No description available.

The aim of the study was to examine the background and prerequisites for social services responsibility for carers according to the carers’ section in the Social Services Act. How the legislation is perceived and implemented in practice was also studied. The study’s theoretical basis was jurisprudence and the sociology of law. Preparatory work and other sections of importance for the interpretation of the carers’ section in the Social Services Act were also scrutinized. Interviews with four municipal politicians and four local civil servants were conducted. Various factors which affect the prerequisites for the social services duty of care towards carers were identified in the study. By studying the direct effects of legislation various indirect effects were also highlighted. The results showed that legislation is a weak instrument of control in municipalities’ planning and implementation of support for carers. Therefore social services responsibility for carers is unclear and imprecise. For carers themselves it is difficult to know what support they can demand or ask for from social services – municipalities have to offer support for carers but the carers’ section does not give carers any legal right to support.

Bakgrund: Att få kunna vårdas och dö hemma i en familjär och välkänd miljö innebär för de allra flesta en känsla av trygghet. För många anhöriga är det självklart att leva nära den döende och ta ansvar för omvårdnaden. Ur ett systemteoretiskt perspektiv kan familjen liknas vid en mobil, vid obalans påverkas alla familjemedlemmar. Syftet med studien var att belysa patientens, anhörigas och sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet för att få en ökad förståelse för sjuksköterskors roll i detta sammanhang. Metod: Litteraturstudie där tidigare forskning i ämnet undersökts och sammanställts. Studien består av tolv artiklar från olika vetenskapliga tidskrifter. Resultat: Att få vårdas och dö hemma hade stor betydelse för patientens livskvalitet. Sjuksköterskans stöd och engagemang kan i många fall ha avgörande betydelse för om patienten avlider i hemmet, på hospice eller på sjukhus. Viljan för anhöriga att vårda kunde vara större än förmågan att orka med. Sjuksköterskans uppgift var att försöka läsa av och möta patientens och anhörigas behov. Att skapa en god relation till familjen visade sig vara av största vikt inom palliativ hemsjukvård. Slutsats: En god kommunikation med familjens medlemmar skapar förutsättningar för en god relation. Det är en svår men viktig balansgång för sjuksköterskan att kunna identifiera och tillfredsställa behoven hos varje enskild familj. / Background: To be cared for and to die at home in a familiar and well-known environment implicates for the vast majority a sense of security. For many families, it is obvious to live close to the dying and take responsibility for nursing care. From a systems theory perspective, the family can be likened to a mobile, the imbalance affects every member of the family. The purpose of this study was to illuminate the patient's, next of kin's and nurses' experiences of palliative care at home to get a better understanding of nurses' role in this context. Method: Literature study in which previous research on this subject were examined and compiled. The study consists of twelve articles from various scientific journals. Results: to be cared for and die at home had a significant impact on patient quality of life. Nurse's support and commitment can often be crucial if the patient dies at home, in hospice or in hospital. The willingness of relatives to care could be greater than the ability to cope with. Nurse's task was to try to read and respond to patients 'and next of kin's needs. Building a good relationship with the family proved to be of paramount importance in palliative home care. Conclusion: A good communication with family members creates the conditions for a good relationship. It is a difficult but important balance for the nurse to identify and meet the needs of each family.

