Hjärtstopp är en oväntad och traumatisk händelse, där återupplivning är en nödvändig åtgärd. Tidigare riktlinjer har varit att anhöriga skulle ledas ut från rummet där återupplivning pågick. Numera rekommenderas det att anhöriga ska få möjligheten att närvara under återupplivning om de önskar det. Det förekommer skilda meningar bland vårdpersonal huruvida det är främjande för anhöriga att närvara under återupplivning och därmed behövs en fördjupad förståelse inom området. Studiens syfte var att beskriva anhörigas erfarenheter av att närvara under återupplivning. Studien är utförd som en allmän litteraturstudie. Genom bearbetning av vetenskapliga artiklar, framkom fyra kategorier: Kommunikation vid närvaro under återupplivning, Stöd vid närvaro under återupplivning, Insikt av döden vid närvaro under återupplivning och Bearbetning av närvaro under återupplivning. Resultatet påvisade vikten av vårdpersonalens stödjande roll, genom att upprätthålla en god kommunikation med den anhöriga. Dessutom visade resultatet att anhöriga som fick möjlighet att närvara under återupplivning hade en lägre grad av depression, ångest, posttraumatisk stressyndrom och underlättad sorgeprocess, jämfört med reaktionerna hos de anhöriga som inte närvarat under återupplivning. Ökad kunskap krävs för att vårdpersonal ska kunna utöva ett professionellt omhändertagande av anhöriga under återupplivning. / Cardiac arrest is an unexpected traumatic event, in which resuscitation is a necessary practice. Previous guidelines have recommended family-members to be taken outside of the room. Nowadays it is recommended that they are given the chance to be present during resuscitation. There are different opinions among healthcare professionals in the field, therefore there is a need of in-depth understanding of it. The aim of this study was to describe family-members experiences when being present during resuscitation. This study is conducted as a general literature study. Through the analysis of scientific articles, four categories emerged: Communication when present during resuscitation, Support when present during resuscitation, Understanding of death when present during resuscitation, Processing when present during resuscitation. The result showed the importance of the healthcare professionals supporting role, by maintaining a good communication with the family members. Furthermore, the result showed that having family-members present at the time of resuscitation, led to a lower grade of depression, anxiety, posttraumatic stress disorder, along with an eased grief process, compared with the family-members reactions, who weren’t present during resuscitation. Increased knowledge is required for healthcare professionals to be able to practice a professional disposal of family- members during resuscitation.

Bakgrund: Intensivvården är en högteknologisk miljö där svårt sjuka patienter vårdas. Anhörigas betydelse för kritiskt sjuka patienter är stor och det kan vara omvälvande att vara närstående i en högteknologisk miljö. Intensivvårdssjuksköterskor kan spela en betydelsefull roll i hur de närstående erfar sin omgivning. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa upplevelsen av att vara anhörig i en intensivvårdsmiljö. Metod: En deskriptiv metod med kvalitativ ansats har använts i denna studie. Tre fokusgrupper med vardera tre deltagare som varit anhöriga till intensivvårdspatienter och som har valts ut genom ett bekvämlighetsurval har intervjuats. Resultat: Resultatet presenterades genom tre kategorier med tillhörande åtta underkategorier. Kategorin intensivvårdsrummets utformning (upplevelse av interiören, teknik och apparatur, möjlighet till avskildhet) uppvisade att intensivvårdsrummet kan förbättras avseende ljussättning, färg, möblemang och möjlighet till avskildhet. I kategorin omgivningens betydelse (upplevelse av atmosfären, upplevelse av intensivvårdssjuksköterskans roll) framkom att de anhöriga i hög grad upplevde intensivvårdsmiljön som trygg och de