<p>Abstrakt</p><p>Gråt är vanlig bland patienter och närstående men sällan studerat i palliativ vård. Gråten kan vara ett sätt för patienter och deras närstående att uttrycka sorg och hantera en situation fylld av stress som är orsakad av förluster, många allvarliga symtom och en nära förestående död.</p><p>Studiernas övergripande syfte var att bidra till en djupare förståelse för vilken betydelse gråten har för patienter och deras närstående i palliativ hemsjukvård: Vad innebär gråten och hur påverkar den de berörda? Bandinspelade intervjuer gjordes med 14 patienter med cancersjukdom och 14 närstående i palliativ hemsjukvård. För att få en djupare förståelse genomfördes arbetet med ett hermeneutiskt metodologiskt angreppssätt enligt Gadamer.</p><p>Resultatet visade att patienterna (studie I) beskrev olika dimensioner och funktioner av gråt; Intensiv och förtvivlad gråt för att ge uttryck för akuta behov: Stilla och sorgsen gråt som medvetet förlöste känslor; Tyst och tårlös gråt som en skyddande strategi. Som en tolkning av helheten sågs patienternas gråt (studie I) som ett sätt att uttrycka en inre känslomässig kraft, framkallad av olika faktorer, som orsakade förändringar i den nuvarande inre balansen. Genom att gråta öppet men också inombords skapades eller upprätthölls balansen. Studie (II) visade att de närstående upplevde att gråten var beroende av olika förutsättningar som attityder och mod, tid, trygghet, ärliga och tillitsfulla relationer. Omskakande och oroande händelser, utmattning i brist på egen tid och sympati från andra var omständigheter som utlöste gråten. De närstående försökte göra det bästa möjliga för patienten genom att anpassa eller dölja gråten, allt för att underlätta bördan och skapa en positiv motvikt till lidande och sorg. Tolkningen av helheten (studie II); närståendes gråt kunde vara ett uttryck för att dela något tillsammans för gemenskap, tröst och stöd eller att söka sig till ensamhet för enskildhet och återhämtning.</p><p>Sammanfattningsvis kan gråten ses som en copingstrategi eftersom den reducerar spänningar och skapar befrielse, upprätthåller balans, ger tröst, ny energi och tillfällen för enskildhet. Det är ett sätt att uttrycka lidande men på samma gång kräver gråten energi och ger känslor av skam.</p><p>En viktig del i professionens arbete bör därför vara att tillåta gråten, lyssna, vara närvarande, uppmuntra uttryck av känslor men också ge utrymme för enskildhet. Läkaren, sjuksköterskan och andra i teamet kan lindra patientens och närståendes känslor av skam och sårbarhet genom att bekräfta, legitimera olika uttryck för gråt och därmed skapa en tolerant, säker och trygg omgivning.</p> / <p>Abstract</p><p>Crying among patients and family members is common but seldom studied in palliative care. It could be one way of expressing grief and of coping with a stressful situation caused by loss, severe symptoms and the impending death.</p><p>The overall aim of the studies was to contribute to a deeper understanding about the significance of crying for patients and family members in a palliative care setting: What is the significance of crying and how does it influence those involved? Tape-recorded interviews with 14 patients with cancer disease and 14 family members in palliative home care were carried out. In order to gain a deeper understanding a hermeneutic methodological approach according to Gadamer was used.</p><p>The results (Study I) show that patients describe crying in different dimensions and functions; Intense and despondent crying as a way of ventilating urgent needs; Gentle, sorrowful crying as a conscious release of emotions; Quiet, tearless crying as a protection strategy. As an interpretation of the whole (Study I): for the patients, crying seems to be an expression for an inner emotional force, provoked by different factors, which cause changes in the present balance. To cry openly but also to cry on the inside meant being able to achieve or maintain balance. The family members (Study II) perceived that crying was dependent on different prerequisites for crying such as attitude and courage, time, feeling secure, honest and trusting relationships. Uncertainty and turbulence situations, exhaustion due to lack of their own time and sympathy from others were circumstances that triggered crying. Family members tried to do the best possible for the patients by adapting or hiding their crying, in order to ease the burden and to create a positive counterbalance to suffering and grief. Interpretation of the whole (Study II): for the family members crying could be expressed as something to share with someone for support and consolation or an escape to solitude for integrity and respite.