Sammanfattning I denna studie undersöker jag vilken syn biståndshandläggarna och enhetscheferna har på avlönad anhörigvård och hur denna anhöriganställning påverkar situationen för de anhöriga. Jag väljer i min studie att fokusera på konsekvenser av anhöriganställning för en person som vårdar sin anhörig och som ingår i begreppet invandrare. Jag har använt mig av en kvalitativ studie och har intervjuat fem myndighetspersoner i Uppsala. I studien reflekterar och analyserar jag myndighetspersonernas åsikter med utgångspunkt i det teoretiska perspektivet KASAM – Känsla Av SAMmanhang och Social utbytesteori. Resultaten visar på en utbredd negativ syn på anhöriganställning hos myndighetspersoner, detta grundar sig på deras mångåriga erfarenhet av anhöriganställning och de problem som anhöriga möter i dagligt arbete som till exempel tunga lyft, bundenhet, yrkets låga status, men mitt resultat visar också på den stora brist av information kring anhöriganställning som råder i Uppsala. Det framkommer även positiva sidor av anhöriganställning som till exempel lön, utökad social kontakt och utbildning. I studien efterfrågas behov av utveckling av anhöriganställning och att detta är nödvändigt för att få mer av de positiva effekterna inom yrket. / Abstract This study examines the vision I have on assisting managers and heads of paid careers and how paid dependent care within the family affects the situation of the relatives. In my study I choose to focus on the effects of paid dependent care within the family for a person who cherishes his relative and who is included in the concept of immigrants. I have used a qualitative study and interviewed five magistrates in Uppsala. In the study, I reflect and analyze public opinions on the basis of the theoretical perspective SOC (Sense of Coherence) and Social Exchange theory. The results point to a widespread negative perception of family based dependent care with government officials, this is based on their experience of family based dependent care and the problems families encounter in daily work such as heavy lifting, obligations, the low status, but my results also show the considerable lack of information surrounding the family based dependent care obtained in Uppsala. Positive sides of family based dependent care are also found in my study, for example, pay, enhanced social contact, and education. The study needs for the require development of dependent care within the family and that this is necessary in order to get more of the positive effects within the profession.

Att drabbas av en plötslig och oväntad död som familj innebär en komplex situation där omvårdnaden fokuserar på den avlidne. Den överlevande familjen och de behov som uppstår för dem efter dödsfallet ignoreras för att istället centreras kring praktiskt omvårdnadsarbete kring den avlidne. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas behov av stöd vid plötslig och oväntad död av en närstående. Metod för studien var en litteraturöversikt av kvalitativ forskning med en induktiv ansats. I resultatet framkom fyra kategorier som beskriver anhörigas behov av stöd vid plötslig och oväntad död. Kategorierna är: Behov av god information, Behov av gemenskap, Behov av tröst och Behov av gott bemötande. Slutsatsen för litteraturöversikten är att anhöriga har ett stort behov av stöd från både sjuksköterskor och närstående samt att anhöriga blir förbisedda i deras behov av stöd. / Being affected by a sudden and unexpected death as a family means a complex situation. The surviving family and their needs after the death is ignored and the care executed by the personnel is usually focused on the deceased. Little time or none is given to the affected family and the support they need is often overlooked. The aim of this literature review is to describe relative’s need of support in sudden and unexpected death of a relative. A literature review of qualitative studies with an inductive approach was implemented as the chosen method. In the result four categories are presented that describe the relative’s perception of support in sudden and unexpected death. The categories are as follows: Need for valuable information, Need for social network, Need for consolation and Need for positive reception. The conclusion of the literature review suggest that relatives have a great need for support from both healthcare personnel and relatives and that the relatives’ need of support is easily overlooked.

Syftet med studien var att få ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjälp respektive hinder för föräldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med åtta föräldrar till ungdomar som fått bipolär- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vårdpersonalens intentioner, upplevelse av vårdpersonalens kompetens, upplevelse av vårdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjälp) för föräldrarna om de känner tillit till vårdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vårdens organisation och de vårdinsatser som erbjuds har en sådan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov. Upplevelser av motsatsen kan i stället utgöra en merbelastning (hinder) för föräldrarna vilket riskerar att försvåra samarbetet med vårdpersonalen. De kliniska implikationerna av resultaten diskuteras avslutningsvis.

