Bakgrund: Syftet är att undersöka hur elever med ADHD har upplevt sin skoltid samt hur eleverna anser att lärare bemöter elever med ADHD. Metod: Genom kvalitativa metoder har sex vuxna personer med diagnosen ADHD intervjuats. Undersökningen utgår ifrån tre frågeställningar om hur elever med ADHD har upplevt sin skolgång, vilka relationer de haft till lärare och hur anpassning av undervisning sett ut. De teoretiska utgångspunkterna för undersökningen är socialkonstruktivismen och relationella perspektivet. Analysen utgår utifrån en hermeneutisk ansats. Resultat: Utifrån respondenternas berättelser återfinns både likheter och skillnader emellan deras erfarenheter. En gemensam nämnare ses också mellan respondenternas berättelser där bemötande och förhållningssätt är av stor betydelse för respondenternas skolupplevelser. Något som samtliga respondenter uttrycker i sina berättelser är känslan av inte vara som alla andra. / The purpose of this dissertation is to study how students diagnosed with ADHD has experienced their time in school and how they regard their teachers approach. A qualitative method was used based on six interviews with adults diagnosed with ADHD. This dissertation is based on three questions, how did the students diagnosed with ADHD experience their time at school? How was their relationship to their teachers? How was the teaching adapted to their ADHD? The theoretical starting points have been social constructivism and the relational perspective. The results and analysis were processed through the hermeneutic approach. The interviews showed similarities and differences. A common denominator was however found between the respondents. This showed that the treatment and approach of the students by their teachers was very important in regards to how they experienced school. Something which showed in all respective interviews was the feeling of not being normal.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet med denna studie är att få djupare kunskap om hur lärare arbetar för att inkludera nyanlända elever i skolan samt hur lärarna anpassar lektionerna efter nyanlända elevers behov. För att få svar på våra forskningsfrågor användes en kvalitativ metod. Vi intervjuade totalt åtta lärare från två olika skolor med sju intervjufrågor. Studiens resultat visar hur läraren anpassar lektionerna och inkluderar eleven i lektionen för att elevens inlärning ska kunna utvecklas. En del lärare hade svårt med att anpassa och inkludera de nyanlända eleverna under lektionerna.

Ett överflöd av information gör att den information vi verkligen vill ha blir svårare att hitta. För att råda bot på detta har det gjorts försök att hjälpa användaren att hitta genom personlig anpassning av webbsidor. Meningen är att personlig anpassning ska göra det enkelt för användaren, och att systemet därmed har hög användbarhet. Att se om det verkligen är så är syftet med denna studie. Inom ett projekt som avser ge familjer med tonåriga diabetiker IT-stöd gjordes en heuristisk utvärdering och intervjuer för att undersöka ett antal funktioner för personlig anpassning ur användbarhetsperspektiv. På det hela taget går det inte att säga att personlig anpassning vare sig är bra eller dåligt användbarhetsmässigt utan det avgörs av funktionernas utformning och kontexten. Det viktiga är att ge användaren stöd i sitt användande utan att för den skull styra eller störa hennes användning.

Samhället utmanas idag av många svårlösta problem som bland annat hur vi ska klara vård och omsorg samt den arbetslöshet som gör det svårt för ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden. Ansvaret för insatser på välfärdsområdet vilar på landsting och kommuner. De barn och ungdomar som har svårigheter med att klara målen i skolan riskerar att hamna i utanförskap som vuxna. Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagogers och speciallärares handlingsutrymme ser ut i arbetet med elever som riskerar att hamna i utanförskap. Den kvalitativa studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Materialet till studien, baserades på specialpedagogers och speciallärares erfarenheter, svaren utvärderades med tematisk analys. Det analyserade materialet kopplades till tidigare forskning, handlingsteorin och den ekologiska utvecklingsteorin. Vår slutsats blev att handlingsutrymmet påverkas av såväl kreativitet och kunskap som tid och ekonomi men viktigaste faktorn är ledningens vilja och engagemang, det är de som har makten. / The society today is challenged with many difficult issues, such as how to manage health and social care, and the unemployment that makes it difficult for young people to establish themselves in the labor market. The responsibility for welfare initiatives rests on county councils and municipalities. The children and adolecents who are having difficulty in achieving the goals in school are likely to end up in alienation. The purpose with this study was to investigate the latitude of special educateors and special teachers in their work with pupils at risk of alienation. The qualitative study was conducted with semistructured interviews. The material for the study was based on the experiences of special educators and special teachers, the answers was evaluated with thematic analysis. The analyzed material was linked to previous research, action theory and the ecological systems theory. Our conclusion was that the latitude is affected by creativity and knowledge as well as time and finances, but the most crucial factor is the will and commitment of management, those who have the power.

