Bakgrund: Allt fler vårdas av en nära anhörig i sitt hem. En vårdplanering ska utföras för att tydliggöra vårdtagarens behov av fortsatt vård i hemmet. De uppgifter som anhörigvårdaren och vårdtagaren utför efter utskrivning beskrivs som icke sjukvård; egenvård. Omvårdnadsteoretikern Dorothea Orem beskriver egenvården och dess betydelse för att uppnå en god hälsa. Kraven på anhörigvårdare ökar och behov finns för stöd, eftersom de ofta står ensamma i vårdsituationen. Syfte: Syftet var att belysa vårdtagare och deras anhörigvårdares upplevelser efter vårdtid inom slutenvård, med särskilt fokus på vårdplaneringens centrala roll. Metod: En allmän litteraturstudie har utförts. Nio stycken vetenskapliga artiklar har genom en kvalitativ innehållsanalys analyserats. Resultat: Följande teman framkom från analysen: Bristande kommunikation/information, Behov av trygghet och stöd, Ökad ansvarsbörda samt Känslomässig påverkan. Huvudrubrikerna i resultatet innefattar både positiva och negativa upplevelser kring vårdsituationen i hemmet. Upplevelserna skiljer sig mellan anhörigvårdare och vårdtagare beroende på hur de uppfattar situationerna i omvårdnaden. Konklusion: Anhörigvårdarna står ensamma med ansvarbördan och de har en betydande roll för sin anhöriges välbefinnande. Vårdplaneringen har en väsentlig funktion för en väl förberedd hemgång och en fungerande eftervård för vårdtagaren och dennes anhörige. / Background: Many patients receive care in their home by relatives. The needs of the patient for continued care at home can be addressed with discharge planning. Tasks that carers and patients performs after discharge are described as non-care, self-care. Nursing theorist Dorothea Orem describes self-care and its importance for achieving good health. Increasing demands on carers requires additional assistance and support as they are alone in the care situation. Aim: Was to highlight the patients and carers experiences of care after hospitalization and the significant roll of discharge planning. Method: A general literature review was conducted. Nine scientific articles provided the base. A qualitative content analysis has been used to analyze the articles. Findings: Lack of communication /information, The need for safety and support, Increasing responsibility and Emotional impact are the main headings in the results and includes positive and negative experiences regarding the care situation at home. Experiences differ between carers and patients due to, different understandings of the situations in the nursing care. Conclusion: Carers are alone with the burden of caring and they have a significant role for their families´ welfare. A discharge plan has an essential function after discharge and in the aftercare for the patient and relatives.

No description available.

Sammanfattning I denna studie undersöker jag vilken syn biståndshandläggarna och enhetscheferna har på avlönad anhörigvård och hur denna anhöriganställning påverkar situationen för de anhöriga. Jag väljer i min studie att fokusera på konsekvenser av anhöriganställning för en person som vårdar sin anhörig och som ingår i begreppet invandrare. Jag har använt mig av en kvalitativ studie och har intervjuat fem myndighetspersoner i Uppsala. I studien reflekterar och analyserar jag myndighetspersonernas åsikter med utgångspunkt i det teoretiska perspektivet KASAM – Känsla Av SAMmanhang och Social utbytesteori. Resultaten visar på en utbredd negativ syn på anhöriganställning hos myndighetspersoner, detta grundar sig på deras mångåriga erfarenhet av anhöriganställning och de problem som anhöriga möter i dagligt arbete som till exempel tunga lyft, bundenhet, yrkets låga status, men mitt resultat visar också på den stora brist av information kring anhöriganställning som råder i Uppsala. Det framkommer även positiva sidor av anhöriganställning som till exempel lön, utökad social kontakt och utbildning. I studien efterfrågas behov av utveckling av anhöriganställning och att detta är nödvändigt för att få mer av de positiva effekterna inom yrket. / Abstract This study examines the vision I have on assisting managers and heads of paid careers and how paid dependent care within the family affects the situation of the relatives. In my study I choose to focus on the effects of paid dependent care within the family for a person who cherishes his relative and who is included in the concept of immigrants. I have used a qualitative study and interviewed five magistrates in Uppsala. In the study, I reflect and analyze public opinions on the basis of the theoretical perspective SOC (Sense of Coherence) and Social Exchange theory. The results point to a widespread negative perception of family based dependent care with government officials, this is based on their experience of family based dependent care and the problems families encounter in daily work such as heavy lifting, obligations, the low status, but my results also show the considerable lack of information surrounding the family based dependent care obtained in Uppsala. Positive sides of family based dependent care are also found in my study, for example, pay, enhanced social contact, and education. The study needs for the require development of dependent care within the family and that this is necessary in order to get more of the positive effects within the profession.