närstående hade stor tillit till intensivvårdssjuksköterskor. Kategorin situationen som anhörig (upplevelse av trygghet, upplevelse av maktlöshet och copingstrategier) belyser att de anhöriga upplever känsla av trygghet och maktlöshet parallellt. Resultatet frambringade även flertalet copingstrategier som anhöriga använde sig av för att bemästra sin situation. Slutsats: De anhöriga var överlag nöjda med intensivvården och dess miljö. Vårdnivån var förknippad med skicklig personal med kontroll över deras sjuka familjemedlemmar. Beroende på var de anhöriga befunnit sig i sina krisbearbetningsfaser har de i olika grad analyserat sin omgivande miljö. Klinisk betydelse: Åtgärder behövs för att förbättra vårdmiljön för anhöriga i synnerhet möjligheten till avskildhet. / Background: The Intensive Care Unit (ICU) treats critically ill patients in need of sophisticated treatment and supervision. Family members are important for critically ill patients and it is often an extensive experience for them to visit the ICU. The ICU-nurses can influence how family members experience the environment. Objective: The purpose of this study was to explore how family members experienced the intensive care environment. Method: The study was conducted as a structured interview study. Three focus groups were interviewed, each containing three family members to former or present ICU-patients. Results: The result is presented through three categories and eight subcategories. Experiences of the ICU-room (interior design, technical equipment, the possibility for privacy) declared that improvement could be done in the ICU-environment regarding lightning, furniture and the possibilities for privacy. Meanings of the surroundings (experiences of the atmosphere and of the ICU-nurse) revealed that most family members considered the ICU-environment as safe. The family members had confidence and reliance in their ICU-nurses. The category position of next in kin (experience of safety and of powerlessness and coping strategies) disclosed feelings of seriousness and uncertainty combined with emotions around safety. The result also showed several coping strategies used by the participants. Conclusion: The family members were in overall satisfied with their experience at the ICU as its specific environment is associated with skilled staff and good supervision. The present participants’ situation affected the perception of the ICU-environment. Clinical relevance: The results can hopefully give guidance to changes in ICU, especially regarding the possibility for privacy.

Syftet med studien är att studera hur socialarbetare på ett antal verksamheter jobbar med anhörigstöd till personer som lever och/eller påverkas av en person som missbrukar. Studien baseras på en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetar med anhörigstöd inom alkohol- och narkotikamissbruk. Studien analyseras genom en riktad innehållsanalys och anlägger en hermeneutisk ansats då fokus läggs på att tolka socialarbetarens upplevelse och beskrivningar av anhörigstödet. Resultaten presenteras i form av tre teman som svarar på studiens frågeställningar. Dessa tre teman är Medberoende, Socialarbetarens erfarenhet av den anhörige samt Socialarbetarens roll. Slutsatserna är att det finns tydliga karaktäristiska drag som de anhöriga besitter och majoriteten av socialarbetarna arbetar utifrån att varje anhörig är medberoende. Samtliga socialarbetare upplever att de träffar fler kvinnor än män som är anhöriga. Majoriteten av socialarbetarna upplever också att föräldrar till barn som missbrukar är den klientgrupp som är svårast att behandla. Verksamheterna jobbar både med anhöriga i grupp och genom individuella samtal som ofta anpassas utifrån den enskildes behov. Gruppbehandlingarna resulterar i en gemenskap för de anhöriga som gör att de kan finna stöd och styrka i varandra. Studien bidrar till en större förståelse i hur socialarbetare arbetar med att erbjuda stöd och insatser till anhöriga till missbrukare.