År 2006 kom ett riksdagskrav till Polismyndigheten om att implementera handledningssamtal i syfte att förbättra den psykosociala arbetsmiljön. Tre år senare hade det inte utförts i någon större utsträckning och Rikspolisstyrelsen förklarade situationen med ekonomisk resursbrist. I den händelsestyrda och ofta påfrestande miljö svenska poliser arbetar i är samtalsstöd en viktig faktor för emotionell bearbetning. Studiens syfte var att nå ökad kunskap om stödsamtal som verktyg inom Polisen genom att undersöka svenska polisers uppfattningar om stödsamtal och hur dessa tillämpas. Grundad teori har varit den metodologiska utgångspunkten. 5 semistrukturerade intervjuer med intervjuguide genomfördes; 2 deltagare är kvinnor och 3 är män. Resultatet visade att organisatoriska förutsättningar är centralt för chefers skapande av en trygg grupp och miljö för medarbetarnas upplevda möjlighet att uttrycka känslor i. Formellt samtalsstöd används främst för att behandla praktiska frågor efter en svår händelse, medan informella samtal är den huvudsakliga arenan för emotionsbearbetning. Stödsamtalets funktion för polisyrket kan förstås av kärnvariabeln ”upprätthållande av den emotionella organisatoriska normen genom organisationskultur”. Studiens praktiska implikationer är att medvetandegöra chefer om deras roll i att en miljö som är positiv för samtalsklimatet. Vidare forskning skulle kunna fortsatt intressera sig för den sociala anpassning som sker till följd av polisens organisationskultur. / In 2006, the Swedish parliament demanded of the Police Authority that counseling be implemented as means of improving the psychosocial working environment. In 2009, it had not been executed to any greater extent due to lacking financial resources. In the operational environment in which police officers work, counseling is an important factor in emotional processing.  The aim of this study was to attain knowledge of how counseling can be used within the Police force by studying Swedish police officers’ perception of counseling and its application. Grounded theory has been the methodological approach. Five semi-structured interviews were conducted; two participants were women, three were men. The results showed that organizational conditions are key in police managers’ shaping of a group, and of an environment for the coworkers' perceived opportunity to express feelings. Formal counseling is used mainly to deal with practicalities after a difficult incident, whilst informal dialogue is the main arena for emotional processing. The role of supportive counseling in the police force can be understood by the core variable ”the upholding of the emotional organizational norm through organization culture”.  The practical implications of this study are to increase police managers’ awareness of their role in shaping a positive environment for the conversation climate. Further research could look into the social adaptation that occurs as a result of the organization culture within the police force.