I denna studie har trygghet och kommunikation inom äldrevården undersökts. Studien utfördes med syftet att undersöka hur kommunikation och informationsdelning mellan äldre vårdboende, deras anhöriga och deras vårdpersonal ser ut idag. Studien syftade även till att undersöka vilka faktorer som påverkar de äldre vårdboendes och deras anhörigas trygghetskänsla. Förhoppningen var att bredda kunskapen kring fenomenen trygghet och kommunikation inom äldrevården och att resultaten ska kunna främja utvecklingen av kommunikations- och anhörigportaler. Datainsamlingen utgjordes av semistrukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av tre olika målgrupper som tillsammans formade vad som valdes att kallas för en omsorgscirkel. Intervjudeltagarna formade tillsammans fyra omsorgscirklar varav tre innefattade en äldre vårdboende, en eller två anhöriga till den vårdboende och en vårdpersonal som regelbundet var i kontakt med den vårdboende. Den fjärde omsorgscirkeln saknade vårdpersonal och bestod därmed utav en äldre vårdboende och en anhörig till den vårdboende. Under intervjuerna fick deltagarna frågor rörande trygghet och vilka faktorer de uppfattade som viktiga för att känna sig trygga, men även frågor kring kommunikation och hur dagens kommunikation ser ut, samt hur deltagarnas inställning till ytterligare kommunikationshjälpmedel såg ut. Resultatet visar att tillsynen är den viktigaste faktorn för att deltagarna skall känna sig trygga. För de äldre vårdboende var tillsynen direkt viktig för deras upplevda trygghetskänsla och för de anhöriga var det viktigt att veta att de vårdboende fick god tillsyn vilket bidrog till ökad trygghet för de anhöriga. God omvårdnad, vänligt bemötande ifrån personalen, att de äldre vårdboende blir serverade mat och att vårdpersonalen hjälper till att sköta hygienen var andra faktorer som upplevdes som viktiga för trygghetskänslan hos deltagarna. Majoriteten av deltagarna upplevde kommunikationen i omsorgscirklarna som god. Mycket av detta berodde på att flera av de anhöriga bodde nära vårdboendet och besökte därmed vårdboende och kom i kontakt med de vårdboende och vårdpersonalen några gånger i veckan.  Mycket telefonkontakt bidrog också till en god kommunikation. Alla deltagare var därför inte intresserade av nya kommunikationshjälpmedel, då de upplevde kommunikationen i dagsläget som väl fungerande. Ett problem för de ointresserade deltagarna var även rädslan för att mer teknik skulle bli för komplex att hantera. Att kommunikationen upplevdes som bra hos deltagarna innebär dock inte att kommunikationen inom äldrevården generellt är stabil. Resultat ifrån studien visar att hur kommunikation och informationsdelning sköts mellan vårdpersonal och anhöriga är väldigt individuellt. Anhöriga som har sämre kontakt med vårdboenden blir därmed möjligen lidande och ett mer systematiskt och generellt sätt att sköta kommunikation och informationsdelningen på skulle kunna vara positivt. Fem deltagare var dock positivt inställda till nya kommunikationsstöd och såg fördelar med en eventuell kommunikations- eller anhörigportal. Tre av dessa trodde att en kommunikations- eller anhörigportal skulle kunna bidra till en ökad trygghet hos dess användare. Kommunikationen mellan vårdboende och vårdpersonal upplevdes också som god hos deltagarna i studien. Detta berodde dels på den goda stämningen och det vänliga bemötandet som de vårdboende tycktes uppleva ifrån vårdpersonalen, men även på grund av smidigheten i att kontakta vårdpersonalen via trygghetslarmet. Användandet av trygghetslarmet som kommunikationshjälpmedel kan dock sätta andra vårdboende i risk för att inte få den akuta hjälp de kan tänkas behöva vid en eventuell krissituation.

