Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa, Biologi och Hem och konsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hur lärarnas läromedel förhåller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem grundskolelärare; två lärare undervisar i Idrott och hälsa, en lärare undervisar i Biologi och två lärare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har även genomfört en läromedelsanalys med utgångspunkt från en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialet analyseras utifrån en kritisk teori och en kritisk djurteori. Analysen av studiens resultat understryker en prioritering av animaliska livsmedel i läromedlen varpå den vegetabiliska kosten konstrueras som ett icke fullvärdigt alternativ. Specifika begrepp och språkliga uttryck i läromedlen beskriver andra djur som objekt, vilseleder köttet ursprung och normaliserar brukandet, dödandet och ätandet av andra djur. I intervjuerna framkommer resonemang som förstärker förtryck av andra djur. Det finns dock uttalanden från intervjuerna som indikerar en motsatts inställning, men att exploateringen av andra djur som en norm ändå genomsyrar språket. Lärarnas resonemang saknar en problematisering av ätandet och dödandet av djur. Där emot poängterar ett flertal av lärarna en koppling mellan animaliekonsumtion och en negativ påverkan på hälsan och miljön. Vidare framställs en vegetabilisk kost, liksom i läromedlen, ibland som icke fullvärdig. Resonemangen från läromedlen och intervjuerna genomsyras av sociala konstruktioner som konstruerar och upprätthåller animaliekonsumtionen och produktionen som en norm. Samtidigt visar resonemangen att det finns möjligheter för en skolundervisning som berör andra djur som en förtryckt grupp samt animaliers negativa påverkan på miljön och hälsan. Det har även synliggjorts en konflikt i både läromedlen och intervjuerna mellan ett normativt och utmanande förhållningssätt till animaliekonsumtionen och produktionen.