Bakgrund Under 2021 drabbades ungefär 1400 personer i Sverige av en tumör i det centrala nervsystemet, vilket ledde till 675 dödsfall. Hjärntumörer kan orsaka svåra symtom som huvudvärk, aptitförlust, personlighetsförändringar och psykiska problem. Sjuksköterskan ansvarar då för att hjälpa patienten men också att stödja de anhöriga som går igenom en utmanande tid. I och med att patientens självständighet minskar, hamnar anhöriga ofta i en ny roll med ökat ansvar. Detta understryker behovet av att belysa anhörigas upplevelser och stödja dem på ett värdigt sätt. Syfte Syftet med studien var att belysa anhörigvårdarens upplevelser av att vårda en patient med hjärntumör. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Sökningarna gjordes på PubMed och CINAHL. De valda artiklarna granskades Sophiahemmet högskolas bedömningsmall. En integrerad analys användes för att analysera och sammanställa resultatet. Resultat Fyra kategorier framkom efter analysen av materialet. Dessa var vårdgivarens börda, känslomässiga reaktioner, relationer samt stöd. Resultatet visade att anhöriga hade mycket negativa upplevelser från att ha vårdat sina anhöriga med hjärntumörer. Anhörigvårdare upplevde omfattande förändringar i vardagen, där de fick andra ansvar som de inte haft tidigare vilka krävde tid, energi och tillgänglighet. Denna förändring medförde starka känslomässiga reaktioner, förändringar i relationer och ett stort stödbehov. Slutsats De anhörigas upplevelser var främst negativa och de skulle behöva mer stöd och hjälp för att klara av den befintliga situationen bättre. Litteraturöversikten identifierade att de anhöriga upplevde starka känslomässiga reaktioner, förändringar i relationer, en börda i det ansvar de behöver ta och ett behov av mer stöd. Med denna ökade kunskap och förståelse kan vårdpersonalen hjälpa till och förhoppningsvis också lyckas minska de negativa konsekvenserna. / Background During 2021, approximately 1400 people in Sweden were diagnosed with central nervous system tumors, resulting in 675 deaths. Brain tumors can cause severe symptoms such as headaches, decreased appetite, personality changes and psychological problems. Nurses are responsible to help the patient and supporting the family during this challenging time. As the patient's independence diminishes, relatives often find themselves in a new role with increased responsibilities. This highlights the need to illuminate the experiences of family members and support them in a dignified manner. Aim This study aims to explore family caregivers' experiences of taking care of a patient with a brain tumor. Method A non-systematic review of 10 studies was conducted using PubMed and CINAHL databases. The selected articles were reviewed using an assessment template. An integrated analysis was used to analyze and compile the results. Results Four categories emerged after the analysis of the material. These were caregiver burden, emotional reactions, relationships, and support. The results showed that relatives had very negative experiences from caring for their relatives with brain tumors. Family caregivers experienced extensive changes in their everyday lives, where they were given other responsibilities they had not previously had, requiring time, energy, and availability. This change brought strong emotional reactions, changes in relationships, and a great need for support. Conclusions The family's experiences were mainly negative and they would need more support and help to be able to cope with the situation they have been put in in a better way. The literature review identified that the family experienced strong emotional reactions, changes in relationships, a burden in new responsibilities they got and a need for more support. With this increased knowledge and understanding, the healthcare staff can help and hopefully also succeed in reducing the negative consequences.

No description available.

Bakgrund En demenssjukdom är inte möjlig att bota men man kan lindra symtom och förbättra livskvaliteten för den drabbade individen under förutsättning att patienten har genomgått en utredning för att säkerställa sjukdomens typ och stadium. I dagsläget är utredningstiderna för basalutredning i primärvården långa vilket skapar påfrestning både för patienten och dennes anhöriga. Syfte Det övergrippande syfte var att skapa förutsättningar för att patienten med demenssjukdom skulle kunna få rätt vård tidigare för att kunna ha ett bra liv med god livskvalitet. Det specifika syftet var att förkorta utredningstiden vid basal utredning i primärvården till 12 veckorsperiod. Syftet med studien var att belysa medarbetarnas erfarenheter av förbättringsarbetet samt anhörigas upplevelser av utredningsprocessen.  Metod I förbättringsarbetet användes PDSA hjul vid ändring av arbetssättet gällande bokning av läkartider för patienter med misstänkt demens. Semistrukturerad fokusgruppsintervju användes i studien. Resultat Andelen utredningar avslutade inom 12 veckor ökade från 62 % till 93 % och från 61 % till 95 % på respektive vårdcentral. Medarbetarna ansåg teamarbete och samarbete över gränser som en förutsättning för att kunna effektivisera utredningsprocessen. Anhöriga upplevde processen som smidig, och snabba diagnoser skapade möjligheter till snabbare vård- och omvårdnadsinsatser vilket ledde till en bättre vardag för både patienten och dennes anhöriga. / Background Dementia is not curable, although provided adequate examination one can relive symptoms and improve the quality of life of patients. However, the excessive time taken for basic assessment in Swedish primary care today is causing distress for the patient and their kin. Purpose The overall purpose of this improvement project was to enable earlier care for dementia patients, thus improving their quality of life. The specific purpose was to enable diagnosis or completed assessment within 12 weeks. The project also analysed the experience of staff during the project, as well as the experience of the patients’ relatives throughout the assessment process. Method A PDSA cycle was implemented when adjusting working methods related to booking of appointments with physicians. Semi-structured focus group interviews were also used.     Results The number of cases completed within 12 weeks increased from 62% to 93% and 61% to 95% at the two health centers respectively. Staff saw improved collaboration between teams and units as a key success factor. Patients’ relatives experienced the assessment process as smooth, and that shorter process times led to improved quality of life for the patient and their kin.