Purpose and research questions The purpose of this thesis is to investigate influencing factors on the choice of tailoring of ERP systems during implementation. The research questions to answer are what types of adjustments can be made to the system to make it fit with the organisation, together with what factors influence the choice of these adjustments and how? Research methodology To fulfil the purpose and answer the research questions the study has been carried out in line with the hermeneutic circle. This has been done in three sequences. A pre-understanding of the phenomenon has been obtained by a literature study in the first sequence. In the second sequence interviews with IFS AB and Systeam AB have been carried out, analysed together with the pre-understanding and a model has been created. During the last sequence Sogeti Sverige AB has been interviewed to verify the model. Research findings The different ways of tailoring an ERP system are configuration, bolt-ons, extended report-ing, screen masks, workflow programming, user exits, ERP programming, interface development, new software package and package code modification. Tailoring types 1-8 and 10 were found in the literature while new software package was found in the empirical study. The factors influencing the choice of tailoring are coming from three domains: the customer, the consultant and the system. The factors from the customer are attitude towards customisation, costs, knowledge, process design, time and user needs. Attitude towards customisation, customisation possibility and knowledge are coming from the consultant domain. Complexity, external software, functionality and maintenance are finally coming from the system domain. All factors were derived from the literature except knowledge in the customer domain, which was found during the empirical study. Some factors influence the choice of specific tailoring types, while others influence the choice between light and heavy tailoring types. There are also factors that do not directly influence the choice of tailoring. Instead they act as prerequisites for the tailoring types. This leads to the conclusion that the influencing factors can not be seen in isolation; it is the combined influence from all of them that decides the choice of tailoring types. / Syfte och forskningsfrågor Syftet med den här uppsatsen är att undersöka influerande faktorer på valet av anpassning av ERP-system under implementering. Forskningsfrågorna att besvara är vilken typ av anpassningar som kan göras av systemet för att det ska passa med organisationen, tillsam-mans med vilka faktorer som influerar valet av dessa anpassningar och hur? Metod För att uppfylla syftet och besvara forskningsfrågorna har studien utförts i linje med den hermeneutiska cirkeln. Detta har gjorts i tre sekvenser. En förförståelse har erhållits genom en litteraturstudie i den första sekvensen. I den andra sekvensen har intervjuer med IFS AB och Systeam AB genomförts, analyserats tillsammans med förförståelsen och en modell har skapats. Under den sista sekvensen har Sogeti Sverige AB intervjuats för att verifiera modellen. Forskningsresultat De olika sätten att anpassa ett ERP-system är configuration, bolt-ons, extended reporting, screen masks, workflow programming, user exits, ERP programming, interface develop-ment, new software package och package code modification. Anpassningstyperna 1-8 och 10 påträffades i litteraturen medan new software package hittades i den empiriska studien. Faktorerna som influerar valet av anpassning kommer från tre domäner: kunden, konsulten och systemet. Faktorerna från kunden är attitude towards customisation, costs, knowledge, process design, time och user needs. Attitude towards customisation, customisation possi-bility och knowledge kommer från konsultdomänen. Complexity, external software, functionality och maintenance kommer slutligen från systemdomänen. Alla faktorer är härledda från litteraturen, förutom knowledge från kunskapsdomänen kund som påträffades under empiristudien. Några faktorer influerar valet av specifika anpassningstyper, medan andra influerar valet mellan lätta och tunga anpassningstyper. Det finns också faktorer som inte direkt influerar valet av anpassning. De är istället förutsättningar för anpassningstyperna. Detta leder till slutsatsen att anpassningstyperna inte kan ses isolerade; det är den kombinerade influensen från alla faktorer som bestämmer vilka anpassningstyper som kommer att väljas.

Många elever kämpar med matematikämnet i skolan. Dessa elever får inte alltid rätt stöttning vid rätt tid vilket kan resultera i att eleverna inte klarar grundskolan. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och har en skyldighet att snabbt identifiera eleven i behov och sätta in rätt stödinsatser. Det finns olika former av stödinsatser där en kallas för extra anpassning. Det är en förhållandevis ny reform och lärare känner sig osäkra kring vad den egentligen innebär. Syftet med arbetet är således att bidra med kunskap om skolors kvalitetsarbete med extra anpassningar i matematik. Insamlingsmetoden som använts för att uppfylla syftet är dokumentinsamling samt intervjuer med verksamma lärare. Specialpedagogiska perspektiv har använts för att analysera resultatet. Slutsatserna av studien antyder att skolornas kvalitetsarbete med extra anpassningar i matematik skiljer sig åt beroende på vilka svårigheter eleverna anses ha. / Many students battle with math in school. These students don’t always get the right aid in time which can result in them not graduating from elementary school. The school has a compensatory commitment and an obligation to identify the student in needs quickly and introduce the required aid. There are various forms of support, one is called additional adjustments. It is a comparatively new reform and teachers feel uncertain about what the aid should actually entail. The purpose of this study is therefore to contribute with knowledge about schools quality work with additional adjustments in mathematics. Documents have been collected and interviews with active teachers have been performed to fulfil the purpose. Perspectives on special pedagogy have been used to analyze the result. Conclusions of the study suggest that the schools quality work with additional adjustments in mathematics differ depending on which difficulties the students are believed to have.

No description available.