Bakground:  When someone is suffering from incurable disease, life changes both for the person, but also for the relatives. More and more get cared for in the home and relatives becomes more involved in care today. Knowledge of the relatives' experiences of palliative care at home is therefore of importance to the district nurse in the home healthcare system to get further aspects of how care can be improved, hence the present thesis work is important. Aims: The purpose of this meta-synthesis was to get a better understanding of the family caregiver’s experiences of palliative care at home, by integrating qualitative international research.  Method: The method used was Noblit and Hares meta-ethnography and 16 qualitative articles were analyzed and synthesized.  Resultat: The family caregiver’s experiences of palliative care at home represented three themes: living with the dying, caring for the dying and interacting with the professional care. The result shows that the experience of caring for a dying relative at home can feel rewarding but at the same time be very stressful both mentally and physically. Caring for a dying relative at home changes life and relationships. The family caregivers’ role as caregiver was a major responsibility and limited their own lives. This responsibility required help from professional caregivers through support and information.  Conclusions: The present master thesis provides a better understanding of the needs of family caregivers, which may facilitate for healthcare professionals in the encounter with these persons and may also motivate to apply a family-focused approach. / Bakgrund: När någon drabbas av obotlig sjukdom förändras livet både för den drabbade, men också för de anhöriga. Allt fler vårdas i hemmet och anhöriga blir mer involverade i vården idag. Kunskap om anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet är därför av vikt för att distriktssköterskan i hemsjukvården ska få ytterligare aspekter på hur vården kan förbättras, därmed är föreliggande examensarbete angeläget.  Syfte: Syftet med denna metasyntes var att genom att integrera kvalitativ internationell forskning skapa förståelse av anhörigvårdares upplevelser av palliativ vård i hemmet.  Metod: Metoden som tillämpades var Noblit och Hares metaetnografi där 16 kvalitativa artiklar analyserades och syntetiserades.  Resultat: Anhörigvårdares upplevelser av palliativ vård i hemmet kunde beskrivas i följande tre teman: att leva med den döende, att vårda den döende samt att samverka med den professionella vården. Resultatet visar att upplevelsen av att vårda en döende närstående i hemmet kan kännas givande men samtidigt vara mycket påfrestande både psykiskt och fysiskt. Att vårda en döende närstående i hemmet förändrar livet och relationerna. Vårdarrollen innebar ett stort ansvar som begränsade anhörigvårdarnas egna liv. Ett ansvar som krävde stöttning från hälso- och sjukvård i form av stöd och information.    Slutsats: Föreliggande examensarbete ger en ökad förståelse för anhörigvårdares behov vilket kan underlätta för sjukvårdspersonal som ska möta dem och kan även motivera till att tillämpa ett familjefokuserat förhållningssätt

Bakgrund: Då fler patienter önskar att få avsluta sitt liv i hemmet ställs även större krav på anhöriga att kunna vårda i hemmet. För att kunna ge den bästa möjliga vården behöver anhörigas behov och förutsättningar belysas. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa anhörigas upplevelse av att vårda en närstående med cancersjukdom tillsammans med ett palliativt hemsjukvårdsteam. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes fram via databaserna Cinahl, Summon och PubMed. Sökningarna resulterade i tjugo stycken kvalitativa artiklar vilka svarade mot syftet och som sedan granskades och sammanställdes. Resultat: Sammanställningen av artiklarna gav tre huvudteman: Information inför vårdandet, Emotionella påfrestningar och Att vårda tillsammans med palliativa hemsjukvården. De tre huvudtemana gav sedan åtta subteman. En känsla av utanförskap och isolering uppstod hos anhörigvårdaren till följd av att behöva anpassa sig efter patientens dygnsrytm och tillstånd. Kravkänslan och ansvarstyngd lättade hos vårdarna då de kände att även deras behov blev hörsammade och togs i beaktande. Att ha tillgång till palliativt hemsjukvårdsteam dygnet runt ökade trygghet hos anhöriga. Konklusion: För att öka välbefinnandet hos de anhöriga som vårdar en närstående med cancersjukdom i hemmet, behöver sjuksköterskan uppmärksamma och tillmötesgå deras behov av stöd och hjälp. / Background: As more patients wish to end their lives at home, greater demands are also placed on family members to be able to care for their loved ones. In order to provide the best possible care, the relatives needs and prerequisites have to be elucidated. Aim: The aim of the literature review is to explore family caregivers experience of palliative home care when caring for a loved one with cancer.  Method: The study was conducted as a literature review. Scientific articles were searched through the databases Cinahl, Summon and PubMed. The searches resulted in 20 qualitative articles that corresponded to the aim and were then reviewed and compiled.  Result: The compliation of the articles provided three main themes: Information about the care, Emotional stress and Caring together with palliative home care team. The three main themes further provided eight subthemes. A feeling of alination and isolation arose from the caregivers as a result of having to adapt to the patient´s daily rhythm and condition. The feeling of liability and the weight of responsibility eased for the caregivers as they felt that their needs were also listen to and taken into consideration. Having access to palliative home care teams 24-hour a day increased the feeling of security for the caregivers.  