Bakgrund: Demenssjukdomar är en av de vanligaste sjukdomarna idag. Beräknat finns det ca 47,5 miljoner människor världen över som har någon typ av demenssjukdom, varav 150 000 personer finns i Sverige. Syfte: Syftet är att beskriva hur anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom upplever sitt dagliga liv. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt har använts där data har samlats in från kvalitativa studier som sedan analyserats induktivt. Resultat: Anhöriga upplever att det är många negativa känslor involverade i att vara anhörigvårdare, så som stress, depression och att uppleva börda. Dock anser anhöriga att inte allt är negativt. Trots att framtiden kan se mörk ut finns det ändå det som är positivt. Dessa känslor är oftast glädje, kärlek och att de växer som personer. Anhöriga använder sig även av en rad strategier för att underlätta vardagen såsom att göra olika aktiviteter. Slutsats: Det är väldigt påfrestande att vara anhörigvårdare till en person med demenssjukdom. Flera negativa känslor kan uppstå men även positiva känslor kan upplevas. Det krävs kunskap om sig själv som anhörig men även om sjukdomen som personen har som vårdas. / Background: Dementia counts as one of the most common diseases today. Estimated, there are around 47.5 million people worldwide that has some kind of dementia, of which 150 000 persons are in Sweden. Purpose: The aim of the study is to describe relatives caring for persons with dementia are experiencing daily life. Method: A literature review has been used where data has been collected from qualitative studies and later been analyzed inductively. Results: Relatives experience that there are many negative emotions involved when they’re caring for someone with dementia. Emotions such as stress, depression and the feeling of carrying a burden. However, not everything is seen as negative. Although the future may not look so bright, there is still a lot of positive feelings involved. Some of the most common are joy, love, and the feeling of personal growth. Conclusion: It's highly stressful to be a family carer to a person with dementia. Several negative feelings may arise, but also positive emotions will be experienced. It requires knowledge of oneself as a relative but also about the disease that the person is being cared for.

Introduktion: Idag finns det ungefär 160 000 personer i Sverige som har någon form av demens, och risken att drabbas utav demens ökar med stigande ålder. Alzheimers är den vanligaste formen av demenssjukdom. Personer som befinner sig tidigt i sin Alzheimers utveckling klarar sig relativt bra med ett begränsat stöd från sin omgivning. Att vårda sin närstående med Alzheimers är krävande, och det ställs stora krav på den som är omvårdnadsansvarig. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva anhörigvårdares upplevelse av att vårda sin närstående som lever med diagnotiserad Alzheimers sjukdom. Syftet är också att beskriva de valda artiklarnas undersökningsgrupper. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Data har samlats in via PubMed och 10 artiklar valdes ut till denna litteraturstudie. Artiklarna var av antigen kvalitativ eller kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet baseras på fem underrubriker utifrån anhörigvårdarnas upplevelser: "Upplevselsen av den psykiska påfrestningen", "brist på stöd och information", "upplevelsen av att vårda sin närstående utifrån ett genusperspektiv", "livsstilsförändringar" och "förväntningar och farhågor". Slutsats: Anhörigvårdarna är i stort behov av stöd och rådgivning både från sin sociala omgivning, men framförallt ifrån sjukvårdens olika institutioner. Sjuksköterskan har en viktig roll att fylla. Sjuksköterskan ska tillgodose både den som är drabbad utav Alzheimers, men även dennes anhöriga med individanpassad information och stöttning. / Introduction: Today, there are about 160 000 people in Sweden who have some form of dementia, and the risk out of dementia increases with age. Alzheimer's is the most common form of dementia. Persons who are early in their development of Alzheimer cope relatively well with limited support from their surroundings. Caring for relatives with Alzheimer's are demanding, and it places great demands on the care that is responsible. Purpose: The purpose of this study is to describe the experience of family caregivers for their relatives who live with diagnosed Alzheimer's disease. The aim is also to describe the selected articles study groups. Method: A descriptive literature. Data was collected via PubMed and 10 articles were selected for this study. The articles were of either qualitative or quantitative approach. Results: The results are based on five sub-headings based on family caregivers: "Feels notification of mental stress", "lack of support and information", "the experience of caring for their loved one from a gender perspective", "lifestyle changes" and "expectations and concerns". Conclusion: family caregivers are in great need of support and advice both from their social environment, but above all from different healthcare institutions. The nurse has an important role to play. The nurse will satisfy both the afflicted out of Alzheimer's, but also his family with personalized information and jacking.