Syftet med vår kvalitativa ansats var att undersöka de olika anpassningsstrategier som verksamma pedagoger använder sig av på grupp och individnivå för att främja alla barns delaktighet i samlingen på förskolan. Med vår studie hade vi för avsikt att besvara följande forskarfrågor; “Vilka strategier använder pedagoger för att anpassa samlingen för att främja deltagandet hos alla barn?” och “Vad anser pedagoger som väsentligt i anpassning av samling?”. Våra teoretiska utgångspunkter för vår studie var Bronfenbrenners ekologiska systemteori och delaktighetsmodellen, som vi använde som ramverk i analysen av resultatet. Som metod använde vi oss av fokusgruppsintervjuer och i analysen av data använde vi tematisk analys som metod. Vi gjorde ett kriteriebaserat urval och ett snöbollsurval, där våra deltagare var verksamma förskollärare, barnskötare och pedagoger inom förskolans verksamhet. Resultaten från studien visade på dels hur viktigt det relationella aspekterna är, för utan att ha en relation till barnen så blir det svårt att anpassa och hitta anpassningar som fungerar. En viktig slutsats är att anpassningar som görs på grupp och individnivå, görs utifrån barnens förutsättningar i den utsträckning som pedagoger har möjligheten att göra, och detta kan se olika ut beroende på var man befinner sig. / The purpose of our qualitative study was to investigate the different adaptation strategies that active educators use at group and individual level to promote the participation of all children at circle time at preschool. With our small-scale study, we intended to answer the following research questions; "What strategies do educators use to adapt circle time and support participation for all children?" and "Which adaptations are the most essential to according to the educators?". Our theoretical starting points for our study were Bronfenbrenner's ecological systems theory and the participation model, which we used as a framework in the analysis of the results. As a method we used focus group interviews and in the analysis of the data we used thematic analysis as a method. We made a criterion-based selection and a snowball selection, where our participants became active preschool teachers, childminders, and educators within the Swedish preschool context. The results from the study showed how important the relational aspects are, because without having a relationship with the children it becomes difficult to adapt and find adaptations that work. An important conclusion is that adaptations made at group and individual level are made based on the children's conditions to the extent that educators can do, and this can look different depending on where you are.

Genomgående beskrivs vikten av kunskap för socialsekreterare i tidigare forskningen för att möjliggöra delaktighet i samhället för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares upplevda kunskap kring NPF samt deras upplevelse av kunskapens betydelse för kontakten med vuxna klienter med NPF. Undersökningsmetoden för studien var kvalitativa semistrukturerade intervjuer där sex informanter deltog. Utifrån resultaten identifierades temana kunskapsinhämtning, anpassningar och begränsningar vilka analyserades utifrån kunskapsteori och diskuterades sedan i relation till tidigare forskning. Resultatet visar att socialsekreterarna upplever att kunskap är viktig för att kunna individanpassa kontakten. Vidare fanns en variation kring hur de upplevde sin egen kunskap där vissa informanter upplevde tillräcklig kunskap medan andra uttryckte den begränsad. / The importance of knowledge for social workers is consistently described in the previous research to enable participation in society for people with neurodevelopmental disorders (NDD). The purpose of this study was to investigate social workers' perceived knowledge about NDD and their experience of the importance of knowledge for contact with adultclients with NDD. The research method for the study was qualitative semi-structured interviews in which six informants participated. Based on the results, the themes of knowledge acquisition, adaptations and limitations were identified, which were analyzed based on knowledge theory and then discussed in relation to previous research. The results show that the social workers feel that knowledge is important in order to be able to individually adapt the contact. Furthermore, there was a variation regarding how they experienced their own knowledge, where some informants experienced sufficient knowledge while others expressed it as limited.

