är vana vid. I mitt arbete visar jag också på att det finns stora kulturella skillnader i matematikspråket. Jag betonar också betydelsen av få undervisas på sitt modersmål tills andraspråket kan användas kognitivt. Dessa slutsatser bekräftas av en enkät som andraspråkselever har besvarat liksom av intervjuer med berörda matematiklärare. I takt med att andelen andraspråkselever ökar, ökar även kraven på att alla lärare skall arbeta med både språk- och kunskapsutveckling. I mitt arbete ger jag flera förslag på hur en effektiv inlärningsmiljö för andraspråkselever kan se ut.

Detta examensarbetets syfte är att ta reda på hur en förskola och en skola arbetar för att främjadet verbala språket hos andraspråkselever. Frågor som vi använt oss av för att få svar på dettaär– Vilka arbetssätt använder sig lärarna av för att främja andraspråkselevernas språkligautveckling?– I vilka situationer uppstår en verbal dialog mellan lärare och barn och mellan barn och barn?Vi anser att detta är ett relevant ämne att undersöka då det alltid är viktigt och ett måste förlärare att arbeta med språkutveckling. Det svenska samhället idag går åt en ännu mermångkulturell framtid och därför ser vi att det är av intresse att undersöka hur man arbetarmed andraspråkselever idag, både för att se det positiva men även för att se vad som kanutvecklas.I vår empiriska undersökning har vi använt oss av observationer i en förskola och i en skolamed samma upptagningsområde av barn. Resultatet av vår undersökning visar både positivaresultat men även att det behövs en del förbättringar och utveckling av det språkutvecklandearbetet i skolan. I förskolan så anser vi att de bör ha mer arbete med skönlitteratur, och ha flerarbetssätt som inbjuder barnen till samtal. I skolan bör lärarna sträva efter att samtalstiden skatillägnas eleverna och även använda sig mer av grupparbeten och låta barnen samspela medvarandra på lektionstid och på så sätt kunna lära sig av och med varandra. Vi tror att förskolanoch skolan hade kunnat ha nytta av ett samarbete då lärarna i skolan har många bra arbetssättmedan lärarna i förskolan strävar efter ett bra arbete med samtal.

I denna studie undersöker vi fem andraspråkslevers syn på skolmatematiken med hjälp av semistrukturerade intervju. Vi undersöker vad de har för uppfattningar om matematiken, om matematikundervisningen, om sig själva som elever och som användare av matematiken och om hur matematikinlärning går till. Vi valde att göra detta arbete eftersom en stor andel elever med utländsk bakgrund inte uppnådde målen i matematik ämnesprov 2007 och 2008. Vi ville ta reda på vad detta kunde bero på. Resultaten visade bl.a. att matematik ses som ett prestigeämne och att det kan ha stor betydelse för elevers intellektuella självförståelse och självkänsla.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med andraspråkselevers språkutveckling. Syftet är att även undersöka hur pedagoger anpassar sin undervisning samt läromedel utifrån andraspråkselevers förutsättningar och behov. I vårt arbete kommer du att få läsa om hur pedagoger arbetar med andraspråkselevers språkutveckling. Vi har utfört intervjuerna i en mångkulturell skola och riktat oss in åt elever som har olika nationaliteter med olika modersmål. Du kommer att ta del av fem intervjuer: – Två intervjuer med två grundskolelärare som arbetar parallellt med varandra.– En intervju med en elevassistent. – Två intervjuer med två modersmålslärare. Våra frågeställningar är:•Hur arbetar pedagoger med andraspråkselevers språkutveckling?•Hur anpassar pedagoger valet av läromedel till andraspråkselever?Resultatet visar att klasslärarna arbetar parallellt och delar kunskaper med varandra. De upplever att dem är stöd för varandra, men för att arbeta vidare med andraspråkselever så krävs det mer stöd av modersmålslärarna. Alla de intervjuade pedagogerna tyckte att samarbete med varandra gynnar elevers språkutveckling. De menar att de behöver resurser för detta.

I denna studie är syftet att belysa vad språket har för betydelse för andraspråkselevers förståelse för matematiken i läroböckerna. En intervjustudie med sex andraspråkselever, tre andraspråkselever födda i Sverige och tre som är födda utomlands, i årskurs 3 har genomförts. Intervjustudien utgick ifrån att undersöka hur eleverna förstod och löste sju matematikuppgifter ifrån en årskurs 3 matematikbok. Även elevernas syn på sin matematikundervisning undersöktes för att få inblick i deras möjligheter att arbeta med språket i matematiken. Resultatet visade på att även om eleverna bedömdes vara duktiga i matematik så fanns det språkliga aspekter som gjorde det svårt för eleverna att klara av att lösa uppgifterna. Till exempel signalorden mindre än, större än, talet före och talet efter utgjorde svårigheter för eleverna att förstå och därmed lösa uppgifterna på ett korrekt sätt. Enligt eleverna i studien utgår deras matematikundervisning till stor del av att arbeta självständigt i sina matematikböcker (traditionell matematikundervisning). Att få möjlighet att kommunicera och resonera i matematiken med andra elever och läraren förekommer knappt. Vikten av att kunna kommunicera och diskutera matematik tillsammans med andra är oerhört väsentligt för elevernas förståelse. Att lära sig genom interaktion med andra är väsentligt inom det sociokulturella perspektivet, som är det teoretiska ramverk som denna studie utgår ifrån. Trots att samtliga elever bedömdes vara högpresterande i matematik kunde de inte lösa uppgifterna utan hjälp på grund av både svenska matematikspecifika ord men även svenska vardagsord som de inte förstod. Därmed förespråkas en tvåspråkig matematikundervisning, där fokus kan vara på elevernas matematiska kunskaper istället för deras språkliga kunskaper.

Att lära sig läsa och skriva är en lång och komplex process. Det tar tid och tålamod, och som har varje barn sin egen inlärningstakt. Därför är det viktigt att ha kännedom om olika arbetssätt så att lärare kan dra nytta av dem för att lära första- och andraspråkselever att skriva. Studiens syfte är att undersöka vad de deltagande lärarna uppger om vilka arbetssätt som de använder sig av vid skrivundervisning när de möter första- och andraspråkselever, varför de använder dessa arbetssätt, samt om arbetssättet skiljer sig mellan första- och andraspråkselevers skrivundervisning. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med nio F-3 lärare som berättar om sitt arbetssätt i skrivundervisningen och anledningen till att de arbetar så. Resultatet visar att informanterna arbetar på olika sätt beroende på elevernas språkliga nivå. I resultatet framkommer det att lärarens arbetssätt förändras om de har andraspråkselever, där lärare med erfarenhet av både första- och andraspråkselever väljer att ändra sitt arbetssätt. Däremot väljer lärare som enbart har erfarenhet av antingen första- eller andraspråkselever inte ska ändra sitt arbetssätt. Av denna anledning kan vissa av informanterna börja med att lära sina elever från del till helhet, medan andra kan börja från hel till del för att eleven har med sig språket hemifrån.