</p><p>In conclusions crying can be seen as a way of coping, as in many cases it reduces tension and creates release, maintains balance, brings comfort, new energy and opportunities for privacy. It is a way of expressing suffering, but at the same time it consumes energy and creates feelings of shame.</p><p>As suitable interventions, professionals should therefore legitimise crying, listen, be present, encourage the expression of feelings but also provide time and space for privacy. Staff may ease the patient’s and family member’s feelings of embarrassment and vulnerability by confirming and legitimating crying expressions by creating a tolerant, secure and safe environment.</p>

<p>Background: Etiquette has become vital in business relationships. In today’s competitive business climate signs indicate that social competence affect whether a business deal is settled or not. This type of competence could be of crucial importance at a first business meeting and it also plays an important role for future business relationships. Business etiquette is therefore, within the world of business, an interesting area to study.</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to clarify what knowledge and understanding companies, listed on the Swedish stock exchange, possess towards business etiquette, their viewpoint on etiquette education and finally to ascertain whether or not those companies perceive business etiquette to be pivotal to success.</p><p>Methodology: In order to attain our purpose of this essay we found it most suitable to utilize both a quantitative and qualitative research method. To obtain a deeper understanding, two personal interviews, with professionals within the field of business etiquette, were carried out. A questionnaire was sent out to 100 companies and four personal interviews, with representatives from two different banks, were also conducted.</p><p>Conclusions: We have come to the conclusion that many business deals fail due to lack of appropriate etiquette. According to the respondents, business etiquette could be a suitable tool to achieve success in business. Our analysis shows that business etiquette is a collection of rules where common sense, judgment, humility and respect are important aspects that should pervade conduct toward colleagues and customers. According to our survey, the customer is imperative in business relations and the employees should therefore perform situational in accordance to the customer’s expectations. A conclusion could be drawn that if a company succeeds in offering the customer greater value, in comparison with its competitors, it will give the company a competitive advantage and result in profitability.</p> / <p>Bakgrund: Vett och etikett blir alltmer betydande i affärer. I dagens konkurrenskraftiga företagsklimat tyder allt fler tecken på att social kompetens kan påverka om ett affärsavtal sluts eller inte. Denna typ av kompetens kan vara helt avgörande vid ett första affärsmöte och även återspegla framtida affärsrelationer. Affärsetikett är alltså ett viktigt område i näringslivet, och därför intressant att studera.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att studera svenska börsbolags kunskap om affärsetikett och deras ställningstagande till utbildning i ämnet. Slutligen vill vi ta reda på om företagen ser affärsetikett som en framgångsfaktor i affärer.</p><p>Metod: För att uppnå vårt syfte valde vi att kombinera en kvantitativ med en kvalitativ ansats. För att öka vår förförståelse utfördes först två djupintervjuer med kunniga i ämnet. En enkät skickades sedan ut till 100 stycken börsbolag och ytterligare fyra personliga intervjuer genomfördes med två svenska banker.</p><p>Slutsatser: Vi har kunnat konstatera att alltför många affärer misslyckas på grund av dålig etikettkunskap. Enligt respondenterna kommer affärsetiketten in som ett lämpligt verktyg för framgång i affärer. Undersökningen visar på att affärsetikett utgör ett regelverk där sunt förnuft, omdöme, ödmjukhet och respekt är viktiga aspekter, som ska genomsyra uppförandet gentemot kollega och kund. Vidare har det framkommit att kunden är det centrala i affärsrelationer och personalens agerande bör därför situationsanpassas efter kundens förväntningar. Slutsatsen som kan dras är att om en organisation lyckas erbjuda kunden ett större värde, jämfört med konkurrenterna, kommer detta ge företaget konkurrensfördel som i längden utmynnar i lönsamhet.</p>