The Swedish policy for integration has been accused of wrongly targeting only immigrants and therefore resembling assimilation. In this bachelor thesis I show that there seems to be a general understanding between academics and politicians of how integration should be achieved. If integration is the opposite of assimilation an integrated society has to be achieved trough mutual adaptation. The purpose of this thesis is to identify if the Swedish government design their policy for integration according to the idea of integration as mutual adaptation or not. A frame analysis is used to identify the de target populations in the Swedish strategy for integration. Through analysing the choice of target populations I conclude that the Swedish policy for integration does not fulfil the idea of integration as mutual adaptation. Another important conclusion is that there can be two different target populations for every policy, one tied to the causal story and one tied to the solution of the problem with integration. / Den svenska integrationspolitiken har anklagats för att felaktigt riktas mot endast invandrare och på så sätt mer likna assimilationspolitik. I den här kandidatuppsatsen visar jag att forskare och politiker på en övergripande nivå verkar vara överens om hur integration bör uppnås. Om integration är motsatsen till assimilation måste ett integrerat samhälle uppnås genom ömsesidig anpassning. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på om den svenska regeringen utformar sin integrationspolitik efter idén om integration som ömsesidig anpassning eller inte. Frameanalys används för att identifiera målgrupperna i den svenska strategin för integration. Genom att analysera valet av målgrupper drar jag slutsatsen att den svenska integrationspolitiken inte uppfyller idéen om integration som ömsesidig anpassning. En annan viktig slutsats är att det kan finnas två målgrupper för varje åtgärd, en knuten till orsaksförklaringen och en knuten till lösningen på problemet.

Syftet med studien är att identifiera hinder och möjligheter för kommuner att arbeta med klimatomställning genom att analysera hur medborgare förstår, uppfattar och ställer sig till olika klimatrelaterade risker och åtgärder. Kvalitativa individuella intervjuer, samt fokusgruppsintervjuer med invånare i Lagerlunda, Norrköping har genomförts för att studera vad invånarna prioriterar och värdesätter, samt hur de ser på klimatrisker och klimatomställning i Norrköping och i sitt eget bostadsområde. För att identifiera hinder och möjligheter för en lyckad omställning har materialet analyserats med hjälp av Burch et al (2014) faktorer för en lyckad omställning. Studien visar att det största hindret för omställning ur detta perspektiv är en underskattning av klimatriskernas betydelse hos invånarna. Detta visar sig genom invånarnas låga prioritering av klimatrisker, samt svårigheter att få medborgare att ändra sitt beteende för att minska klimatrelaterade risker. Andra hinder som uppkom var bristande information från kommunen om den planerade utvecklingen i Norrköping, möjliga åtgärder för klimatanpassning och utsläppsminskning, samt en bristande kommunikation mellan kommun och invånare. De möjligheter för en lyckad omställning som framkom av studien var invånarnas positiva inställning till att öka cykelmöjligheterna, att prioritera utvecklingen av grönområden och att minska biltrafiken, samt att det finns en vilja att kunna bidra med åsikter i kommunens planeringsprocess. För att lyckas med en hållbar omställning bör Norrköpings kommun fokusera på att informera invånare kring miljö- och klimatfrågor, bakomliggande tankar kring stadens utveckling och öka medborgardeltagandet i planeringsprocesser. / The purpose of this study is to identify difficulties and opportunities for municipalities to work with climate transition by analyzing how citizens understand, perceive and position their selves towards climate-related risks and measures. Qualitative individual interviews and focus group interviews with residents in Lagerlunda, Norrköping has been conducted to study what residents prioritize and values, and how they view climate risks and climate adaptation in Norrköping and in their own neighborhood. In order to identify difficulties and opportunities for transition Burch et al (2014) factors for a successful transition are applied. The study shows that the biggest difficulty toward climate transition is an underestimation of the importance of climate risks among residents. This is manifested by the residents’ low prioritization of climate risks, and in difficulties to get people to change their behavior to reduce climate-related risks. Other identified difficulties are the lack of information from the municipality about the planned development of the city and possible measures for climate adaptation and mitigation, as well as a lack of communication between the municipality and citizens. The opportunities for a successful transition that emerged from the study was the residents' positive attitudes to increase cycling, to prioritize the development of green areas and to reduce car traffic, and that there is a desire to be able to contribute in the municipal planning process. To succeed in a sustainable transition Norrköping, the municipality should focus on informing people about environment and climate issues, underlying thoughts about the development of the city and increase citizen participation in planning processes.