Svenskt: Bakgrund: Under 2018 utfördes 448 njurtransplantationer i Sverige, varav 144var från levande donatorer. Njurdonation från en levande donator ärförstahandsvalet eftersom det har visat sig medföra högre transplantatöverlevnadjämfört med en avliden donator. En njurtransplantation räddar liv och det är denmedicinska och psykosociala utredningen som avgör om en person är lämplig förnjurdonation. En person som donerar en njure och genomgår en nefrektomi ärsedan tidigare frisk vilket skiljer sig från andra patienter i vården som blir inlagdapå grund av sjukdom.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva njurdonatorers upplevelser avutredningsprocessen och deras beslut om donation till anhörig.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats användes. Studier söktes idatabaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed och analyserades genom en latentinnehållsanalys.Resultat: Resultatet baseras på 10 vetenskapliga studier. Fyra huvudtemanidentifierades varav två berör beslutsfattandet: motiverande och hämmande sombeskriver vad donatorer upplevde låg till grund för att donera. De två andra berörutredningsprocessen: tillit till vården och påfrestningar som beskriver donatorersupplevelser av vårdens organisationsförmåga, vårdpersonalens bemötande ochytterligare psykiska belastningar.Konklusion: Det är en komplex process att besluta om donation. Donatornbehöver stöttning av familj och närstående men också av vårdpersonal genom brabemötande samt att donatorn blir försedd med rätt och relevant information för attfatta ett eget beslut. Slutligen, kan det vidare diskuteras varför kvinnor i störreutsträckning än män är benägna att donera en njure.Nyckelord: Anhörig, beslutsfattande, levande donator, njurtransplantation,utredningsprocess. / English: Background: In 2018, 448 kidney transplantations were made in Sweden, 144 ofwhich were from living donors. Kidney donations from a living donor is the firstchoice since it has proved to bring higher transplant survival compared todeceased donors. A kidney transplantation saves lives and it is the medical andpsychosocial examination that determines whether a person is suitable for akidney donation. A person who donates a kidney, and undergoes a nephrectomy,is a healthy person opposite to other people in the health care who stay at thehospital due to illness.Aim: The aim of this qualitative literature review was to describe kidney donors’experiences of the pre-transplant period and their decision about donation to arelative.Method: A qualitative literature review was conducted. Studies were searched inthe databases CINAHL, PsycINFO and PubMed and analyzed with a contentanalysis.Findings: The findings were based on ten scientific studies. Four main themeswere identified and two of them concern the decision-making process:motivational and inhibiting, which describe how donors experienced their reasonsfor donating. The two other themes concern the pre-transplant period: trust to thehealth care system and tension, which describe the donors’ experiences of thehealth care’s abilities to organize the care system, the health care personnel’streatment of the donors and other demanding psychological factors.Conclusion: The decision-making process is complex and is based on takingmultiple factors in consideration. Support from family, relatives and health carepersonnel is important and the donors receiving essential and correct informationto be able to make their own decisions. Finally, it could be discussed why womenare more likely to donate a kidney, than men.Key words: Decision-making process, family donor, living donor, kidneytransplantation, pre-transplant period.

Abstrakt Bakgrund: Många barn i Sverige lever med en förälder i missbruk vilket medför mycket ansvar, stress och oro. Barn i missbrukarhem har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. Skolpersonal är de som träffar dessa barn i deras vardag och har stor möjlighet att upptäcka deras familjesituation. Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur skolan bör arbeta för att uppmärksamma dessa barn, samt att se hur dessa barn presenteras utifrån material från Skolverket, Socialstyrelsen samt Folkhälsomyndigheten. Metod: Tematisk textanalys är metoden som valts. Dokument från Skolverkets, Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens riktlinjer och policys analyserades för att besvara syftet. Resultat: Skolverket, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten presenterar barnen som omotiverade, likgiltiga och utåtagerande. Barnen får utstå mycket stress och oro och har mycket ansvar på sig. Skolpersonal behöver verktyg och stöd för att uppmärksamma dessa barn. Myndigheterna tar upp olika riktlinjer för hur skolan bör arbeta hälsofrämjande och de betonar att skolpersonal bör ofta fråga elever om deras familjesituation för att kunna uppmärksamma barn som lever i en dysfunktionell familj.Konklusion: Barnen som växer upp i en dysfunktionell familj utvecklar ofta självstigma. Denna stigma grundar sig i rädslan i att misslyckas och bli skuldbelagda för att de inte lyckades ta hand om sina föräldrar. På grund av denna rädslan så kommer inte barnet att berätta om sin familjesituation om skolpersonal frågar utan det behövs byggas upp en tillit i och med att dessa barnen inte känner någon stark tillit till vuxna. / AbstractContext: In Sweden there is a lot of children living with parents in addiction which means these children are exposed to lots of responsibilities, stress and anxiety. Children of addicts are more likely to develop mental illnesses by age. School staff are the ones seeing these children on a regular basis part from home and therefore has a higher chance detecting their family situation. Aims: The purpose of this essay was to find out how schools should work to acknowledge these children and see how they are presented according to data from the swedish national board of health and welfare, the swedish national agency for education and the public health agency of Sweden. Method: The chosen method for this essay was a thematic text analysis. Policy documents from the swedish national board of health and welfare, the swedish national agency for education and the public health agency of Sweden were analyzed to answer the purpose. Results: The swedish national board of health and welfare, the swedish national agency for education and the public health agency of Sweden present these children as unmotivated, indifferent and acting out to their surroundings. They have a lot of responsibilities, suffer a lot of stress and anxiety. The school staff needs the tools and support to acknowledge these children. The authorities has guidelines on how schools should work health promoting and emphasize that school staff should ask students often about their family situation to be able to acknowledge children of dysfunctional families. Conclusion: Children that are raised in dysfunctional families often develop self-stigma. The stigma grounds itself in the fear of failure and getting blamed for not being capable of taking care of their parents. Because of this fear the child will not likely talk about their family situation to school staff. A trust has to be built to enable school staff being trusted due to the children's lack of trust in adults.