<p>Studiens syfte är att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som tillämpas i ett urval av gymnasiala Aspergergrupper. Undersökningen lägger fokus på konkreta undervisningsstrategier, elevens grundläggande behov som måste tillgodoses i en undervisningssituation, diagnosens hinder och möjligheter samt hur undervisande lärare upplevelser sitt yrke. I studien intervjuas sex personer som alla har kopplingar till en Aspergerverksamhet. Förutom en omfattande intervjudel finns en övergripande redovisning av diagnosbegreppet samt tidigare forskning kring Aspergerelevens skolsituation med i arbetet. Några av de slutsatser som framkommer i studien är vikten av individualiserad undervisning, grundläggande anpassningsbehov av läromedel, kursmoment och övningar samt behovet av noggranna förberedelser inför ett mottagande av en Aspergerelev. Andra frågor som belyses är tänkbara lokal- och gruppsammansättningar lämpande för en AS-verksamhet.</p> / <p>The purpose of the study is to examine teaching methods and strategies that are used in some Asperger groups in secondary school. The examination focuses on concrete teaching strategies, the pupil’s basic needs, which has to be considered in a school situation, obstacles and possibilities of the diagnosis and how teachers experience their work. In this study six people are interviewed, all of them with a connection to an Asperger group. Except a comprehensive interview chapter there is a general report about the concept of the diagnosis and some earlier studies about the school situation of pupil’s with Asperger syndrome. Some of the conclusions in the study are the importance of individualized education, basic adaptability of textbooks, courses and exercises. It also shows the importance of preparations before a pupil with Asperger syndrome begins. Other questions that are being illustrated are conceivable locations and group compositions which are suitable in these sorts of schools.</p>

Studiens syfte är att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som tillämpas i ett urval av gymnasiala Aspergergrupper. Undersökningen lägger fokus på konkreta undervisningsstrategier, elevens grundläggande behov som måste tillgodoses i en undervisningssituation, diagnosens hinder och möjligheter samt hur undervisande lärare upplevelser sitt yrke. I studien intervjuas sex personer som alla har kopplingar till en Aspergerverksamhet. Förutom en omfattande intervjudel finns en övergripande redovisning av diagnosbegreppet samt tidigare forskning kring Aspergerelevens skolsituation med i arbetet. Några av de slutsatser som framkommer i studien är vikten av individualiserad undervisning, grundläggande anpassningsbehov av läromedel, kursmoment och övningar samt behovet av noggranna förberedelser inför ett mottagande av en Aspergerelev. Andra frågor som belyses är tänkbara lokal- och gruppsammansättningar lämpande för en AS-verksamhet. / The purpose of the study is to examine teaching methods and strategies that are used in some Asperger groups in secondary school. The examination focuses on concrete teaching strategies, the pupil’s basic needs, which has to be considered in a school situation, obstacles and possibilities of the diagnosis and how teachers experience their work. In this study six people are interviewed, all of them with a connection to an Asperger group. Except a comprehensive interview chapter there is a general report about the concept of the diagnosis and some earlier studies about the school situation of pupil’s with Asperger syndrome. Some of the conclusions in the study are the importance of individualized education, basic adaptability of textbooks, courses and exercises. It also shows the importance of preparations before a pupil with Asperger syndrome begins. Other questions that are being illustrated are conceivable locations and group compositions which are suitable in these sorts of schools.

