Introduktion: Tidigt debuterande demenssjukdom (TDD) innebär att symtomen på demens debuterat innan 65 års ålder och är ovanligare än den geriatriska demensen. Dessa patienter och deras anhöriga möter andra utmaningar i vardagen än äldre patienter och deras anhöriga, med tanke på deras sociala roller i mitten av livet. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå de anhörigas upplevelser för att kunna ge ett tillräckligt stöd till dem, då tidigare studier vittnar om att stödet är bristfälligt. Syfte: Att beskriva vuxna anhörigas upplevelse av att ha en närstående som fått en demensdiagnos med tidig debut.  Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design baserad på 13 originalstudier med kvalitativ ansats publicerade i PubMed. Resultat: De kategorier som framkom genom resultatanalysen var oro och kunskapsbrist relaterat till diagnosen, upplevelser av det nya vardagslivet, förändrade roller, den anhörigas fritid och jobb, ensamhet och stigma samt sorgeprocesser. De anhöriga upplevde främst negativa aspekter av att ha en närstående med TDD, däribland en ansträngd tid innan diagnos på grund av oförklarliga personlighetsförändringar, frustration, skuldkänslor, vårdarrollen, inskränkt fritid, social isolering, nedstämdhet men även vissa positiva erfarenheter framkom. Slutsats: Anhöriga till personer med TDD upplevde negativa känslor, förändringar samt hinder i livet kopplat till den tidiga demensdiagnosen. Det är av stor vikt för sjuksköterskan att vara medveten om dessa upplevelser för att kunna ge de anhöriga rätt stöd. / Introduction: Early onset dementia (TDD) implies a debut of symptoms before the age of 65 and is less common than the geriatric type. These patients and their families face different challenges in everyday life then the older patients and their families, hence their midlife social roles. As a nurse it is of importance to understand the experience of families to be able to offer enough support, since recent studies indicate there is a lack of support.      Purpose: To describe adult family members’ experiences of having a relative with early onset dementia. Method: Literature review with a descriptive design based on 13 primary research studies with a qualitative approach published in PubMed. Result: The categories that emerged through the analysis of the result was anxiety and a lack of knowledge related to the diagnosis, experiences of the new everyday life, changed roles, the family members recreational activities and occupation, loneliness and stigma as well as grieving processes. The family members mostly experienced negative aspects of having a relative with early onset dementia including a hard time before the diagnoses because of the unaccounted changes in behavior, frustration, guilt, the caring role, restricted recreational activities, social isolation, dejection but some positive experiences did appear Conclusion: Family members to relatives with early onset dementia experience negative feelings, changes and obstacles in life related to the early diagnosis of dementia. It is of great importance for the nurse to be aware of these experiences, to be able to provide the families with correct support.

Studien har undersökt upplevelsen av att vara anhörig till frihetsberövade samt utforskat anhörigas tillgång till stöd. Vidare har studien undersökt huruvida anhöriga upplever ett krav att bidra till den frihetsberövades återanpassning i samhället. I den tidigare forskningen som presenteras i studien beskrivs det att anhöriga till frihetsberövande kan drabbas av bland annat försämrad ekonomi, stigmatisering och stress. Bland den tidigare forskningen finns det en avsaknad av studier som undersöker detta ämne utifrån en svensk kontext, framförallt rörande vuxna anhöriga. Detta kan indikera på en kunskapslucka inom det svenska forskningsfältet och ämnet kan därför behöva utforskas i syfte att uppmärksamma målgruppens behov. För att genomföra denna studie har en kvalitativ metod tillämpats och fem intervjuer har genomförts som har utgått från en semistrukturerad intervjuguide. Utifrån intervjuerna har en tematisk analys utförts i syfte att framföra studiens resultat. Respondenternas svar har tolkats utifrån Foucaults teori om makt, Goffmans beskrivning av stigma och begreppet skam. I resultatet framkommer det bland annat att anhöriga till frihetsberövade upplever skam och krav på att bidra till den frihetsberövades återanpassning i samhället. Anhöriga upplever också att Kriminalvård och Socialtjänst bemöter dem illa vilket har genererat en negativ syn på svenska myndigheter / This study aims to investigate the impact on relatives of incarcerated individuals, as well as the availability of support services for these relatives. Additionally, the study explores whether relatives feel a sense of responsibility to contribute to the reintegration of the incarcerated individual into society. To conduct this research, semi-structured interviews have been conducted with relatives who currently have incarcerated close ones. The findings have been analyzed using shame and stigma, as well as Foucault's theory of power. Results indicate that relatives experience changes in their financial situation, feel pressure to provide support to the incarcerated one to prevent them from relapse, and often face canceled visitations. Moreover, many respondents have expressed negative views towards the justice system due to their ill treatment. Social media serves as a support system for the majority of respondents, although there is also a presence of shame and stigma within the target group in other contexts. The motivation behind studying this topic is because of the lack of research on relatives of incarcerated individuals within the Swedish context. Additionally, there is a hope that by raising this issue, relatives can actively participate in the reintegration process for their incarcerated relatives, resulting in increased well-being for both parts