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård i världen är beräknat till 40 miljoner människor varje år. Palliativ vård ska förbättra livskvaliteten, lindra lidande samt se döden som en naturlig del av livet. Anhörigvårdare spelar ofta stor roll för personer med obotlig sjukdom, vilket gör att de är en viktig tillgång i palliativ vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av att ge palliativ vård till en familjemedlem med cancer. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier framsökta i databaserna Cinahl och PubMed.  Resultat: Tre kategorier och sju subkategorier fastställdes med grund i litteraturstudiens resultat. Huvudkategorierna var: Sätta sitt eget liv på paus, Samverkan med vårdpersonal och En värdefull sista tid.  Konklusion: Anhörigvårdare behöver stöd från vårdpersonal för att inte lämnas ensamma med ansvaret över vårdandet av sin familjemedlem. Ansvarsfördelningen mellan anhörigvårdare och vårdpersonal behöver därmed tydliggöras. Stöd från vårdpersonal behövs också för att anhörigvårdare ska känna trygghet i vårdandet, samt få individuellt anpassad information och kommunikation. / Background: 40 million people are in need of palliative care each year worldwide. Palliative care should improve quality of life and relieve suffering. Family caregivers are often important for people with incurable disease, which makes them an important asset in palliative care.  Aim: The aim was to describe family caregivers’ experiences of providing palliative care to a family member with cancer. Methods: A literature study based on nine qualitative studies found in two databases: Cinahl and PubMed. Results: Three main categories were defined from the results of the literature study: Putting their own life on pause, Cooperation with healthcare professionals and A valuable last time. Conclusion: Family caregivers need support from healthcare professionals in order not to be left alone with the responsibility for the care of the family member. The distribution 0f responsibility between family caregivers and healthcare professionals also needs to be clarified. The support from healthcare professionals is also needed for family caregivers to feel secure in caring for the family member. Family caregivers also need individually adapted information and communication.

Att leva med en demenssjukdom innebär för många en markant förändring när det gäller livet i stort. I takt med att livet förändras för den sjuke påverkas även de anhörigas livssituation. För det är just de anhöriga, vare sig de handlar om barn eller makar till den demenssjuke som oftast, vare sig de vill eller inte får ta på sig rollen som vårdare. Syftet med denna litteraturstudie är därför att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda och leva med en demenssjuk familjemedlem. Sökningar i databasen Cinahl är gjorda, även sekundärsökningar i specifika tidskrifter inriktade på demens och åldrande har gjorts. Totalt inkluderades 12 artiklar. Översiktstabell enligt Axelsson (2008) användes för att sammanfatta litteraturen. Resultatet beskrivs med hjälp av tre teman och 10 subteman. De tre temana var: Anhörigvårdarens vardag, Anhörigvårdarens behov av stöd samt Anhörigvårdarens upplevelse av den förändrade relationen. I resultatet framgår att de anhöriga, i samband med demenssjukdomen, upplever en mängd svåra känslor, men även upplevelsen av att diagnosen kan medföra något positivt, visas. I diskussionen valde författarna att belysa frågor som, varför man väljer att vårda, känslor av att vårda, och den ensamhet som upplevdes, relationens förändringar samt positiva aspekter av vårdarrollen. Här belyses även hur sjuksköterskan kan stötta och lindra de anhörigas lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige. När en person drabbas av sjukdomen, påverkas även många närstående. Detta resulterar i en livsförändring även för dem. Närstående blir en del av sjukdomen och det är ofta de som vårdar sin partner i hemmet. Detta är ett stort ansvar som med tiden kan bli påfrestande, då ens partner blir allt sjukare. Detta kan leda till att ett lidande skapas. För att bemöta och tillgodose behov hos närstående krävs kunskap om hur närstående upplever att vårda sin närstående. Syftet med denna studie är att beskriva närståendes upplevelse av att vårda och leva ihop med en person som drabbats av Alzheimers sjukdom. Metoden är en litteraturöversikt. Åtta artiklar, sex kvalitativa och två kvantitativa artiklar har analyserats utifrån Evans (2003) analysmodell. Likheter och skillnader i studiernas resultat identifierades och resulterade i tre huvudteman och åtta subteman. Emotionella upplevelser belyser känslor som närstående upplever, effekter på förhållandet redogör för förändringar i förhållandet och upplevelse av stöd och information redogör för vikten hos närstående att finna en mening med omvårdnaden, samt behovet av stöd och information de närstående har. Författarna diskuterar hur sjuksköterskan genom att ha kännedom om närståendes upplevelser kan ge stöd och hjälp. En viktig fråga författarna problematiserar är om hjälpen redan finns men att den används på ett felaktigt sätt. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I mötet med patienter möter sjuksköterskan även anhöriga. En del anhöriga har valt att själva vårda sin sjuka närstående. Idag har det återigen blivit vanligt att anhöriga vårdar sjuka närstående i det egna hemmet. Syftet med denna studie är att belysa vuxna anhörigvårdares upplevelser av att ge palliativ vård till svårt sjuka vuxna närstående i det egna hemmet. Nio kvalitativa studier har bearbetats med inspiration från en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har givit fem huvudkategorier och tolv underkategorier; Att verkställa en önskan; gottgörelse, ett givet löfte och brist på vårdalternativ. Att möta en ny vardag; förändrad relation, förändrad identitet och förändrad livsstil. Att riskera sin hälsa; rädslor, sorg och ohälsa. Att se en framtid; att gå vidare. Att ha vårdkontakt; vårdpersonal i det egna hemmet och information och stöd från vårdpersonal. Resultatet visar att anhörigvårdarna inte känner sig sedda och att deras roll som anhörigvårdare inte bekräftas av vårdpersonalen. Det framkom även att anhörigvårdarnas hälsa riskeras i den nya rollen som anhörigvårdare. Dessutom finns en stor önskan efter kommunikation och stöd från vårdpersonalen som inte alltid uppfylls. Litteraturstudien ger en inblick i anhörigvårdarnas situation genom att undersöka deras upplevelser. Författarna hoppas att med denna studie väcka intresse för fortsatta studier av anhörigvårdare, både under vårdtiden och även efter den sjuke närståendes död.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Allt fler personer som haft stroke vårdas i hemmet med stöd från sin familj. Anhörigvårdare upplever att de ”kastas in” i rollen som vårdare och är dåligt förberedda och informerade om den nya situationen. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att beskriva anhörigvårdares behov av utbildning och information vid vård av en familjemedlem med stroke. <strong>Metod:</strong> En allmän litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat: </strong>Anhörigvårdare hade behov av utbildning och information om sjukdomen stroke, dess orsak, riskfaktorer och behandling samt utbildning i basal omvårdnad för att kunna vårda sina anhöriga i hemmet. Dessutom behövde de utbildning och information om stöd och service från samhället bland annat om hur de kunde bli avlastade i sin vårdarroll. De behövde även information om tillgänglig vårdkoordinator/kontaktsjuksköterska och anhörig/patientförening att vända sig till för information och stöd. <strong>Slutsats:</strong> Anhöriga behöver involveras mer i vården och därmed ses som en samarbetspartner. Med hjälp av familjesamtal kan distriktssköterskan ta reda på familjens individuella behov av utbildning och information. Författarna föreslår ett utbildnings/informationsprogram för anhöriga för att på så vis undvika att de upplever att de ”kastas in” i vårdarrollen.</p>

Antalet personer med demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och en stor del av vården av personer med demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvårdare är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts där 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svårigheter och otillräcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förändrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av välbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemästra och skapa mening i sin situation. Resultatet i denna studie kan bidra till en ökad förståelse för hur anhörigvårdare upplever sin situation, något som erfordras för att sjukvården skall kunna erbjuda anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom ett adekvat stöd. / The number of people with dementia is increasing whilst the population gets older.  A great part of the care is provided by relatives. In order to support family caregivers’ nurses are required to obtain knowledge about how relatives perceive their situation. The purpose of this study was to describe the experience of relatives providing care for persons with dementia. To answer the purpose a literature study was made where 12 qualitative articles were analyzed.  Findings illustrates seven themes: The experience of stress, difficulties and inadequacy, The experience of grief and loss, The experience of changing relationships and roles, The experience of obligation, The experience of wellbeing, The experience of support, and finally The experience of coping and making sense of the situation. The result of this study could contribute to an increased understanding of how family caregiver’s experience their situation. This is required in order to offer relatives who provide care for a person with dementia an adequate support.