Syfte: Syftet är att skapa en ökad förståelse för hur offentliga verksamheter i mindre kommuner uppfattar och hanterar utmaningarna vid chefsrekrytering samt vad som ligger till grund för hur de hanterar det. Metodik: En tvärsnittsstudie på offentlig sektor i Kalmar Län har använts som forskningsstrategi med en induktiv ansats. Genom en kvalitativ metod med åtta semi-strukturerade intervjuer har vi producerat fram data. Slutsats: Studien har visat att offentliga verksamheter i mindre kommuner upplever ett problem i att finna lämpliga kandidater till chefstjänster, men ser inte det som krisartat. För att hantera rekryteringssvårigheterna utnyttjar offentliga verksamheter i mindre kommuner både operativa och strategiska åtgärderna. Operativa åtgärder som används är exempelvis förlängning av annons och informell rekryteringsmetod. De strategiska åtgärderna är exempelvis det ledarförsörjningsprogram som både kommun och landsting har samt genom att arbeta med Employer Branding. Det framgår också att offentliga verksamheter i mindre kommuner hanterar svårigheterna både genom att ta hand om det synliga problemet och de faktorer som gett upphov till problematiken. De bakomliggande orsakerna till verksamheternas hanterande styrs av informella och formella krafter. Olika påtryckningar gör att de blir begränsat flexibla och offentliga verksamheter i mindre kommuner imiterar varandra för att upprätthålla sin legitimitet. / Purpose: The purpose of this study is to gain greater understanding of how the public sector in smaller communities perceive and handle difficulties in recruiting executives and what they base their chosen approach on. Methodoly: Using an inductive approach, a survey study was performed on the public sector of Kalmar Län. A qualitative method was used to collect data, by conducting eight semi-structured interviews with executives in public sector organizations. Conclusion: The study has shown that public sector in smaller communities perceives a problem finding relevant candidates for executive positions, but they do not see it as a crisis. To handle the difficulties in finding relevant applicants they use operative and strategic actions. Operative actions include for example extending the ad and using the informal recruitment method. The strategic actions involves for example the talent management programs and by working with employer branding. The public sector in smaller communities is taking actions to handle the problem they perceive and also to handle the underlying factors that led to the problem. The way they handle the problem is based on formal and informal forces. Different forces prevent flexibility and the public sector in smaller communities imitates each other to maintain their legitimacy.

Syftet med studien är att undersöka hur socialt arbete i en internationell kontext formas efter kulturer och hur detta kommer till uttryck. Vidare ämnar studien ta reda på hur socialarbetare själva ger uttryck för kulturell kompetens samt vilka element som gagnar respektive försvårar det internationella sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga respondenter. Databearbetningen gjordes genom tematisering där tre huvudteman framkom, kulturell anpassning, kulturell kompetens och svårigheter, möjligheter och dilemman. I resultatet framkommer att samtliga respondenter ger uttryck för en kulturell anpassning i det internationella sociala arbetet. Detta urskiljs genom att respondenterna uppmärksammar de fungerande kulturella strukturerna, bygger arbetet kring detta och lägger stor vikt vid inhemsk kunskap. Det arbetssätt och den främsta framstående faktor vilken underbygger en kulturell anpassning är empowerment. Vidare ger även samtliga respondenter uttryck för kulturell kompetens genom att visa en medvetenhet kring den egna kulturens påverkan, genom synen på den egna kunskapens giltighet samt genom den vikt respondenterna satte vid att skapa relationer. Studien visar den kulturella anpassningens beroende av socialarbetares kulturella kompetens. Vidare visar resultatet hur den kollektivistiska samhällsstrukturen kan ses som både ett hjälpmedel och som försvårande element. Genus, etik och moral tycks vara de faktorer som främst ställer socialarbetare i svåra situationer och har visat sig frambringa ett arbetssätt som kännetecknas av att verka utan att synas. Relationer visar sig vara en underlättande faktor, men även här framkommer en baksida. Relationen tycks nödvändig på grund av den bristande tillit individer har inför internationella socialarbetare. / The purpose of this study is to examine how social work in an international context is formed by cultures and how this is expressed. Furthermore, the study aims to explore culture competence as is expressed within the social workers themselves and which elements that benefit or alternatively hinder, the international social work. The study has a qualitative approach where semi-structured interviews were conducted with four female respondents. The analyzing method chosen to process data was thematization, where three main themes emerged, indigenization/cultural adaption, cultural competence and difficulties, opportunities and dilemmas. The result shows that all respondents express an indigenization process while describing their work. This is distinguished by the attention all the respondents gave to the functioning cultural structures and how they built the work around this. It also showed through the great emphasis the respondent put on indigenous knowledge. The approach and the main prominent factor which underpins an indigenization process is empowerment. The results show that all respondents express cultural competence. This is observed through the respondents awareness of their own culture's influence, through the respondents evaluation and validation of their own personal knowledge and by the expressed importance of creating relationships. The study shows that an indigenization process is dependent on social workers' cultural competence. Furthermore, the result shows that the collectivist social structure can be seen as both an aid and as an aggravating element. Gender, ethics and morality seem to be the main factors which place social workers in difficult situations. This has also been shown to produce a work approach that is characterized by acting without being seen. Relationships prove to be a facilitating factor, but it is not grown for all good reasons, it seem to be necessary because of the lack of trust people have for international social workers.