Bakgrund: Tidigare forskning belyser att post intensivvårdspatienter har svårt att skilja på illusioner och den reella verkligheten under intensivvårdsbehandlingen. Det framkom även att patienter har upplevt psykisk ohälsa och nedsatt livskvalitet efter intensivvårdsbehandlingen. Patienter har betonat att intensivvårdsdagboken var värdefull för deras återhämtning efter vårdtiden på intensivvårdsavdelningen (IVA) eftersom de har fått hjälp att rekonstruera verkligheten av deras upplevelse. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter och anhörigas upplevelser av intensivvårdsdagboken. Metod: En litteraturstudie som omfattas av en kvalitativ deskriptiv design. 18 originalartiklar inkluderades och analysprocessen baserades på nyckelfynd, teman och subteman. Resultat: Analysen genererade tre teman: intensivvårdsdagboken som omvårdnadsåtgärd, holistiskt förhållningssätt och närvarandets betydelse, utifrån dessa skapades åtta subteman. Resultatet påvisade att intensivvårdsdagboken kan leda till att IVA sjuksköterskor kunde arbeta mer holistiskt utefter patienters och även anhörigas unika omvårdnadsbehov. Det framkom dock att IVA sjuksköterskor saknade riktlinjer och rutiner för hur och när de ska använda intensivvårdsdagboken. Anhöriga kunde även använda intensivvårdsdagboken för att bearbeta känslor och tankar över den rådande situationen. Slutsats: Intensivvårdsdagboken är en omvårdnadsåtgärd som har betydelse för både patienter, anhöriga men även för IVA sjuksköterskor. Användning av intensivvårdsdagboken kan leda till en mer evidensbaserad, holistisk omvårdnad för patienter och anhöriga. / Background: Previous research shows that patients had a hard time to separate the real reality from their illusions during the stay at the Intensive Care Unit (ICU) and experienced mental illness and decreased quality of life after. Furthermore patients have emphasized that the ICU diaries have been a valuable tool for their recovery. Purpose: To describe the intensive care nurses’ perceptions and relatives’ experiences of The ICU diary. Method: A literature study that has a qualitative descriptive design. 18 original articles were included and the analysis process was based on key findings, themes and sub-themes. Results: The analysis generated three themes: The ICU diary as a caring action, holistic approach and the meaning of being present. From these themes eight sub-themes were created. The result showed that ICU diaries can help ICU nurses to have a more holistic approach and therefor see to the unique caring needs of both the patient and relatives. ICU nurses emphasized that they wanted guidelines and routines of how to use The ICU diary. Relatives could also use the ICU diary as a tool to process thoughts and emotions. Conclusion: The ICU diary is a caring action that has meaning for both patients, relatives but also for ICU nurses. The use of the ICU diary can result in a more evidenced based and holistic nursing approach.

