Bakgrund: Våld är ett globalt problem där i synnerhet arbetstagare inom hälso- och sjukvården utgör en stor risk att utsättas för skada. ICN har i en rapport redogjort hur verbal misshandel utgör en minst lika stor traumatisk skada som fysisk misshandel och att detta i sin tur kan påverka sjuksköterskan. Enligt Arbetsmiljölagen har arbetsgivaren en skyldighet att tillämpa nödvändiga åtgärder för att förebygga eventuella olycksfall eller komplikationer som kan påverka arbetstagarens hälsa.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vad verbal misshandel riktat mot sjuksköterskan från patient och dess anhöriga kunde ge för effekter på sjuksköterskan och omvårdnadsarbetet.Metod: Litteraturstudie av kvalitativ ansats innehållandes 10 artiklar. Databassökning gjordes i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Innehållsanalys av artiklarna tillämpades enligt Forsberg & Wengström.Resultat: Fyra teman presenteras i resultatet: Avsaknad av effekter, Emotionella effekter på sjuksköterskan samt Effekter på omvårdnadsarbetet.Konklusion: Verbal misshandel bidrar till en ohälsosam arbetsmiljö som medför negativa effekter både för sjuksköterskan och för patienten. Det lämnar långsiktiga emotionella ärr hos sjuksköterskan och patientsäkerheten samt vårdkvaliteten äventyras. Nyckelord: Anhörig, effekt, litteraturstudie, omvårdnad, patient, sjuksköterskor, verbal misshandel. / Background: Violence is a recurring problem, especially among health professionals which have a considerable high risk of exposure. ICN has reported and described how verbal abuse has the same level of affect and trauma as physical abuse. According to the labour legislation the employer has a binding obligation to take necessary measures to prevent accidents and complications that may have an adverse effect on the health of the employee.Aim: The purpose of this literature review was to compile the effects of verbal abuse towards the nurse by patient and relatives, and how it affected the nursing care. Method: Literature review with a qualitative approach containing 10 articles. The database searches were made in CINAHL, PsycINFO and PubMed. The articles were analyzed according to a content analysis by Forsberg & Wengström.Result: Four themes are presented in the result; Absence of effects, Emotional effects on the nurse, effects on the nursing care. Conclusion: Verbal abuse contributes to an unhealthy work environment which involves negative effects both regarding the nurse as well as the patient. The nurse sustains long term emotional damage as patient safety and nursing quality is compromised. Keywords: Effect, literature review, nurses, nursing care, patient, relative, verbal abuse.

The purpose of this literature review is to examine how a relative is affected by and handles the situation of caring for a relative with Alzheimer's Disease at home and to examine how they experience social support. / Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur anhörig påverkas av och hanterar situationen vid vård av anhörig med Alzheimers sjukdom i hemmet samt att undersöka hur de upplever omgivningens stöd.

Syftet med min uppsats var att få en djupare förståelse för den behandling som finns för anhöriga till missbrukare. Jag ville också se om det fanns någon skillnad på upplevelserna av en terapeutledd behandling och en i en självhjälpsgrupp. Intresset väcktes under min praktik på en öppenvårdsbehandling för missbrukare, där jag också kom i kontakt med anhöriga. För att få svar på mina frågeställningar användes en kvalitativ metod, eftersom jag hellre ville undersöka känslor, emotioner och erfarenheter än mer okomplicerade faktafrågor. Jag använde mig av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och intervjupersonerna fick tala relativt fritt kring olika teman. Intervjupersonerna bestod av tre personer som hade gått en terapeutledd anhörigbehandling och tre personer som gick i en självhjälpsgrupp. Jag har valt att använda mig av teoribildningar kring skuld och skam samt professionalisering. Analysen baserades på de teman som framkommit vid tematiseringen av intervjumaterialet. Resultaten visade att det viktigaste med en anhörigbehandling är känslan av gemenskap, att man får träffa andra anhöriga och ser att man inte är ensam.

