Bakgrund: I Sverige, drabbas 5000 personer av hjärtstopp varje år och av dessa räddas 500 personer. Att drabbas av ett hjärtstopp är traumatiskt för den drabbade och kräver tid för återhämtning. Anhöriga har en central roll i omvårdnaden av den drabbade, både vid hjärtstoppet samt tiden efter. Syfte: Denna litteraturstudie syftar på att öka förståelsen av de anhörigas upplevelse då deras närstående drabbas av ett hjärtstopp. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Tio relevanta artiklar fanns vid sökning i databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna kvalitets granskades och analyserades via Fribergs (2017) modell. Resultat: studien resulterade i fyra huvudkategorier: De första känslorna, information och kommunikation, känsla av kontroll samt förändring. Vidare framkom 15 subkategorier. Konklusion: Vid ett hjärtstopp upplever anhöriga olika känslor; det är en överväldigande och chockerande incident. De ställs inför livsförändringar och deras egna hälsa påverkas. Att ta hand om de anhöriga är av stor betydelse för den närståendes tillfrisknande. Kunskap om de anhörigas upplevelse då deras närstående drabbas av ett hjärtstopp är essentiell för sjuksköterskan för att hon ska kunna bidra med omhändertagande av de. / Background: In Sweden, every year approximately 5000 people suffer from cardiac arrest, from these 500 get saved. A cardiac arrest is traumatizing for the ones affected and requires time for recovery. The relative has a central part in the care of the one affected, both during and after the event. Aim: This literature study aims to get a better understanding of relatives lived experiences when a relative suffers from a cardiac arrest and survives. Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative approach. Ten articles were found through CINAHL and Pubmed database which were examined in quality and furthermore analyzed through the model of Friberg (2017). Results: The study resulted in four main categories: The initial feelings, information and communication, feeling of control, and change. From these 15 subcategories were formed. Conclusion: At a cardiac arrest, relatives experience a lot of different emotions. It is an overwhelming and shocking event. They face significant changes in life, and their health is affected. Taking care of a relative is of solid matter for a patients recovery. The knowledge of relatives' experience is essential for a nurse to make sure relatives receive proper care in devastating events.

Introduction: Being a relative of a person with an addiction disease involves a strong mental and physical stress. An important protection factor for the relatives is breaking the silence and shame and seek help. Ersta Vändpunkten is a clinic for these relatives and offers educational groups with a therapeutic objective. This study focuses on program for parents/relatives to children in the so-called little child group (4-6 years). Focus in the program is to support the parents in how they can help the child to understand what is happening in the family and how to take the child’s perspective. The aim of the study is to share the parent’s experiences of participating in this group. Questions: How has participation in the parenting program affected parenting ability? How has participation in the parent group affected the family? Methods: This is a web-based survey, the questionnaire has been analyzed with descriptive statistics. Results: 30 parents/relatives have been asked to participate of whom 17 responded (57%). The survey reveals that the parent/relative now has an improved relationship with the child and that communication in the family has changed for the better. Other relationships, to relatives, friends and to the addictive part have not changed noticeably. All respondents feel the child’s and their own self-esteem have become much better/better after participating. There is also a consensus among respondents that their ability to set boundaries towards the addicted part has become much better/better. Discussion: While the high non-response rate endangers firm conclusions, the findings are nevertheless promising.