Titel: Att anpassa eller inte?  En kvalitativ studie om butikskommunikationen anpassas till ett lands kultur.   Problemställning: Examensarbetet är inriktad på följande problemställning: Hur är butikskommunikationen anpassad till kulturen i Sverige.   Syfte: Syftet med detta examensarbete är att analysera om butikskommunikationen anpassas till ett lands kultur.   Avgränsningar: För att få studien mer fokuserad har avgränsningar utförts. Då butikskommunikation är ett brett ämne har författarna valt att rikta butikskommunikationen på modebranschen, där Företag A och Företag B utgör exempel för denna studie.   Metodik: I denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetodik genomförts. Där vikten på ord och tolkning vid insamling samt analys av data haft relevans. Studien har resulterat i en abduktiv forskningsansats där tillvägagångssättet har varit flexibelt då studien har uppvisat en blandning av deduktion, induktion samt inslag av iterativt pendlade mellan empiri och teori. Metoden är baserad på observation där två företag används som exempel. Observationerna har varit av blandad karaktär, där den mest centrala delen var att studera fenomenet butikskommunikation i sin rätta miljö.   Slutsatser: Studiens slutsats visar på hur butikskommunikation är anpassad till kulturen i Sverige. Detta göras genom att ta kulturens beståndsdelar i beaktning. Vad gäller till exempel språk, färgers kulturella betydelser, traditioner och högtider. Studien har även påvisat att genom specialexponering av säsong och högtid kan värderingar med mera kommuniceras tydligt. Butikskommunikationen anpassas genom att visa en förståelse för en kulturs etnicitet. Studiens slutsatser visade också på att företag anpassar sin butikskommunikation genom att ta hänsyn till Hofstede´s kulturdimensioner att undvika osäkerhet, individualism och kollektivism, maskulinitet och femininitet samt långsiktigt- och kortsiktigt inriktning / Title: To adapt or not? A qualitative study of visual merchandising adapted to a country's culture.   Research question: The study is aimed at reviewing the following issue: How is visual merchandising adapted to the culture of Sweden?   Purpose: The purpose of this study is to analyse if visual merchandising are adapted to a county’s culture.   Limitations: To achieving a more focused study, limitations were carried out. Because visual merchandising is a wide subject, the authors choose  to focus on the fashion industry. Two companies, Company A and Company B are made as examples for this study.   Method: In this study a qualitative research method was applied, where words and the interpretation in the collection of data and the analysis of it, had an  important relevance for this study. The study had an abductive approach. The study has shown a mixture of deduction, induction and elements of an iterative change between empiricism and theory. The method was based on the observation of two companies that were made as examples. The observations were of mixed characters, but the most central part was to study the phenomenon of visual merchandising in the right environment.   Conclusion: The study concludes how visual merchandising can be adapted to a country’s culture. This can be done by taking the cultural elements into consideration. With the regard of language, cultural meaning of colors, traditions and celebrations. The study has also shown that the visual communication can be more clearly communicated through special displays of seasonal and celebration products and values. Visual merchandising can be adjusted to a culture by showing an understanding of a culture’s ethnicity. The study also concludes that companies can adapt their visual merchandising by taking into account Hofstede's cultural dimensions to avoid uncertainty, individualism and collectivism, masculinity and femininity and long- versus short-term orientation.