Bakgrund: I Sverige avlider årligen 90 000 personer och cirka 75 000 beräknas ha palliativa vårdbehov inom slutenvården eller på vård- och omsorgsboende. Anhöriga har en viktig roll i omvårdnaden vid palliativ vård. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge stöd och information. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård i livets slut för äldre personer på vård-och omsorgsboende. Metod: En litteraturöversikt som omfattar tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Informationssökning utfördes i två databaser PubMed och CINAHL Complete. Artiklarna granskades enligt Fribergs beskrivning.  Resultat: Resultatet redovisas i fyra kategorier: Att vara delaktig, En god vårdrelation, Att känna misstro till vården, Lidande och sorg. Anhörigas upplevelser var både positiva och negativa i vården vid livets slut. Anhöriga ville ha regelbunden information och samtal med vårdpersonalen för att känna trygghet och vara delaktiga i beslutfattande i vården vid livets slut.  Sammanfattning: För att främja äldre personers livskvalitet engagerade sig anhöriga i deras närståendes vård i livets slut.  Kommunikation och information påverkade deras upplevelser av vården och de ville bli lyssnade till och sedda. Anhörigas delaktighet i vården vid livets slut kan bidra till en god vårdkvalitet. Bättre information och stöd från sjuksköterskor kan öka anhörigas delaktighet. Avsaknaden av kommunikation, information och stöd resulterade känslor av otrygghet, sårbarhet och misstro till vården vid livet slut. / Background: Approximately 90,000 people die yearly and about 75,000 people estimates to have palliative care in nursing homes in Sweden. The relatives have an important role for the patients in palliative care. The nurses have a responsibility to provide support and give information to both relatives and patient in the end-of-life care Aim: The object of this paper was to describe the relatives' experiences of end-of-life care for older people in nursing homes. Method: A literature review comprising ten qualitative scientific articles. Information retrieval was performed in two databases PubMed and CINAHL Complete. The articles were reviewed according to Friberg's description Results: The results reported four categories: experiences of being involved, a good care relationship, feeling distrust of care, suffering and sorrow. Relatives’ experiences were both negative and positive of palliative care. Relatives wanted regular basis communication, information, and conversation with the respective care staff for felling safe and most of the relatives’ wanted to be involved with decision making in the end-of-life. Summary: Relatives would participate in the care of their next-of-kin at the end-of -life to develop their quality of life. The family caregivers felt that communication and information affected their experience, and this enhanced a demand to be listened and to be seen. Relatives involvement in end-of-life care contribute to a good care. Better information and support from the nurses increase the involvement of the relatives. The cause of insufficiency of communication,   information and support leads to insecurity, vulnerability, and mistrust in the end-of-life care.

Background: End-of-life care meant seeing patients as a whole person where integrity and autonomy were considered. Good communication, documentation and information to both patients and relatives was considered essential. It was also important that healthcare professionals provided support to both patients and their relatives during a difficult time such as the end of life. Aim: The purpose was to describe how relatives experience the planning of end-of-life care. Method: A general literature review in which nine qualitative studies, one quantitative study and two mixed articles were used. Results: Three categories emerged in the thesis; the importance of communication, to make decisions in end-of-life care and to listen to relatives' wishes in end-of-life care. Good communication reduces unnecessary suffering in both close and family members. The second category described how difficult decisions may have to be made by relatives, which points to the importance of being able to participate in end-of-life care. This was based on the decisions relatives made based on patients' wishes at the end of life. Conclusion: Good communication was important for relatives who wanted to be involved in the end of life. There were also fears and concerns among relatives.

Bakgrund: ALS är en neurodegenerativ sjukdom som drabbar drygt 300 personer årligen i Sverige. Ofta är det anhöriga till personerna med ALS som sköter omvårdnaden i hemmet. Det har visat sig medföra stora utmaningar och anhöriga som vårdar är därmed en utsatt grupp som kan behöva stöd. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av stöd vid vård av en närstående med Amyotrofisk lateralskleros i hemmet. Metod: Resultatet baserades på 10 empiriska, kvalitativa studier som återfanns i databaserna PubMed och CINAHL. Analys av studiernas resultat inspirerades av Graneheims och Lundmans innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: Analysen resulterade i två teman - Praktiskt stöd är avgörande för att hantera vardagen och Emotionellt stöd bidrar till trygghet med 8 subteman. Teman och subteman beskriver anhörigas upplevelser av stöd och inom vilka områden de upplevde sig ha behov av stöd, både under sjukdomsförloppet och efter att personen med ALS avlidit. Konklusion: Anhöriga som vårdar en närstående med ALS i hemmet ställs inför komplexa vårdsituationer som medför varierande praktiska och emotionella stödbehov. Det är viktigt att sjukvårdspersonal med ett personcentrerat förhållningssätt regelbundet bedömer anhörigas stödbehov för att säkerställa att anhöriga som vårdar inte drabbas av ohälsa. / Background: ALS is a neurodegenerative disease that annually affects around 300 people in Sweden. Relatives of the people with ALS are often those who provide care at home. This involves major challenges and relatives who provide care are therefore a vulnerable group which may need support. Aim: The aim was to describe relatives’ experiences of support when providing care for a person with Amyotrophic lateral sclerosis at home. Methods: The result was based on 10 empirical, qualitative studies found on the databases PubMed and CINAHL. The analysis of the studies results were inspired by Graneheim’s and Lundman’s content analysis for qualitative studies. Results: The analysis resulted in two themes – Practical support is vital for managing daily life and Emotional support contributes to safety with 8 subthemes. Themes and subthemes describes relatives’ experiences of support and within which aspects they needed support, both during the course of the disease and after the death of the person with ALS. Conclusion: Relatives who provide care for a person with ALS at home faces complex care situations which entails diverse practical and emotional support needs. It is important that healthcare professionals with a person-centered approach regularly assesses relatives' support needs to ensure that relatives who provide care do not suffer from ill health.