Background: Alzheimer´s disease is the most common dementia illness. In Sweden, about 20 000 – 25 000 people are annually diagnosed with Alzheimer´s disease. Accordingly, this number of diagnosed patients is growing each year and so does the cost of care. The symptoms of dementia are often discovered by family members that eventually takes measures as to support and care for their relatives, when they are no longer in condition to take care of themselves. Aim: The purpose was to describe relatives' experiences of caring for their relatives with Alzheimer's disease at home. Method: This study is based on a general literature review consisting of twelve reliable articles that were identified from the databases CINAHL and PubMed and through a qualitative approach. The selection of articles included in the review were quality checked and analyzed with a qualitative content analysis. Results: Three themes emerged: The need for support and information, impact in daily life and coping with adversity in everyday life. Conclusion: Relatives feel a need for increased understanding and they need support in taking care of their relative. Daily life is adversely affected and the relatives need to develop strategies to cope with adversity in everyday life. / Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och varje år insjuknar 20 000 till 25 000 personer i Sverige. Antalet insjuknande förväntas öka varje år tillsammans med vårdkostnaderna för sjukdomen. Det är oftast anhöriga som upptäcker symtomen och börjar stödja deras närstående med Alzheimers sjukdom när de inte längre klarar av att ta hand om sig själva. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda närstående med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Tolv originalartiklar identifierades från CINAHL och PubMed. Valda artiklar som inkluderades kvalitetsgranskades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre teman: behov av stöd och information, påverkan i det dagliga livet samt hantering av motgångar i vardagen. Slutsats: Anhöriga känner ett behov av ökad förståelse och behöver stöd i omvårdnaden. Det dagliga livet påverkas negativt och gör att de anhöriga behöver utveckla strategier för att klara av motgångar i vardagen.

The purpose of this study was to examine the support provided to people bereaved by homicide through semi structured interviews. Furthermore the purpose was to examine if support was lacking and how it can develop. Nine people of ages 20 to 65 was interviewed, who had all lost a relative to homicide. The interviews were coded based on a qualitative content analysis which resulted in the main categories information, competence, practical support, emotional support and justice. The categories where analyzed in relations to the theory about the ideal victim and the concepts social support and secondary victimization. Several aspects of support was found to be lacking, of which the most relevant was found to be lack of information. Conclusions were drawn in regards to development of support, which included a proposal of making a handbook with information regarding the criminal justice system and how and where bereaved can apply for support. Furthermore, a proposal was made to provide the bereaved with a coordinator for support in practical matters, and to put the bereaved in contact with competent health care professionals.

Bakgrund: Personcentrerad omvårdnad är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser. Detta innefattar att bemöta olika personer. Trots detta upplever sjuksköterskor svårigheter med att bemöta anhöriga i den allmänna palliativa vården. Detta på grund av att sjuksköterskor upplever sig ha bristande kompetens inom området. Samtidigt uttrycker anhöriga en önskan att involveras i vården. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser vid vård i livets slutskede. Metod: Totalt 14 kvalitativa artiklar som fokuserar på anhörigas upplevelser vid vård i livets slutskede identifierades och analyserades för att finna gemensamma teman. Resultat: Fyra huvudteman identifierades. Vikten av sociala relationer samlar anhörigas upplevelser kring mellanmänskliga relationer med sjuksköterskan, patienten men även relationen till sig själv. Vikten av att vara delaktig handlar om hur vården kan påverkas genom anhörigas upplevelser och kunskap. Vikten av god vård för patienten påvisar att patienters upplevelser påverkar anhöriga. Vikten av att ta hand om sig själv beskriver olika sätt att som anhöriga kunna anpassa sig till vård i livets slutskede. Konklusion: Eftersom både anhöriga och sjuksköterskor upplever svårigheter i mötet krävs utökad kompetens hos sjuksköterskan för att kunna bemöta anhöriga vid vård i livets slutskede. / Background: Person-centred care is one of the nurses six core competencies. Which includesmeeting different people. Despite this fact nurses’ experiences difficulties when meeting next of kins in general palliative care. This is caused by nurses’ lack of competence in the field. While next of kins expresses a wish to be involved in caring. Aim: To illustrate next of kins experiences in end-of-life care. Method: A total of 14 qualitative articles which focuses onnext of kins experiences of end-of-life care were identified and analysed in order to findcommon themes. Results: Four main themes were identified. The importance of social relationships gathers next of kins experiences of interpersonal relationships with nurses, the patient but also the relationship to oneself. The importance of being involved focus on how care can be affected by next of kins experiences and knowledge. The importance of good carefor the patient demonstrates that patients’ experiences affect next of kins. The importance of selfcare describes different ways next of kins can adapt to end of life care. Conclusion: Expanded competency in nurses is demanded, since both next of kins and nurses experience difficulties in encounters in end-of-life care.