Bakgrund: När en person drabbas av bröstcancer påverkas även deras anhöriga, särskilt partnern till den som är sjuk. Med ett stigande antal cancerfall har antal anhörigvårdare ökat, vilket har lett till en ökning av sjukskrivningar bland partners till den bröstcancersjuka. För att kunna bemöta anhörigas omvårdnadsbehov på ett adekvat sätt krävs utökad kunskap kring deras upplevelser av livet med en bröstcancersjuk kvinna. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av att leva med en kvinnlig partner som genomgår en bröstcancerbehandling.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod genomfördes. Totalt 12 artiklar inkluderades via sökningar i databaserna CINAHL, MEDLINE och Pubmed. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Litteraturöversiktens resultat bestod av två teman och fem subteman. Teman var att uppleva barriärer till följd av partnerns sjukdom och att axla rollen som anhörigvårdare. Resultatet visade att anhöriga till personer med bröstcancer upplevde en förändrad vardag med förändrade roller, vilket försämrade deras psykiska och fysiska välbefinnande. Familjesammanhållningen sågs som betydande för att kunna hantera vardagen med närvaro av sjukdom.  Slutsats: För att främja anhörigas välbefinnande är det viktigt att hantera både de känslomässiga och praktiska aspekterna av deras upplevelse. Genom att arbeta familjefokuserat kan sjuksköterskan främja till anhörigas delaktighet i sin partners vård, vilket kan svara på deras behov av information, kunskap och strategier. Detta kan hjälpa anhöriga att tydliggöra deras roll som anhörigvårdare.  Nyckelord: cancer, partner, anhörig, upplevelse, familjefokuserad omvårdnad. / Background: When a person is affected by breast cancer, their relatives are also affected, especially the partner of the person who is ill. With an increasing number of cancer cases, the number of family caregivers has also increased, according to research this has led to an increase in sick leave among partners of the breast cancer patient. In order to be able to respond to the nursing needs of relatives in an adequate way, increased knowledge is required regarding their experiences of life with a woman with breast cancer. Aim: The aim was to describe relatives' experience of living with a female partner undergoing breast cancer treatment. Method: A literature review with a qualitative method was conducted. A total of 12 articles were included via searches in the databases Cinahl, MEDLINE and Pubmed. The articles have been analyzed according to Friberg's five-step model. Result: The results of the literature review consisted of two themes and five subthemes. The themes were experiencing barriers as a result of the partner's illness and assuming the role of family carer. The results showed that relatives of people with breast cancer experienced a changed everyday life with changed roles, which affected their psychological and physical well-being. Family cohesion was seen as important in being able to manage everyday life with the presence of illness. Conclusion: In order to promote the well-being of relatives, it is important to manage both the emotional and practical aspects of their experience. By working family-focused, the nurse can promote relatives' participation in their partner's care, which can respond to their need for information, knowledge and strategies. This can help relatives clarify their role as relative carers. Keywords: cancer, partner, relative, experience, family-focused nursing.

I denna kvalitativa studie har enkäter insamlats från barn och unga som deltagit i stödgruppsverksamhet för barn och unga med en avliden nära anhörig i Dalarnas län. Syftet med studien har varit att beskriva deltagarnas erfarenheter av stödgrupperna. Genom kvalitativ innehållsanalys har tre kategorier identifierats; bearbetning, gemenskap och strukturens betydelse. Studien visar främst på betydelsen av att få träffa andra barn och unga i liknande situation samt indikerar till att deltagarnas KASAM (känsla av sammanhang) förhöjts genom deltagandet i stödgruppen. / In this qualitative study, questionnaires were collected from children and adolescents who had participated in a support group in Dalarnas län for children and adolescents with a deceased close relative. The purpose of this study was to enhance knowledge of children and adolescents’ experiences of participating in support groups through their descriptions in qualitative questionnaires. Qualitative content analysis was conducted and three categories were identified; kinship, processing and the significance of structure. The result highlights the importance of having the opportunity to meet other children and adolescents in similar situations, and indicates that the participants Sense of coherence enhanced through the participation in the support group.