Conclusion: In order to increase the well-being of the family members who is caring for a loved one with cancer in the home, the nurse needs to pay attention and meet their need for support and help.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är progredierande sjukdom som drabbar nervcellerna vilka styr muskulaturen med koldioxidnarkos vilket är den vanligast dödsorsaken inom tre till fem år. Det är vanligt att anhöriga agerar vårdare till den sjuke vilket kan leda till ökad stress och börda för anhörigvårdaren.   Syfte: Syftet var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av att vårda närstående med ALS.Metod:Kvalitativ litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar från databaserna; PubMed, CINAHL, PsyHub, Web of Science som analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Tre huvudteman identifierades samt ten subteman. Framtagna huvudteman var; Omvälvande Känslor, Att förändras i sin roll samt Strategier för att orka. Slutsats: Anhörigvårdare till närstående med ALS upplevde ständigt nya problem, ökad börda och fler uppoffringar. Förhållandet till den sjuke förändrades när relationen gick från anhörig till vårdare och känslan av normalitet blev svår att upprätthålla. Upplevelserna av extern vårdpersonal var splittrad med både goda och sämre erfarenheter. Familjecentrerat förhållningsätt bör användas inom vården för att anhörigvårdares behov ska mötas. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is a progressive neurodegenerative neuromuscular disease affecting the motor neurons with eventual death due to respiratory failure within three to five years. It is common for family members or friends to nurse patients which can lead to increased stress and burden for the family carers.   Aim: The aim of this study was to describe family carers experiences of caring for a relative with ALS.Methods:Qualitative literature study of ten scientific papers taken from four databases; “PubMed”, “CINAHL”, PsyHub” and “Web of Science”. These were analysed using Fribergs five step model. Results: 3 main themes were identified alongside 10 subthemes. The main themes consisted of; Turbulent Emotions, The change in one’s role, Strategies to manage.  Conclusion: Family carers with relatives inflicted with ALS experienced increased burden of new responsibilities, increased strain, and forfeiture of one’s normality. The relationship with the afflicted individual changed from family member/friend to carer. Family carers found that the quality of care given by external care staff was inconsistent. Family focus care needs to be more prevalent to meet the needs of family carers.

Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor globalt. När en kvinna drabbas av bröstcancer tar ofta anhöriga ett stort ansvar för kvinnans omsorg i hemmet. Problematiken med anhörigomsorg är att anhörigas förutsättningar för att ge omsorg ser olika ut och att deras egen hälsa riskerar att påverkas. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att ge omsorg till en kvinnlig familjemedlem med bröstcancer. Metod: Metoden var en allmän kvalitativ litteraturöversikt med 11 artiklar som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades; Omsorgens utmaningar och Stöd i omsorgen. Under Omsorgens utmaningar identifierades två sub-kategorier; Svårigheter att ge omsorg och Känsla av att vardagen prövades. Under Stöd i omsorgen identifierades två sub-kategorier; Känsla av att stärka kvinnan och Behov av att vägledas. Slutsats: Anhöriga upplevde flera svårigheter med att ge omsorg. Den ökade belastningen på dagens hälso- och sjukvård gör att ansvaret för patientens omsorg ökar för anhöriga, vilket var svårt att ta sig an. Anhöriga upplever likväl att deras insatser gör skillnad. Trots att forskning understryker vikten av att se till alla familjemedlemmars behov och öka utrymmet för familjefokuserad omvårdnad, finns ett fortsatt behov av ytterligare forskning kring anhörigas upplevelser av familjefokuserad omvårdnad i dagens vård och omsorg. / Background: Breast cancer is the most common type of cancer among women globally. When a woman suffers from breast cancer the main responsibility of care is often taken by her relatives. The problem with relative care is that the relatives' conditions for providing care look different and that their own health risks being affected. Aim: The aim was to highlight relatives' experiences of providing care to a female family member with breast cancer. Method: The method was a general qualitative literature review with 11 articles that were analyzed through a qualitative content analysis. Result: Two categories were identified; The challenges of care and Support in care. Within The challenges of care two sub-categories were identified; The difficulties of providing care and The feeling that everyday life was tested. Within Support in care two sub-categories were identified; The feeling of strengthening the woman and Need to be guided. Conclusion: Relatives experienced several difficulties in providing care. The increased burden on today´s health care means that the responsibility for the patient's care increases for relatives, which was difficult to handle. Relatives still feel that their efforts make a difference. Although research emphasizes the importance of looking after the needs of all family members and increasing the scope for family-focused nursing, there is a continuing need for further research on relatives' experiences of family-focused nursing in today's care and nursing.