Bakgrund: Allt fler personer som haft stroke vårdas i hemmet med stöd från sin familj. Anhörigvårdare upplever att de ”kastas in” i rollen som vårdare och är dåligt förberedda och informerade om den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigvårdares behov av utbildning och information vid vård av en familjemedlem med stroke. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Anhörigvårdare hade behov av utbildning och information om sjukdomen stroke, dess orsak, riskfaktorer och behandling samt utbildning i basal omvårdnad för att kunna vårda sina anhöriga i hemmet. Dessutom behövde de utbildning och information om stöd och service från samhället bland annat om hur de kunde bli avlastade i sin vårdarroll. De behövde även information om tillgänglig vårdkoordinator/kontaktsjuksköterska och anhörig/patientförening att vända sig till för information och stöd. Slutsats: Anhöriga behöver involveras mer i vården och därmed ses som en samarbetspartner. Med hjälp av familjesamtal kan distriktssköterskan ta reda på familjens individuella behov av utbildning och information. Författarna föreslår ett utbildnings/informationsprogram för anhöriga för att på så vis undvika att de upplever att de ”kastas in” i vårdarrollen.

Alzheimers sjukdom påverkar både patienten och den som vårdar honom eller henne. En anhörig vårdar ofta patienten och det har visat sig att de är utsatta för olika svårigheter.  Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en familjemed­lem med Alzheimers sjukdom. Metoden som användes för att besvara syftet var att göra en litteraturstudie enligt Polit och Becks (2004) beskrivning av genomförandet av en litteratur­studie. Dataanalysen skedde med kvalitativ ansats genom att artiklarna lästes igenom nog­grant och gemensamheter och mönster bland anhörigvårdares upplevelser söktes. Studiens resultat baserades på åtta veten­skapliga artiklar från vilka fem teman framkom. Resultatet visade att många anhörigvår­dare upplevde en förlust av relationer. De saknade relationen både med patienten och med vänner. De tyckte även att det var viktigt att ha fritid och tid för sig själva, vilket ofta var svårt att åstadkomma. Viljan till att söka ny kunskap blev stor när de tog på sig rollen som anhörigvårdare, och många upplevde olika lidanden och besvär såsom skuld och de­pression. Upplevelserna i resultatet åskådliggjorde att en stor del av de anhöriga inte kände välbefinnande. Detta resultat pekar på vikten av att sjuksköterskor är medvetna om de upplevelser och känslor anhörigvårdare har. / Alzheimer’s disease afflicts both the patient and the person caring for him or her. A relative often provides care for the patient and it appears as though they are exposed to different adversities. The aim of this study was to describe the experiences of relatives which care for a family member suffering from Alzheimer’s disease. The method used to answer the aim was to do a literature review by using Polit and Becks (2004) description of how to make a literature review. The data analysis was made with a qualitative approach by reading the articles accurately and patterns among the experiences family caregivers have been sought. The results of the study are based on eight scientific articles. Five themes emerged from these articles. The results show that many family caregivers experienced a loss of relationships. They missed the relationship with the patient as well as the relationship with friends. They also thought that it was important to have leisure, which often is hard to accomplish. The desire to seek for new knowledge became large when they became family caregivers, and many of them experienced different sufferings and troubles such as guilt and depression. The results show that many of the relatives did not experience well-being. On account of this it is important that nurses know about the experiences and feelings family caregivers have.