In dieser Arbeit werden drei schwedische Übersetzungen von Kleists Komödie Der zerbrochene Krug in Bezug auf die Verhaltensweisen zum Stil analysiert, die in den Übersetzungen zum Ausdruck kommen. Die Analyse betrifft vor allem solche stilistischen Mittel, die Werner Koller formal-ästhetische Qualitäten nennt, so wie Sprachspiel, den Blankvers oder Metaphorik. Ich habe einerseits versucht zu entscheiden, ob die Übersetzungen des betreffenden Stilmittels in erster Linie ziel- oder ausgangssprachlich ausgerichtet sind, andererseits inwiefern der stilistische Aspekt bei den Übersetzern überhaupt einen hohen Stellenwert hat oder ob er pragmatischen Rücksichten den Vorrang lassen muss. Die Übersetzungen weisen große Unterschiede auf. In Nils Personnes Übersetzung hat die Stiltreue im Verhältnis zur pragmatischen Adaption einen sehr hohen Stellenwert und er versucht den Stil durch ausgangssprachliche Mittel zu bewahren. In Carl-Edward Nattséns Übersetzung dagegen hat die pragmatische Adaption den höchsten Stellenwert, doch in den Fällen, wo er den Stil überhaupt wiedergibt, tut er das abwechselnd mit ziel- bzw. ausgangssprachlichen Mitteln. Nur in Horace Engdahls Übersetzung fällt eine überwiegend zielsprachliche Ausrichtung mit einem hohen Stellenwert des stilistischen Aspekts zusammen und nur dann wird der Stil im Sinne Kollers formal-ästhetischer Qualitäten in einem höheren Grad wiedergegeben. Die verschiedenen Strategien können mit den verschiedenen Zwecken der Übersetzer zusammenhängen, sowie mit den Übersetzungsidealen, die vorherrschend waren, als die Übersetzungen geschrieben wurden / I det här examensarbetet undersöks tre svenska översättningar av Kleists komedi Der zerbrochene Krug med avseende på de förhållningssätt till stil som där kommer till uttryck. Analysen gäller särskilt sådana stilistiska medel som Werner Koller kallar formal-estetiska kvaliteter, som ordlekar, blankvers och metaforik. Dels har jag försökt avgöra om översättningarna av de aktuella stilmedlen i första hand är mål- eller källspråksorienterade, dels huruvida den stilistiska aspekten överhuvudtaget prioriteras eller om den får vika för pragmatiska hänsyn. Analysen visar på stora skillnader mellan översättningarna. I Nils Personnes översättning har stiltrogenhet hög prioritet jämfört med den pragmatiska anpassningen och han försöker återge stilen med källspråkliga medel. I Carl-Edward Nattséns översättning däremot har den pragmatiska anpassningen högst prioritet men i de fall han alls återger stilen gör han det omväxlande med mål- och källspråkliga medel. Endast i Horace Engdahls översättning sammanfaller en målspråklig orientering med hög prioritet hos den stilistiska aspekten och bara där återges stilen i Kollers formal-estetiska bemärkelse i någon högre grad. De skilda strategierna kan förklaras med översättarnas olika syften och med de översättningsideal som var rådande när översättningarna gjordes.