Att växa upp med föräldrar med svår psykisk ohälsa kan innebära en påverkan på barnens skolresultat, arbetsliv och möjligheter i vuxenlivet. Vidare risker kan vara missbruk och kriminalitet. Sjutton procent av barnen i Sverige växer upp i ett hem där det förekommer psykisk ohälsa, i många fall lider båda föräldrarna av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan bli en ond cirkel där överföring kan ske från generation till generation. Med rätt stöd kan cirkeln brytas och konsekvenserna av det kan förebyggas genom att tidigt uppmärksamma och fånga upp barnen. Syftet med studien var att beskriva individers upplevelser av att växa upp med föräldrar med svår psykisk ohälsa. Författarna valde att ta del av de subjektiva upplevelserna och erfarenheterna genom att genomföra sex livsvärldsintervjuer av vuxna patienter som vårdas inom specialistpsykiatrin. Intervjumaterialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Analysen av intervjuerna resulterade i tre huvudkategorier: Maktlöshet, Bristfälligt föräldraskap och Känslomässig sårbarhet. Skildringar av ombytta roller med föräldrarna, skamkänslor, kriminalitet, flykt för sina liv och självmordsförsök beskrevs. Tidigare föreställningar om hur det är att växa upp med föräldrar med psykisk ohälsa och att det kan orsaka att barnet utvecklar egen psykisk ohälsa, bekräftas i studiens resultat. I generationsskiften måste den onda cirkeln brytas, vilket föranleder vidare spridning med information av barns upplevelser och insatser som kan sättas in i ett tidigt skede, för att undvika konsekvenser i ett längre perspektiv för både individ och samhälle

Bakgrund: Hela familjen påverkas när en av familjemedlemmarna drabbas av en sjukdom, vilket leder till en påfrestning för alla inblandade. Vardagen förändras för de anhöriga när deras delaktighet i sjukdomen blir central och behovet av stöd och hjälp ökar för den som har diabetes typ 1. Vid diabetes typ 1 finns det många komplikationer och sjukdomen ställer höga krav på att vardagen ska anpassas efter sjukdomen. Detta innebär att även anhöriga behöver anpassa sig efter sjukdomen, vilket kan vara påfrestande.  Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att vara anhörig till en vuxen person med diabetes typ 1.  Metod: En allmän litteraturöversiktmed en kvalitativ ansats, baserat på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen gjordes med hjälp av en femstegsmodell beskriven av Friberg. Resultat: Litteraturstudien resulterade i fem teman: Psykiskt påfrestande situation för anhöriga, En förändrad vardag, Förändrade relationer, En underliggande rädslaoch Ett behov av stöd och information.  Slutsats: Litteraturstudiens resultat beskriver hur anhöriga upplever begränsningar i vardagen samt oro för den vuxne anhörige med diabetes typ 1. Även relationerna påverkas av sjukdomen. De upplevde också att anhörigstödet från vården var bristfälligt. Vikten av att inkludera de anhöriga i vårdprocessen framkom. Familjefokuserad omvårdnad kan användas för att underlätta för vården att uppmärksamma och stödja alla i familjen.