Background: There are approximately 150.000 people with dementia living in Sweden, with 40 % living in nursing homes and the remaining 60 % living at home. Relatives caring for persons with dementia need support. The work is demanding and stressful. Caregiving is often carried out 24 hours a day, every day. Caregiver supporters offers support to relatives caring for persons with dementia. Aim: To describe caregiver supporters’ experience of caregiver support regarding dementia. Method: A qualitative interview study by manifest qualitative content analysis. Results: There are different types of caregiver support but according to caregiver supporters, relatives mainly want to be seen and heard based on their situation. With knowledge of dementia and the opportunity for relatives to talk with others in the same situation, the supporters feel that the relatives’ health and ability to care are improved. Collaboration between municipalities and the region is insufficient. The supporters feel that many nurses mediate contact, but it is pointed out that nursing education should contain more education about the subject. Conclusion: The accessibility of caregiver supporters in the municipality is important for relatives to receive support. Better cooperation between municipalities and the region could enable more relatives to have access to the caregiver support they need. To enhance this, nurses should have knowledge and education of dementia and caregiver support. / Bakgrund: Det finns omkring 150.000 demenssjuka personer i Sverige, endast 40 % bor på omvårdnadsboende, resterande 60 % bor hemma. Anhöriga som vårdar demenssjuka närstående behöver stöd, arbetet är tungt och stressande. Vårdandet utförs ofta 24 timmar om dygnet, varje dag. Anhörigstödjare erbjuder stöd till anhöriga som vårdar demenssjuka närstående. Syftet var att beskriva anhörigstödjares upplevelse av anhörigstöd vid demenssjukdom. Metod: En kvalitativ intervjustudie med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det finns olika sorters anhörigstöd, men enligt anhörigstödjarna verkar det viktigaste för anhöriga vara att bli sedda och hörda utifrån sin situation. Med kunskap om demenssjukdomar och möjligheten att samtala med andra anhöriga i samma situation upplever anhörigstödjarna att de anhörigas hälsa och förmåga att vårda sina demenssjuka närstående förbättras. Samverkan mellan kommuner och regionen är otillräcklig. Anhörigstödjarna upplever att grundutbildade sjuksköterskor förmedlar kontakt men det poängteras att sjuksköterskeutbildningen borde innehålla mer om ämnet. Slutsats: Anhörigstödjarnas tillgänglighet i kommunen har betydelse för att anhöriga ska få stöd. Bättre samarbete mellan kommuner och regionen skulle kunna möjliggöra att fler anhöriga får tillgång till anhörigstöd. För att främja detta bör sjuksköterskor ha kunskap om demenssjukdomar och anhörigstöd.

Psykisk ohälsa är något som de allra flesta kommer i kontakt med någon gång under livet, antingen genom att själv drabbas eller som anhörig. I den här kvalitativa studien undersöks anhörigskapets konsekvenser, med utgångspunkt i Goffmans teori om stigma samt Morgans teori om familjepraktiker, för den som vårdar eller stöttar en närstående med psykisk ohälsa. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med tio anhöriga till personer med psykisk ohälsa. Resultatet påvisar att anhöriga på många sätt har en komplex och utmanade situation där de inte sällan hamnar i kläm mellan den närståendes behov och önskemål och omgivningens förväntningar och fördomar. För många anhöriga upplevs tillgången till stöd från vård och sociala myndigheter som mycket begränsad varpå många känner sig ensamma och utlämnade i sitt anhörigskap. Möjligheten att möta andra i samma situation, snabb inkludering och ett gott bemötande i samband med den drabbade familjemedlemmens vårdkontakter samt stöd från andra närstående framhålls som viktiga faktorer för att uppnå ett långsiktigt och hållbart liv i rollen som anhörig. / Mental illness is something that the vast majority of people come intocontact with at some point in their lives, either by being affected themselvesor as a relative. In this qualitative study, the consequences of kinship forthose who care for or support a loved one with mental illness are examinedbased on Goffman's theory of stigma and Morgan's theory of familypractices. The study is based on semi-structured interviews with tenrelatives of people with mental illness. The results show that relatives inmany ways have a complex and challenging situation where they often findthemselves caught between the needs and wishes of the next of kin and theexpectations and prejudices of those around them. For many relatives, theaccess to support from health care and social authorities is experienced asvery limited, which is why many feel alone and abandoned in their role asrelatives. The possibility of meeting others in the same situation, quickinclusion and good treatment when meeting with the affected familymember's care contacts as well as support from other relatives arehighlighted as important factors for achieving a long-term and sustainablelife in the role of the relative caregiver.