Det är vida känt att psykisk ohälsa är ett aktuellt och ökande problem. Däremot finns det en grupp människor som är starkt knutna till detta fenomen, men som inte uppmärksammas - de anhöriga. Denna kvalitativa och fenomenologiska studie ämnar att skildra hur det är att vara anhörig/informell vårdgivare till någon med psykisk ohälsa, vilka förväntningar de har på sig, samt hur de upplever samhällets stöd. Utifrån teorin om roller och stigma intervjuades tio anhöriga runt om i Sverige för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Under analysen uppstod sju teman: upplevelse av vardag, att stötta den närstående, påverkan på den anhörige, roll, eget stöd, omgivningens bemötande och nöjdhet med stöd. Resultatet åskådliggjorde att deras vardag begränsas och att de kunde uppleva oro, skam/skuld, utmattning och bristande aptit. Vidare tar de mycket ansvar och stöttar sina närstående genom samtal och fysisk närvaro. Bemötandet från omgivningen var mestadels positivt, men även negativt. De anhöriga hade också flera självhjälpsstrategier, varav några fick stöd från vänner och/eller sökte hjälp av vården. Det samhälleliga stödet var både bra och dåligt. Slutsatsen är att det är mycket jobbigt att vara anhörig och vården behöver göra mer för dem än vad de gör nu. / It is widely known that mental illness is a current and growing problem. There is however a group of people who are strongly connected to this phenomenon that do not receive enough attention - the relatives. This qualitative and phenomenological study aims to describe what it is like to be a relative/informal caregiver to someone with a mental illness, which expectations they have on them and how they perceive the support from society. Ten relatives from Sweden were interviewed to answer the purpose of the study and the research questions. During the analysis seven themes emerged: experience of the situation, to support the dependant, impact on the relative, role, own support, the treatment from others and satisfaction with the support. The result revealed that the relatives’ every-day life becomes restricted and that they could experience worry, shame/guilt, exhaustion and a loss of appetite. They also take a lot of responsibility and support their dependants through dialogues and being there. The treatment from others is mostly positive but it can also be negative. The relatives also have several self-help strategies, where some get support from friends and/or seeks help from the health care. The social support is both satisfactory and dissatisfactory. The conclusion is that it is very burdensome to be a relative, and that the healthcare should do more for them than they are currently doing.

Syfte : Syfte med denna litteraturstudie var att beskriva anhörigas upplevelser av vården i livets slutskede på särskilt boende. Metod: Litteraturstudien bygger på femton stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats och granskats med hjälp av analysmetod enligt Evans (2002). Litteraturstudien genomfördes under våren 2018. Resultat : Dataanalysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i fyra stycken kategorier; Känsla av börda, Önskan att bli sedd, Behov av delaktighet och Behov av stöd. Majoriteten av resultatet baserades på artiklar från Europa. Slutsatser : Mer kunskap krävs när det gäller anhörigas upplevelser av vård i livet slutskede och hur sjuksköterskan kan bemöta anhöriga i detta. De 6 S:n kan vara ett verktyg som kan bidra till planeringen och på så sätt få anhöriga mer delaktiga vilket kan förbättra vården för patienten. / Purpose: The purpose of this literature study was to describe the relatives experience of care in the final stages of life in nursing homes. Method : A literature study that included fifteen scientific articles. Method of analysis according to Evans (2002) were used. The study was conducted during the spring of 2018. Results: Data analysis resulted in 4 categories; Feeling of burden, Desire to be seen, Need for participation and Need for support. The majority of the results were based on articles from Europe. Conclusions: More knowledge is required regarding relatives' perceptions of care in the final stages of life. The 6 S can be a tool that can contribute to planning, thus increasing the number of relatives who can participate and it that way improve the care of the patient.