Background: Dementia is a progressive and chronic syndrome that leads to deterioration incognitive functions. Early-onset dementia are symptoms of dementia under 65 years, such as behavioural changes, neurological disorder, and depression. It causes decreased capabilities, dependence, reduced initiative, and motivation. The individuals need help to function. Nursesand family caregivers help to care for them. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ and family caregivers’ experiences incaring for persons with early-onset dementia. Method: A general literature review based on ten original articles with a qualitative approachand thematic analysis. Results: The material thematically analysed with three themes identified: a lack of knowledge, information, and support; psychological experience; negative and positive social experience. some of nurses’ experiences impacted them professionally; family caregivers were affected by physical, psychological, social, and economic hardship. Conclusion: The nurses experienced lack of support by the state to give evidence-based care. The family caregiver lacked financial and social support to care for EOD patients. i.e., both nurses and family caregivers have common experience in different ways. They helped to improve the EOD patient’s quality of life. The knowledge from the experiences will create a better understanding of the challenges and offer solutions. / Bakgrund: Demens är ett progressivt och kroniskt syndrom som leder till försämring av kognitiva funktioner. Tidig demens orsakar symtom före 65 års ålder. Sjukdomen kännetecknas av beteendeförändringar, neurologiska störningar och depression och leder ofta till en nedsatt funktionsförmåga, förlust av självständighet samt en minskad initiativförmåga och motivation. Sjuksköterskor och anhörigvårdgivare kan anses ha en nyckelroll i vård av denna patientgrupp med omfattande hjälpbehov. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors och anhörigvårdgivares upplevelser av omvårdnad av personer med tidig demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på tio originalartiklar med kvalitativ ansats samt tematisk analys. Resultat: Materialet analyserades tematiskt och tre teman identifierades: Bristande kunskap, information och stöd; psykologisk upplevelse samt social upplevelse. En del av sjuksköterskors upplevelser hade en yrkesmässig inverkan på dem, anhörigvårdgivare däremot påverkades på det fysiska, psykologiska, sociala och ekonomiska planer. Slutsats: Sjuksköterskor saknade stöd från staten för att kunna ge evidensbaserad omvårdnad för denna patientgrupp. Anhörigvårdgivare saknade ekonomiskt och socialt stöd i sambandmed omvårdnad. Fynden kan bidra till en ökad livskvalité hos patienter med tidig demens, för att öka förståelsen för utmaningar hos denna patientgrupp samt för att hitta fungerande lösningar.

I Sverige är det socialtjänsten som bifaller bistånd för äldre som är i behov av omsorg. När antalet äldre ökar, ökar också kostnaderna, detta medför att anhöriga uppmuntras, tvingas vårda i hemmet, ca 71 procent anhörig vårdar i Sverige. Men med en ökad anhörig omsorg behöver anhörigvårdare uppskattning från samhället för sina arbetsinsatser. I denna studie har kvalitativ metod med djupgående intervjufrågor använts, genom att intervjua tre kvinnor från olika kommuner, två anhörigvårdare varav den ena jobbat som äldreomsorgspersonal, 67 år, den andra som röntgensköterska, 66 år, en demenssjuksköterska, 54 år. Gemensamma mönster som framträder i det flerdimensionella erkännandet, mikro, meso och makro är att känna uppskattning. En kvalitativ ansats med erkännandeteori som grund för att förstå anhörigas upplevelser av erkännande från samhället för de arbetsinsatser de utför. Erkännande teorin kommer användas flerdimensionellt, det innefattar privat- offentligt- och socialt erkännande, de olika delarna relaterar till individens upplevelse av uppskattning.