Introduktion: Antalet personer som insjuknar i kognitiv sjukdom ökar varje år. Detta betyder att anhöriga får en betydande roll i vårdandet av sina närstående med kognitiv sjukdom i hemmet. Anhöriga önskar få stöd i hur deras närstående kan tas hand om och distriktssköterskan behöver därför veta hur stödet kan ges. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan inom hemsjukvården kan stödja anhörig som vårdar sin närstående med kognitiv sjukdom i hemmet. Metod: Metoden utgick från Polit och Beck’s. Den valda metoden för litteraturstudien är en integrativ litteraturstudie med induktiv design. I Cinahl och Pubmed genomfördes databassökningar vilket resulterade i 12 artiklar. Dataanalys baserades på Whittemore och Knafl. Resultat: Tre huvudteman framkom vilka var Att skapa en god relation, Att använda samtal som stöd och Att möta utmaningarna. Slutsats: En god relation som innebär delaktighet och kontinuitet är av vikt för hur distriktssköterskan kunde stödja anhöriga. Kommunikationen mellan distriktssköterska och anhörig ska vara stödjande och rådgivande. Distriktssköterskan är också en viktig del i förmedling av kunskap och kan på så sätt stödja anhöriga som vårdar närstående med kognitiv sjukdom i hemmet genom strategier för att hantera sjukdomen och komplexa vårdsituationer. / Introduction: The number of people suffering from cognitive disorders increases every year. This means that relatives have a significant role in caring for their loved ones with cognitive illness at home. Relatives wish to receive support in how their loved ones can be cared for, and the district nurse therefore needs to know how support can be provided. Purpose: The purpose of the study was to explore how the district nurse in home health care can support relatives who care for their loved one with cognitive illness at home. Method: The method was based on Polit and Beck's. The chosen method for the literature study is an integrative literature study with an inductive design. Cinahl and Pubmed were searched, and 12 articles were found through analysis based on Whittemore and Knafl. Results: Three main themes emerged which were To create a good relationship, Using conversations as support and Meeting the challenges. Conclusion: A good relationship that involves participation and continuity is important for how the district nurse can support relatives. The communication between the district nurse and the relative must be supportive and advisory. The district nurse is also an important part of imparting knowledge and can support relatives who care for family members with cognitive illness at home through strategies for managing the illness and complex care situations.

Under de senaste 10 åren har gruppen som sökt hjälp för könsdysfori ökat. Personer med könsdysfori är särskilt utsatta för att utveckla psykisk ohälsa jämfört med befolkningen i övrigt. Det saknas dock kunskap om deras närståendes upplevelser. Den här studien är del av svenska könsdysforistudien, SKDS. Syftet med studien var att i en svensk kontext undersöka närståendes upplevelse av att leva nära en person som genomgår utredning och behandling för könsdysfori. Utifrån semistrukturerade intervjuer med elva närstående tolkades materialet genom induktiv tematisk analys. Analysen visade att de närstående upplevt att relationen fördjupats genom processen. Oavsett varierande reaktioner initialt har samtliga närstående landat i en vilja att genom fördjupad kunskap stå upp för den vårdsökande. För många har processen känts tung och ensam. Samsjuklighet och minoritetsstress har bidragit till ökad komplexitet och tyngd. Man har också hittat kraft i den gemensamma kampen. En slutsats är att den icke-dömande hållningen och oreserverade acceptansen hos de närstående, inte i samma grad återspeglats i internationella studier. En ytterligare slutsats är att de närstående utgör en viktig resurs i den vårdsökandes möjlighet till ett gynnsamt behandlingsutfall och att de närstående behöver uppmärksammas och erbjudas stöd för att själva kunna vara ett stöd. / Delstudie till Svenska könsdysforistudien (SKDS)