Bakgrund: Trots barns rätt till information, råd och stöd vid en förälders sjukdom går barn miste om hjälp. Lagen lyfter att barns behov särskilt ska beaktas och ”barnets bästa” ska gälla i alla åtgärder som rör barn. Trots det uppger vårdpersonalen att tidsbrist, bristande rutiner, erfarenhet och intresse för barn, påverkar bemötandet av barn. Barn till sjuka föräldrar löper en större risk att drabbas av oro, stressymptom och depression jämfört med jämnåriga.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns erfarenheter av en sjuk förälder. Metod: En litteraturstudie utfördes med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Studiens resultat är baserat på 15 originalartiklar, från databaserna Cinahl och PubMed. Huvudresultat: Barns erfarenheter av en sjuk förälder, är en förälder som inte känns igen och barnet tar en föräldraroll till sin sjuka, frånvarande förälder, ibland med förändrat humör. När den friska familjen blivit sjuk, tar barn ett vuxenansvar för familjen och samtal hemma blir viktigt. Vården upplevs utelämna barn, med otillräcklig information och att ej bli sedd. En ständig oro finns för föräldern, med svåra känslor, men också nya perspektiv, förhållningssätt och samhörighet.  Slutsats: Barn erfarenheter av en sjuk förälder är av en förälder och familj som inte längre går att känna igen, där barn tar på sig ett stort ansvar. Kommunikation är viktig, likaså att bli sedd, förstådd och få möjlighet till återhämtning. Barns erfarenheter av en sjuk förälder, är viktig information till all vårdpersonal, för att bidra med rätt hjälp och underlätta för barn som har en sjuk förälder. / Background: Despite children's right to support in the event of a parent's illness, children are deprived of help. The law states that children's needs must be given special consideration in all measures concerning children. Despite this, the healthcare professionals state that a lack of routines and experience may affect the treatment of children. Children of sick parents are at a greater risk of stress symptoms compared to their peers. Aim: The aim of this literature review was to describe children's experiences of a sick parent. Methods: A qualitative literature review with a descriptive design, based on 15 original articles from the Cinahl and PubMed.  Main results: Children's experiences of a sick parent are of one who isn`t recognizable, where children become the parent of their parent. Children take on responsibility for the family and communication in the family becomes important. The healthcare is perceived as leaving children out, with insufficient information and the experience of not being seen. Children carry a constant concern for the parent, which manifests as difficult feelings, new perspectives and attitudes. Conclusion: Children's experiences of a sick parent are of a parent and family that can no longer be recognized, where children take on a great deal of responsibility. Communication is important, as is being seen, understood and given the opportunity to recover. Children's experiences of a sick parent are important information for all healthcare personnel, in order to contribute with the right help and make it easier for children who have a sick parent.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som vård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv sjukdom. Palliativa vården innefattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och bör även inkludera stöd till anhöriga. Vid palliativ vård i hemmet får anhöriga ta ett stort ansvar över vårdandet. Joyce Travelbee var en omvårdnadsteoretiker som arbetade utifrån ett mellanmänskligt förhållningssätt och belyser vikten av att bygga upp en tillitsfull relation mellan sjuksköterska, anhöriga samt patient. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård av närstående i hemmet. Metod: Litteraturstudien har baserats på 12 primärstudier med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl och Pubmed har använts vid sökning av studier. Artiklarna har analyserats med stöd av Popenoe m.fl. (2021) analysmetod. Resultat: Tre huvudkategorier och sex subkategorier identifierades. Huvudkategorierna var Förändrad tillvaro (Ny roll som vårdansvarig och Moralisk handling), Känslomässigt påverkade (Emotionellt berörda och Ambivalenta känslor) och Behov av olika former av stöd (Existentiellt stöd och Varierat stöd av sjukvården och familj). Resultatet visade att de anhöriga upplevde att tillvaron förändrades när de tog på sig rollen som vårdgivare. De blev mycket känslomässigt påverkade och upplevde förbjudna tankar som ledde till skuldkänslor. Behov av stöd från sjukvården var en viktig aspekt och upplevdes ibland bristande. Trots svårigheter var det många som upplevde vårdandet som en positiv upplevelse och många menade på att de uppfyllde deras närståendes sista önskan i livet. Slutsats: Resultatet visar en stor variation av upplevelser av palliativ vård vilket belyser att det är viktigt att utföra en personcentrerad omvårdnad där även anhöriga är i centrum. / Background: Palliative care is defined as care with the aim of alleviating suffering and promoting the quality of life of patients with progressive disease. Palliative care includes physical, psychological, social and existential needs and should also include support for relatives. With palliative care at home, relatives have to take a great deal of responsibility for the care. Joyce Travelbee was a nursing theorist who worked from an interpersonal approach and highlighted the importance of building a trusting relationship between nurses, relatives and patients. Aim: The aim of the literature study was to shed light on relatives’ experience of palliative care by loved ones at home. Method: The literature study was based on 12 primary studies with a qualitative approach. The databases Cinahl and Pubmed have been used when searching for studies. The articles have been analyzed with the support of Popenoe et al (2021) analysis method. Result: Three main categories and six subcategories were identified. The main categories were Changed existence (New role as caregiver and Moral action), Emotionally affected (Emotionally feelings and Ambivalent feelings) and Need for different forms of support (Existential support and Varied support from the healthcare system and family). The results show that the relatives felt that their life changed when they took on the role of caregiving. They were very emotionally affected and experienced forbidden thoughts that led to feelings of guilt. The need for support from healthcare was an important aspect and was sometimes perceived as lacking. Despite difficulties, many experienced the care as a positive experience and many believed that they fulfilled their loved ones' last wish in life.  Conclusion: The results show a great variety of experiences of palliative care, which highlights that it is important to carry out a person-centered care where relatives are also at the center.

Bakgrund Att drabbas av demenssjukdom leder till konsekvenser både för personen som får diagnosen och dennes anhöriga. Följderna blir särskilt påtagliga när personen som får en demensdiagnos är under 65 år då de har en annan livssituation än de som är äldre när de drabbas. Anhöriga har behov av stöd men det som erbjuds motsvarar inte behoven. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vilket stöd anhöriga till personer med tidigt debuterande demenssjukdom önskar i samband med flytt till särskilt boende. Metod Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av intervjustudie med innehållsanalys. Ansatsen var induktiv och analys gjordes av både manifest och latent innehåll. Resultat Studien resulterade i två huvudkategorier med sammanlagt sju subkategorier. Resultatet visade att personalen har stor betydelse för de anhörigas upplevelse av stöd. Vidare fanns behov av externt stöd, som god man och kurator. Anhöriga påtalade också brist på stöd i ansökningsprocessen och behov av en person med kunskap och helhetssyn att vända sig till genom hela sjukdomsförloppet. Slutsats Vårdpersonalens bemötande, engagemang och tillgänglighet är av stor betydelse för anhörigas upplevelse av stöd. Möjlighet att involveras i vården av den närstående är viktigt för den anhöriga, samt att få tillgång till andra stödjande insatser. / Background A dementia diagnosis leads to consequences both for the person being diagnosed and their family caregivers. The consequences are even more significant when the person who is diagnosed with dementia is under the age of 65 due to their different life situation compared to those who are older. The family caregivers have a need for support, but the existing support does not meet their needs. Aim The aim of this study is to examine what support family caregivers of persons with young onset dementia need during the transition to a nursing home. Method The study was conducted as an interview study using qualitative content analysis. The approach was inductive and both manifest and latent content was analyzed. Results The study resulted in two main categories with a total of seven subcategories. The results showed that the nursing staff is of great importance for the family caregivers´ experience of support. Furthermore, there was a need for external support, e.g. from a legal guardianor a counselor. Family caregivers also pointed out lack of support in applying for longterm care and they also expressed the need for a case manager to turn to during the course of the disease. Conclusions The staff is of great importance for the family caregivers’ experience of receiving support. To be involved in the care and to have access to other support measures is also a priority.