Befolkningens åldrande och brist på vårdpersonal kommer kräva innovativa lösningar inom hälso-och sjukvård. Brist på vårdpersonal samt att fler äldre bor kvar hemma längre kommer ställa höga krav på vård och omsorgen. Att bli äldre kan innebära att självständighet, autonomi och värdighet drabbas. För att stödja äldres självständiga liv i hemmet och effektivisera vården har svenska kommuner arbetat med att införa olika typer av välfärdsteknik För att införandet av välfärdsteknik ska vara individanpassat behövs mer kunskap om aspekter som är viktiga utifrån användarperspektivet. Syfte: Syftet med arbetet var att belysa den äldres och anhörigas upplevelse av välfärdsteknik i hemmet inom vård och omsorg. Metod: Tio artiklar analyserades och bearbetades genom en integrativ analysprocess utifrån Whittemore och Knafl. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Trygghet och säkerhet, självständighet och autonomi samt delaktighet och ansvar. Kategorierna beskrev den äldres och anhörigas upplevelser med välfärdsteknik i den äldres hem. Slutsats: I denna studie har det framkommit flera olika faktorer som har betydelse för användandet av välfärdsteknik i den äldres hem. Införandet av välfärdsteknik måste ske med hänsyn till den äldres enskilda behov och önskemål. Individanpassad information och utbildning om hur tekniken fungerar spelar väsentlig roll för korrekt och säker användning av välfärdsteknik. Detta kan bidra till att minska oro och stress och öka delaktighet hos den äldre och dess anhöriga. / Background: The aging population and shortage of healthcare professionals will require innovative solutions in healthcare. A shortage of care staff and the fact that more elderly people are staying at home will place high demands on the care for elderly. Getting older mean that independence, autonomy, and dignity can be affected. To be able to extend the elderly's independent in their home and to make care more efficient, Swedish municipalities have worked to introduce various types of welfare technology in care for the elderly. In order for the introduction of welfare technology to be individually adapted, more knowledge is needed about aspects that are important from the user's perspective. Aim: The purpose of the work was to shed light on the experience of the elderly and their relatives when using welfare technology in home of the elderly and their relatives when using welfare technology in home care. Method: Ten articles were analyzed and processed through an integrative literature review based on Whittemore and Knafl. Results: The analysis resulted in three categories: Safety and security, independence and autonomy, and participation and responsibility. The categories described the experiences of the elderly and their relatives with welfare technology in the elderly's home. Conclusion: In this study, several different factors have emerged which are important for the use of welfare technology in the elderly´s home. The introduction of welfare technology must consider the individual needs and wishes of the elderly. Individualized information and training how the technology works play an essential role for the correct and safe use of welfare technology. This can help to reduce anxiety and stress and increase the participation of the elderly and their relatives.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur anhöriga till en närstående äldre som beviljats särskilt boende upplever sitt anhörigskap under flyttprocessen. Studiens material består av tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med anhöriga makar och döttrar. Materialet har analyserats med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologi och med hjälp av det teoretiskt laddade begreppet livsbrott som framkommit i tidigare forskning. Studien visar att flyttprocessen upplevs som en känslomässig och omvälvande tid i de anhörigas liv och medför både förändringar, förluster och livsbrott då de anhöriga möter flera utmaningar under sitt anhörigskap. Känslor som skam, skuld och sorg är vanligt förekommande och anhöriga upplever ofta sin tillvaro som att vara i en väntesorg. Studien visar att anhörigskapet ofta upplevs som ensamt och osynligt och ger upphov till frustration, inte minst i relation till socialtjänstens olika representanter de kommer i kontakt med. Studien visar att de anhöriga tar på sig olika roller under flyttprocessen och att den sorts hjälp och omsorg som de ger till sin närstående äldre oftast ändras när sammanhanget för anhörigskapet skiftar från hemmet till det särskilda boendet. Studien visar också att relationen mellan anhörig och närstående förändras under och av flyttprocessen. Vidare framkommer att det är värdefullt att ha tillgång till stöttande nätverk under flyttprocessen, både privata och professionella. Att sakna stöttande nätverk visar sig påverka anhörigskapet på ett negativt sätt. / The purpose of this study is to gain increased knowledge about experiences and attitudes of next of kin towards the relocation process of an elderly family member to a nursing home. The material consists of ten qualitative semi-structured interviews with spouses and daughters. The material has been analyzed with the help of Bronfenbrenner's ecological systems theory and with the help of the theoretically charged concept of life breaking point that has emerged in previous research. The study shows that the relocation process is experienced as an emotional and transformative time by next of kin and entails both changes, losses, and life breaking points as they face several challenges during the process. Emotions such as shame, guilt and sadness are common, and next of kin often experience this time as being in a state of anticipatory grief. The study shows that next of kin often feel lonely, frustrated, and invisible during the relocation process, not least in contact with the social services' various representatives. The study shows that next of kin take on different roles over the different phases of the process and that the help and care they give to the elderly often changes when the context shifts from the home to the nursing home. The study also shows that the relationship between next of kin and elderly changes. Furthermore, the study illustrates the importance of supportive networks during the relocation process, both private and professional. Lack of supportive networks proves to affect the next of kin in a negative way.