Palliativ vård i Sverige bedrivs både på sjukhus, Hospice, kommunala boendeformer och i patientens hem. Oavsett var vården bedrivs spelar de närstående en central roll och har rätt till individuellt anpassade stödåtgärder. För att kunna ge närstående detta behövs kunskap om deras erfarenheter och vilka domäner i livet de behöver stöd i. Syftet med studien var att beskriva och tolka erfarenheter av att vara anhörig till en person som i livets slutskede vårdas inom avancerad palliativ hemsjukvård, och dör på Hospice. Elva kvalitativa intervjuer genomfördes med närmast anhörig till patienter som vårdats vid en enhet för avancerad palliativ vård i södra Sverige. Datamaterialet analyserades med en fenomenologisk-hermeneutisk metod, inspirerad av Ricoeur. Fenomenet att vara anhörig till en person i livets slutskede innebar att delta i ett drama med okänt manus. Tre huvudteman framträdde – förändring, utsatthet och stöd. Fenomenet tolkades i ljuset av Eriksson teori om lidande, där lidandet beskrivs som ett drama. Då vårdpersonalen var medaktörer till den anhörige och bekräftade hennes lidande, lindrades lidandet. Stöd innebar att underlätta för den anhörige och den sjuke att vara regissörer i sitt eget lidandes drama, även då den sjuke fanns på Hospice. Detta stöd kan utvecklas med hjälp av familjefokuserade kommunikationsmodeller. / Palliative care in Sweden takes place both in hospital, hospice, municipal nursing homes, and in the patient's home. Regardless of where, family caregivers play a central role and are entitled to individualized support measures. In order to provide this, we need knowledge about their experiences and in which domains of life they need support. The purpose of this study was to describe and interpret the experiences of being next-of-kin to a person who, at the end of life, was cared for in advanced palliative home care, and died in Hospice. Eleven qualitative interviews were conducted with next-of-kin to patients in an advanced palliative care setting in southern Sweden. The data were analyzed using a phenomenological-hermeneutic method inspired by Ricoeur. The phenomenon of being next-of-kin to a person at the end of life meant participating in a drama with an unknown script. Three main themes emerged - change, vulnerability and support. The phenomenon was interpreted in the light of Eriksson's theory of suffering, where suffering is described as a drama. When caregivers were co-actors to the next-of-kin and confirmed her/his suffering, suffering was alleviated. Support meant helping next-of-kin and the ill person to be directors of their own drama, even when the ill person was in Hospice. This support can be developed by using family focused communication models.