Salmonid fish such as brown trout (Salmo trutta) are known to adapt to local environments in large water systems such as in Lake Vänern. Since brown trout returns to spawn at the location of birth, they become reproductively isolated from populations spawning elsewhere. Thus, genetically-based physiological and ecological differences may develop between them. There is evidence that two of the stocks of Lake Vänern brown trout, Gullspångälven brown trout (G-trout) and Klarälven brown trout (K-trout) differ, with G-trout growing faster and becoming bigger than K-trout, but there is no study identifying why this is the case. The purpose of this study was therefore to investigate whether there were differences in three variables: metabolic rate (gill-beat frequency, referred to as ventilation rate), foraging rate (number of captured prey per unit time) and aggressive behavior (number of displays) between the two stocks of brown trout. By conducting laboratory experiments on G-trout and K-trout in artificial streams with a constant supply of food through drift, behavioral observations were made to quantify these variables. The results showed that G-trout had significantly higher gill-beat frequency and foraging rate than did K-trout. In terms of aggression there was no significant difference observed between the two stocks, though there was a trend for G-trout to show more display behavior. The differences in metabolic rate and foraging rate are consistent with the different growth rates reported for the two stocks. The differences between the stocks suggest that they have developed local adaptations and have maintained these after a number of years of being raised in hatcheries. The observed differences should be taken into account when it comes to management and restoration of populations adapted to local environments. / Laxfisk som till exempel öringen (Salmo trutta) är kända att anpassa sig till lokala miljöer i stora vattensystem, såsom i sjön Vänern. Eftersom öringen återvänder och leker där de är födda blir de reproduktivt isolerade från populationer som leker på annan plats. Därmed kan ärftliga fysiologiska och ekologiska skillnader utvecklas dem emellan. Där finns bevis på att Gullspångsöringen tillväxer snabbare och blir större än Klarälvsöringen men det finns ingen riktig vetskap om varför. Syftet med denna studie var därmed att undersöka om där fanns skillnader i tre variabler: metabolisk hastighet (gälslagsfrekvens), furagering (antal tagna byten) och aggressivt beteende (antal display uppvisanden) mellan öringstammarna. Med separata försök av G-öring och K-öring i ett försöksakvarium med en konstgjord vattenström och konstant tillförsel av mat genom drift, gjordes beteendeobservervationer av dessa variabler. Resultaten visade på att G-öring hade en signifikant högre gälslagsfrekvens och furageringshastighet än K-öring. Vad gällde displaybeteende fanns ingen signifikantskillnad mellan stammarna, dock observerades en trend att G-öringen uppvisade mer display. Dessa resultat tyder på att metabolisk hastighet och furagering kan ha en roll i tillväxttakten. Skillnaderna mellan stammarna kan tyda på att de har utvecklat lokala anpassningar och har kvar dessa efter ett antal års fiskodling. De observerade skillnaderna är viktiga att ta med i beräkning när det kommer till förvaltning och restauration av populationer anpassade till lokala miljöer.