Personer som får demensdiagnos är vanligtvis över 65 år och fler kvinnor än män drabbas. Antalet personer med en demenssjukdom kommer att fördubblas till år 2050. Demens är en progredierande sjukdom som inte kan botas. Maka/make eller partner blir oftast den som ansvarar för omvårdnaden och det är förknippat med unika utmaningar och stödbehov. Därför är det betydelsefullt att distriktssköterskor besitter kunskap om anhörigas upplevelser för att kunna ge dem adekvat stöd. Syftet var att belysa anhörigas upplevelse av vård i hemmet av make/maka eller partner som har en demensdiagnos. Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ och induktiv ansats. Totalt ingick tolv vetenskapliga artiklar från Sverige, Norge och England, vilka identifierades från Cinahl och Medline. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades via en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisade anhörigas upplevelse av vårdbörda som orsakades av ständigt vakande, isolering, ensamhet och utsatthet.  I takt med den närståendes försämring ökade påfrestningen på anhöriga, vilket krävde anpassning i vardagen och en förändring från partner till vårdare. Anhöriga hade behov av information, praktiskt och emotionellt stöd, vars tillgänglighet varierade och mottogs olika. I diskussionsavsnittet resoneras om fynden kring vårdbördans effekter, relationens betydelse till den närstående, familjen och vänner samt bemötande från vårdpersonal och behovet av kunskap.

Syftet med denna studie var att undersöka anhörigkonsulenters erfarenheter av arbetet med anhörigstöd samt upplevelsen av samverkansprocesser med andra aktörer. Studien gjordes med en kvalitativ ansats där empirin samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer med anhörigkonsulenter i olika kommuner i Sverige. Empirin analyserades och sammanställdes genom en tematisk analys. Vidare analyserades resultatet i relation till studiens teoretiska utgångspunkter vilka var det salutogena perspektivet och tillhörande känslan av sammanhang [KASAM] samt strukturella aspekter av samverkan. Resultatet visar att anhörigkonsulenterna upplever anhörigas behov som varierande utifrån deras skilda situationer. Tre övergripande behov uppfattas av anhörigkonsulenterna vilka är ett informationsbehov, behov av nya perspektiv och behov av att sätta sig själv i fokus. Resultatet visar att anhörigkonsulenterna upplever att de arbetar med ett individuellt utformat stöd för att möta anhörigas stödbehov men att arbetet görs inom vissa fastställda ramar. Det finns generellt tre insatser som erbjuds anhöriga vilka är individuella samtal, gruppsamtal och aktiviteter av olika slag. Några kommuner erbjuder även andra insatser vilket tyder på att stödet till anhöriga varierar mellan olika kommuner. Anhörigkonsulenterna upplever samverkan som individberoende men som en stor och viktig del av arbetet, dels för att nå ut till anhöriga, dels för att implementera anhörigperspektivet internt inom kommunerna. / This study seeks to explore caregiver consultants' experiences in providing assistance for relative caregivers and their views of collaboration process with other actors. The study adopted a qualitative approach with empirical data gathered from six semi-structured interviews with caregiver consultants in various municipalities throughout Sweden. The empirical data were analyzed and compiled using thematic analysis. Furthermore, the results were analyzed in relation to the study's theoretical framework, which encompassed the salutogenic perspective and the sense of coherence [SOC], along with structural aspects of collaboration. The study's findings indicate that caregiver consultants perceive the needs of relative caregivers as varied, depending on the specific situations of the caregivers. Three overarching needs were identified by the caregiver consultants: an informational need, a need for new perspectives, and a need to prioritize oneself. The results show that the caregiver consultant works with an individually formed support to meet the family caregiver needs, even if the support is predefined within certain boundaries. Generally, three types of support are offered to family caregivers, namely individual sessions, group sessions, and various activities. Some municipalities also offer additional support, suggesting variations in support for relative caregivers across different regions. Caregiver consultants regard collaboration as individual dependence but a significant and integral part of their work, both for reaching out to relative caregivers and for embedding the caregiver perspective internally within municipalities