Background: To care for someone with a mental illness can be strenuous both mentally, socially and economically. Those close to the patient are often there as support before mental health care can intervene, and they are often there when the patient is discharged from the hospital. A good relationship between mental health care personnel and those close to the patient is of most importance for creating a feeling of participation in the care of the patient. This requires that the mental health care personnel are aware of the needs of those close and have knowledge of how to meet these. Aim: To describe how those close to someone - usually a relative or loved one - with a mental illness experience the treatment from mental health personnel Method: Literature review based on 17 articles with a qualitative perspective. Analyzed using a descriptive data analysis technique. Results: Results show that those close to someone with a mental illness often feel excluded in the care of their loved ones, and mental health personnel fail to satisfy the relative or loved one’s basic needs - especially in the area of providing them with information and showing them respect. This exclusion can be felt when the care provider shows the loved one / family member an authoritarian attitude rather than appreciating or acknowledging the importance of the knowledge that these loved one possess regarding the patient’s mental illness. The results show that in cases when mental health personnel have been accommodating to the needs of the next of kin by making them feel respected, heard and taken seriously the loved one have feelings of inclusion and participation in the caring process. Discussions: The foundation of the relationship between mental health personnel and those close to the patient is often established within the first meeting. It is therefore of utterly importance that the mental health professionals are aware of how their demeanor and attitude are affecting the next of kins perception of participation. The needs of those close to the patient can, in most cases, be satisfied with relatively small means. Keywords: Relative, relatives of the mentally ill, treatment by mental health care professionals, participation, professional-family relations / Bakgrund: Att vara anhörig till en närstående med psykisk ohälsa kan vara påfrestande såväl ekonomiskt som psykiskt och socialt. Anhöriga är oftast de som är där och stöttar och hjälper till både innan och efter sjukhusvistelsen. Ett gott bemötande från vårdpersonalen är ytterst viktigt för att känna delaktighet i vårdandet, detta förutsätter att personalen är väl medveten om anhörigas behov och kan tillgodose dessa. Syfte: Att beskriva anhörigas erfarenheter av bemötandet från psykiatrisk vårdpersonal Metod: Kvalitativ litteraturstudie inkluderat 17 artiklar med kvalitativt perspektiv. Data har analyserats med tolkande dataanalys. Resultat: Resultatet visar på att anhöriga till stor del känner sig exkluderade i vårdandet av deras närstående, vårdpersonalen misslyckas ofta med att tillgodose anhörigas behov, genom att visa upp en auktoritär attityd, inte erbjuda adekvat information och uppmärksamma anhöriga som den tillgång de faktiskt är. Resultatet visar även på tillfällen då vårdpersonalens agerande får anhöriga att känna sig inkluderade och respekterade genom att skapa en känsla av delaktighet i vårdandet. Diskussion: Mötet mellan vårdpersonal och anhöriga tenderar att fallera redan på ett tidigt stadium, då innerbörden av ett gott bemötande samt vikten av att etablera en fungerade kontakt många gånger glöms bort eller inte uppmärksammas. Delaktighet i vårdandet förutsätter att vårdpersonalen är uppmärksam på anhörigas behov, genom relativt enkla medel kan dessa i de flesta fall tillgodoses.

Background: When a person has a pattern of psychoactive substance and/or alcohol use that is causing damage to health family members are affected. The quality of life of parents, siblings, children, partners and other relatives may be severely impaired. When young adults transition from child/youth to adult care it involves changes for the patients as well as for relatives. To be able to support relatives, deeper knowledge is needed about the way nurses perceive the situation of relatives. Aim: The aim is to investigate how nurses perceive the situation for relatives when a person is being treated in addiction care, as well as the consequences for relatives when patients are being transferred from children/youth care to adult care.  Method: This is a qualitative study with an inductive approach. Eight semi-structured interviews have been carried out with nurses working within addiction care. The collected data was analysed according to qualitative content analysis. Result: Data analysis resulted in the formulation of two categories, with two sub-categories in each. The first category describes relatives’ situation at transition from child/youth care to adult care with two sub-categories are lack of transparency and changed life situation. The second category describes relatives’ situation with constant worry when having a relative with pattern of psychoactive substance and/or alcohol use. This category formulated with sub-categories psychological burden and social burden. Discussions: The result is discussed in relation to Afaf Ibrahim Meleis’ transition theory and other relevant research. Transition theory provides support for changed life situation of relatives within addiction care, which may be important to know in order to develop nursing care. / Bakgrund: I samband med att en person har ett skadligt bruk av alkohol eller droger påverkas anhöriga. Livskvaliteten kan försämras allvarligt för såväl föräldrar, syskon, barn, partner som andra anhöriga. När unga vuxna byter vårdform och övergår till vuxenlivet sker förändringar för patienten men även deras anhöriga. För att stödja anhöriga till närstående som har ett skadligt bruk av alkohol eller droger behövs fördjupade kunskaper om hur sjuksköterskor uppfattar anhörigas situation. Syfte: Syftet är att undersöka hur sjuksköterskor beskriver anhörigas situation när närstående vårdas i beroendevården samt vad som händer med anhöriga när närstående övergår från barn och ungdomsvård till vuxenvård. Metod: Studien är en kvalitativ studie med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor verksamma inom beroendevården. Det insamlade datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i två kategorier med två underkategorier vardera. Den första kategorin är den som beskriver anhörigas situation vid övergång från barn och ungdomsvård till vuxenvård med underkategorier: bristande insyn och förändrad livssituation. Den andra kategorin beskriver anhörigas situation med ständig oro när man har en närstående med skadligt bruk av alkohol eller droger. Denna kategori formuleras i två underkategorier vilka var psykisk merbelastning och social merbelastning. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Afaf Ibrahim Meleis transitionsteori samt annan relevant forskning. Transitionsteorin ger stöd för den förändrade livssituationen för anhöriga inom beroendevården, vilket kan vara viktigt att känna till för att utveckla omvårdnaden.