Bakgrund: Tidigare forskning beskriver att sjuksköterskor upplever svårigheter i att bemöta anhöriga inom palliativ vård. Palliativ vård innebär god vård som handlar om att lindra symtom och stödja anhöriga. Sjuksköterskor ansvarar i sitt arbete för att skapa förtroendefulla relationer och god kommunikation med anhöriga som oftast upplever ett bra bemötande från sjuksköterskorna, men ibland brister det i kommunikationen kring patienternas vårdsituation vilket skapar frustration hos sjuksköterskorna. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta anhöriga i palliativ vård. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie enligt Evans (2002). Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av att bemöta anhöriga inom palliativ vård beskrivs i två teman och den första är involvering i mötet med subteman att minska lidande och uppleva bra kommunikation. Det andra temat är att uppleva otillräcklighet med subteman hindrande i arbetet och brister i kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde svårigheter kring kommunikationen med anhöriga och behöver utökad kunskap samt erfarenhet om hur de ska bemöta anhöriga i frågor om döden, kunna ge tydlig information och bli bra på att kommunicera.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken påverkan anhörigdagar har på föräldrar till barn med missbruksproblematik, deras hantering av livssituationen som uppkommit på grund av barnets missbruk samt vad anhörigdagarna inneburit för intervjudeltagarens hälsa och välmående. Studien har genomförts utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med stöd av begreppet empowerment. Genom utförandet av semistrukturerade intervjuer har denna studie klarlagt anhörigas upplevelser av anhörigdagar som stödfunktion. Empirin har analyserats tematiskt för att tydliggöra anhörigdagars betydenhet som benämns “Den anhöriges perspektiv på sin levnadssituation före och efter anhörigdagar” och “Anhörigdagars betydelse för den anhörige”. Resultatet av studien påvisar vikten av gemenskap och att få samtala med andra som befinner sig i liknande situation, berikande med ny kunskap för att lättare hantera sin situation samt att stödet via anhörigdagar föranlett bättre psykisk och fysisk hälsa hos föräldrarna. Resultatet förklarade att anhörigdagar hade positiv inverkan på respondenternas livssituation, samt att majoriteten av respondenterna upplevde anhörigdagarna som berikande gällande deras kunskap om droger samt gav nytt avgörande socialt stöd för framtiden. / <p>2020-01-16</p>

Bakgrund: En av de mest vanligt förekommande dödsorsakerna i Sverige är hjärtstopp. Under pågående återupplivningsförsök kan anhöriga närvara. Syfte: Beskriva sjuksköterskans uppfattning av anhörignärvaro vid återupplivningsförsök. Metod: Detta är en litteraturöversikt. Datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Det resulterade i 15 vetenskapliga artiklar som ligger till grund för resultatet. Analys har skett i tre olika steg.  Resultat: Fem huvudrubriker identifierades. Dessa är anhörigas närvaro, beslut om anhörignärvaro, anhörigas närvaro påverkar sjuksköterskans arbete, betydelsen för anhöriga att närvara samt anhörigas behov av stöd. Det framkom meningsskiljaktigheter hos sjuksköterskorna om anhöriga ska tillåtas närvara eller ej. Det framkom en ökad upplevd stress hos sjuksköterskor samt att anhöriga stör arbetet på olika sätt. Det framkom även fördelar för anhöriga om de närvarade.  Slutsats: Det finns meningsskiljaktigheter bland sjuksköterskorna om anhörignärvaro är fördelaktigt eller ej. Sjuksköterskorna påverkas negativt av anhörigas närvaro medan anhörigas sorgeprocess underlättas och de får även se att alla tillgängliga behandlingar är utförda. Vid anhörigas närvaro är det av stor vikt att personal avsätts i syfte att informera och bemöta deras behov. / Background: One of the most common causes of death in Sweden is cardiac arrest. Family members can be present during resuscitation. Aim: Describe nurses’ perception about family presence during resuscitation. Method: This is a literature review. Data collection was performed in the databases Cinahl and PubMed. 15 scientific articles form the basis of the result. The analysis process has been done in three stages.  Result: Five main themes were identified: Family presence, decisions regarding family presence, family presence affects the nurses’ work, the importance of family members to be present and family members need of support. Disagreements emerged among the nurses as to whether family members should be allowed to be present during resuscitation or not. Nurses experienced a higher level of stress if family members were present and family members interrupted the work in different ways. There were also benefits for family members if they were present during resuscitation.  Conclusions: There are differences of opinion if it’s beneficial or not to have family present during resuscitation. Family presence affect the nurses in a negative way while it appears to ease family members grieving process and they also have the opportunity to witness that every available treatment is performed. It’s important to have a staff member set aside to inform and answer family members needs if they are present during resuscitation.