Bakgrund: Idag drabbas många av cancersjukdom men tack vare tidig upptäckt botas många. Under sjukdomstiden påverkas även patientens maka/make/partner av cancersjukdomen. Anhöriga som stöttar sin partner kan ha en ökad risk att drabbas av egna hälsorelaterade problem.  Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att stötta en partner i kurativt skede av cancersjukdom.  Metod: Resultatet består av tolv vetenskapliga artiklar som analyserades och delades in i sju teman. Roys Adaptationsmodell har använts för att diskutera resultatet. Artiklarna samlades in via databaserna CINAHL och PUBMED med urvalet 2007-2017.   Resultat: Resultatet visade på att anhörigas behov blev åsidosatta under partnerns sjukdomstid.  Deras identitet påverkades då de anpassade tillvaron för att kunna fokusera på sin partners vård. Rollfördelningen i parrelationen förändrades och anhöriga fick ta mer ansvar. En för stor börda på de anhöriga kunde ha stor påverkan på deras hälsa men många anhöriga upplevde att de kom sin partner närmare under sjukdomstiden.                    Diskussion: De fyra anpassningslägena i Roys modell påverkar varandra och är svåra att separera. Detta visar på att det är viktigt att ha en helhetssyn på människan. Vi anser att det är viktigt att vården uppmärksammar anhörigas behov och situation och erbjuder stöd för att undvika framtida ohälsa. / Background: A large number of individuals are affected by cancer disease every year, but due to improved treatment and early discovery many are cured. The illness, also affect the patient´s significant other and may increase their risk of own health-related problems. Aim: The aim was to describe significant others´ experiences when supporting a partner in curative phase of cancer disease. Method: The results are based on twelve scientific articles and categorized in seven themes. The Roy Adaptation model was used to discuss the result. Data were collected from the CINAHL and PUBMED databases, including articles from the years 2007-2017. Results: The results show that significant others´ own needs were put aside during their partner´s illness. Their identities were affected as they were adapting their everyday life to be able to support their partner. A partner´s illness also changed the couple’s roles as the couples responsibility changed within the relationship. If the significant other experienced the support as burdensome their health could be negatively affected. Significant others´ experienced their relationship to their partner to improve during the illness. Discussion: The four adaptation modes by Roy are related to each other and are hard to distinguish and the holistic view of each person is important. We conclude that it is important that the health care system also acknowledges the significant other´s needs and situations and thereby provide support needed to elude future health issues.

Bakgrund: När någon drabbas av sjukdom eller skada är det inte bara patienten som påverkas utan även de anhöriga. I kritiska lägen, när döden plötsligt blir ett verkligt hot, kastas både patient och anhöriga in i en krissituation. I familjefokuserad omvårdnad ses familjen som en helhet. Om något händer en individ påverkar det även de andra familjemedlemmarna. Även om det inte är den anhöriga som har drabbats av sjukdom kan de ändå ofta uppleva ohälsa och lidande. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser när en närstående drabbas av plötslig, kritisk sjukdom. Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier; behov av att få vara delaktig, känslor som tar över och en vilja att agera. Kategorierna definierar de anhörigas beskrivningar av sina upplevelser. Konklusion: Anhörigas upplevelser vid omhändertagandet när en närstående blivit kritiskt sjuk kan vara omtumlande. Vårdpersonal har möjlighet att påverka upplevelsen genom att möjliggöra och uppmuntra till delaktighet. Delaktighet minskar känslan av att vara avskärmad från verkligheten och underlättar för anhöriga att kunna ingripa och att föra patientens talan. / Background: Sudden illness affects not only the patient but also the patient’s close family. In critical situations both patient and relatives are thrown into a crisis situation. In addition to providing medical care to the patient, nurses must also be able to care for and support the patient’s family. Families’ reactions and needs, however, may look very different from one situation to another. Aim: The aim of the study was to describe family members’ experiences when a relative becomes critically ill. Method: A literature based study using a qualitative content analysis. Results: Three main categories were identified; a need to participate, emotions that take over, a desire to intervene. The categories describe the family members’ experiences. Conclusion: Experiencing critical illness of a family member can be overwhelming. Healthcare professionals can influence the experience by enabling and encouraging family members to participate in the care. Participation reduces the feeling of losing touch with reality and enables families to act.