Bakgrund: Demenssjukdom är en av de vanligaste sjukdomarna i världen och förväntas öka kraftigt. Demenssjukdom påverkar det dagliga livet för både den som är sjuk och för anhöriga. Problem: Många anhöriga vårdar sin närstående i hemmet i många år vilket påverkar dem i stor utsträckning. Oftast leder det till en kritisk punkt och beslut om flytt till särskilt boende blir aktuellt. Detta examensarbete kan vara till hjälp för att vårdpersonal ska möta och ge stöd på ett bra sätt. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser i samband med flytt av deras närstående med demenssjukdom till särskilt boende. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Anhöriga upplevde sig ensam i sin situation och skuld gentemot sin närstående. De behövde anpassa sig till en ny livssituation. De önskade vara delaktiga i vården och att få känna trygghet i samverkan med vårdpersonal. Stöd av familj, vänner och andra personer var av stor vikt. De hade behov av samhörighet. Slutsats: Utifrån resultatet kan vårdpersonal möta och ge stöd på ett bra sätt till anhöriga när de är medvetna om anhörigas upplevelser när deras närstående flyttar. / Background: Dementia is one of the most common diseases in the world and is expected to increase considerably. Dementia affects the daily life for the one with the illness and for the relatives. Problem: many relatives take care of their related at home for many years which has proved being a burden for them. Most often, it leads to a critical point and the decision on the move to nursing home becomes necessary. This master thesis contribute to healthcare professionals to meet and provide support to relatives in a good way. Purpose: to describe the relatives experiences associated with the relocation of their related with dementia. Methods: A systematic literature review with descriptive synthesis. Results: Relatives felt alone in their situation and felt guilt toward their related. They had to adapt to a new life situation. They wanted to be involved in the care and wanted to feel secure when they interact with the healthcare professionals. The support of family, friends and other people were of great importance. They needed affinity. Conclusion: Based on the results healthcare professionals can respond to and provide support in a great way for family members when they are aware of the family's experiences in connection with the relocation of their relatives.

<p>The aim of this study was to examine and analyze the experiences which social workers have of working with relatives of substance abusers. This included examining how they work with relatives who are in need of care and support and how the social workers identify their needs. We have also investigated how well informed the social workers are when it comes to approaches to helping relatives of substance abusers. A qualitative method has been used in this study in order to analyze the experiences of the social workers from a phenomenological point of view. This study was based on six semi-structured interviews. The results indicated that the relatives of substance abusers could receive help from a majority of the agencies but that most of the approaches to helping them were lacking in structure. Another result showed that relatives could not be accepted as clients at a majority of the agencies which presented a difficulty to working with relatives of substance abusers.</p>

<p>Vårt arbete riktar in sig på hur skolor och pedagoger hanterar sorgliga och traumatiska händelser som kan drabba någon på skolan eller någon nära anhörig till en skolelev. De frågeställningar vi försöker besvara i arbetet är: Vilket stöd i handlingsplanen har pedagogen för att hantera klassrumssituationen vid traumatiska händelser? Finns det handlingsplaner för sorgarbete i kommuner och skolor? Vilka reaktioner kan uppstå hos barn när de drabbas av traumatiska händelser? Vad kan det stå i handlingsplanerna? Använder pedagogerna handlingsplanen? </p><p>Vi har intervjuat pedagoger för att ta reda på hur de hanterar klassrumssituationen när sorg drabbar skolan. I undersökningen har vi valt att via enkät fråga ett antal kommuner hur deras skolor hanterar sorgarbetet, om de har tillsett att skolorna har handlingsplan, vilka direktiv de ger skolorna angående dessa frågor. De frågor som ställts har utgått från följande händelser: elevs förälder eller syskon går bort, elev i klassen avlider eller en lärare på skolan dör. Elev i klassen avlider var det ingen av de intervjuade pedagogerna som hade varit med om. </p><p>Vårt resultat visar att de intervjuade pedagogerna ofta agerar i enlighet med vad den forskning, som studerats i denna uppsats, säger att man ska göra. De handlingsplaner som undersökts synes också samstämmiga med stora delar av den litteratur vi läst inom området, speciellt de olika reaktionsfaser, som drabbade går igenom, vilka redogörs för i arbetet. De slutsatser som dras är att skolorna har ett väl fungerande sorghanteringsarbete som på en del håll kanske behöver struktureras lite ytterligare.</p>