The purpose of this study was to investigate how social workers within LSS relate to her professional space in the writing practice. The method we used to collect data was through qualitative semi structured interviews. Our study found that when there are no clear guidelines for writing an investigation text, the responsibility falls on the individual social worker. The social worker has the ability to customize the language so that a user with low reading comprehension understands, but they choose not to because they are hindered by a strong idea from the organization that a representative of a authority should write correctly and professionally, which becomes a form of power.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare beskriver högläsning och boksamtal i klassrummet i praktiken och hur dessa kan utveckla elevers språk. Syftet är även att undersöka hur lärare beskriver att de får med alla elever i boksamtal. För att uppnå studiens syfte har empiriskt material samlats in med utgångspunkt i Brymans (2011) förslag på kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studien grundar sig på den sociokulturella teorin som redogör för att elever lär sig i samspel och genom kommunikation med andra. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att lärare beskriver att högläsning och boksamtal har stor betydelse för elevers språkutveckling. Elevers språk utvecklas när de får möjlighet att i grupp eller individuellt stärka sig i att lyssna och återberätta en uppläst text. För att främja språkutvecklingen hos elever i samband med boksamtal använder sig lärarna av olika läromedel för att anpassa undervisningen. Lärarna är avgörande för att möjliggöra att elever utvecklas och lyckas och därför kan de anpassa högläsningen och boksamtalsstunderna till elever på olika sätt. / The aim of this study is to find out how teachers describe reading and book conversations in the classroom in practice and how these can develop pupils' languages. The aim is also to investigate how teachers describe that they engage all pupils' in book conversations. In order to achieve the aim of the study, empirical material has been collected on the basis of Bryman's (2011) proposal for a qualitative method with semi-structured interviews. The study is based on the socio-cultural theory that explains that pupils learn in interaction and through communication with others. The conclusion based on the study's result is that teachers describe that reading and book conversations are of great importance for pupils' language development. Pupils' language is developed when they are given the opportunity to, in groups or individually, strengthen themselves in listening and retelling a spoken text. In order to promote language development among pupils in connection with book conversations, the teachers use different teaching aids to adapt the teaching. The teachers are crucial for enabling pupils to develop and succeed, and therefore they can adapt the reading and book talk occasions to pupils in different ways.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare använder sig av digitala verktyg som hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter. Syftet är också att få reda på hur lärare ser på den nya läroplanen som givits ett mer digitalt innehåll. Här lyfts både fördelar och nackdelar med de digitala verktygen fram. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer för att få fram lärares åsikter och erfarenheter kring ämnet. Resultatet visar att lärare tycker det är bra att kunna använda sig av digitala verktyg som hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter. Dock tycker sig lärare sakna en del av den kompetens som krävs för att kunna använda digitala verktyg i undervisningen. Det finns både fördelar och nackdelar med de digitala verktygen. Den största fördelen är att motivationen för elever i läs- och skrivsvårigheter ökar när de får använda ett digitalt verktyg som hjälpmedel. Den största nackdelen är att eleverna inte längre skriver med papper och penna på samma sätt som förut. / The aim of this study is to make visible how teachers use digital tools as a tool for students in reading and writing difficulties. The aim is also to find out how teachers look at the new curriculum given a more digital content. Here, both advantages and disadvantages of the digital tools are highlighted. In the survey, qualitative interviews were used to get teachers' opinions and experiences on the subject. The result shows that teachers find it useful to be able to use digital tools as a tool for students in reading and writing difficulties. However, teachers feel that they lack some of the skills needed to use digital tools in their teaching. There are both advantages and disadvantages to the digital tools. The main advantage is that the motivation for students in reading and writing difficulties increases when they use a digital tool as a tool. The biggest disadvantage is that the students no longer write with paper and pen in the same way as before.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar med läsläxan gällande både för- och efterarbete samt vilket syfte läsläxan har. I studien vill vi även se till vårdnadshavares perspektiv gällande deras syn på deras barns läsläxa. Studiens underlag utgörs av både en intervjumetod och en enkätundersökning. Resultatet visar att lärares syfte med läsläxan är att kunna möjliggöra elevers fortsatta läsutveckling, eftersom det krävs mycket träning för att nå ett gott läsflyt. Lärarna påtalar vikten av att ha ett planerat för- och efterarbete kring läsläxan men att efterarbetet ses som ett hinder, på grund av att det är för stora elevgrupper och att tiden inte räcker till att lyssna på alla elevers läsning. Resultatet visar att det behövs ett gott samarbete mellan skola och hem. Läsläxan görs i hemmet och detta medför att ett ansvar läggs på vårdnadshavare när det kommer till elevers fortsatta läsutveckling. Både lärare och vårdnadshavare uttrycker sig ha ett gott samarbete mellan varandra för att eleverna ska nå målet, att bli goda läsare. Samtliga lärare säger att de ger tydlig information gällande läsläxan men däremot visar resultatet enligt vårdnadshavare att informationen brister gällande läsläxan. Resultatet visar däremot att vårdnadshavare är engagerade och delaktiga i sina barns läsläxa.