The purpose of this study was to highlight the type of actions that can facilitate people with Asperger syndrome to get and keep a job in the regular labour market. Four interviews were done with people who have been diagnosed with Asperger syndrome and who got a job in the regular labour market. The study shows that efforts from society and friends at work have played a role when they had got their jobs and when they managed to keep it. The study shows that these efforts have strengthened their self-image and confidence. The study also shows that adaptations in the work, the ability to control over social contacts and the importance of having a job may have contributed to the respondents stayed in the workplace. The study also shows that counseling has played a role in the investigated people’s career development and helped them to find a job. The study draws no general conclusions when the result concerns four peoples own views.  However, the above factors have played a role for the respondents. The result cannot be interpreted to apply to all persons who have Asperger syndrome, it is important to see the individual behind the diagnosis. / Syftet med studien var att belysa vilken typ av insatser som kan underlätta för personer med Aspergers syndrom att få och behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden.  Fyra intervjuer genomfördes med personer som har diagnosen Aspergers syndrom och som har ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Studien visar att insatser från samhället och från arbetskamrater i kombination med en egen drivkraft har haft betydelse när de respondenterna fått sitt arbete och när de klarat av att behålla det. Insatserna har stärkt självbild och självförtroende. Studien visar även att anpassningar i arbetet, möjlighet att själv styra över sociala kontakter samt betydelsen av att ha ett arbete kan ha bidragit till att respondenterna stannat kvar på sin arbetsplats. Studien visar också att studie- och yrkesvägledning har haft betydelse för respondenternas karriärutveckling samt hjälpt dem till arbete. Studien drar inga generella slutsatser då resultatet avser fyra personers egna uppfattningar. Dock konstateras att ovanstående faktorer har haft betydelse för respondenterna. Slutsatserna kan heller inte tolkas att gälla alla personer som har Aspergers syndrom, det är viktigt att se individen bakom diagnosen.

Matematikundervisningen på gymnasiet ska ge eleverna kunskaper för vardagsliv och en grund för kommande arbetsliv. Lärare på en gymnasieskola har intervjuats om hur de anpassar Matematik A till olika program och vilken respons de upplever från eleverna på dessa anpassningar. Denna studie med kvalitativ ansats har utifrån intervjuerna gett en kartläggning av hur lärare anpassar undervisningen av Matematik A för olika program, både medvetet och omedvetet. Utifrån kartläggningen gjordes också en fördjupad analys för att hitta troliga bakomliggande faktorer till anpassningarna.   Resultatet visar att lärarna anpassar matematiken till olika program på flera sätt och nivåer. Vissa anpassningar gör lärarna medvetet, som att vinkla uppgifter, aktiviteter och genomgångar till grupper och programmål eller på individnivå med stöd, extra material och utmaningar. Lärarna verkar inte vara medvetna om att valet av lärobok troligen är den största anpassningen som görs, med avseende på både innehåll, arbetsformer och nivåreglering.   Några bakomliggande faktorer som hittades var bland annat att eleverna har sämre förkunskaper från grundskolan, att det finns statusskillnad mellan program och att samarbetsgraden inom program mellan matematik och karaktärsämnen varierar. Lärarna skulle vilja arbeta med aktiviteter som utvecklar en djupare matematisk förståelse eller väcker elevernas nyfikenhet, men tiden räcker inte till då den mesta tiden av undervisning i Matematik A går åt till ren färdighetsträning. På de naturvetenskapliga programmen sätts målet att samtliga ska nå de högre kursbetygen, men på de yrkesförberedande programmen siktar lärarna på att eleverna ska nå godkänt. Ju tydligare koppling det finns mellan matematik och karaktärsämnen, desto mer samarbete tycks ske med andra lärare inom programmet. / Students in the upper secondary school are supposed to learn mathematical skills for both their everyday life and their future working life. Teachers at an upper secondary school have been interviewed about their experience of adapting the compulsory A-course in Mathematics to different programs and how their students react to the adaptations. This phenomenographical research aims to map out the teachers’ conscious and subconscious adaptations of the compulsory course in Mathematics to different programs. A deeper analysis of the results was performed to try to find underlying factors to the adaptations.   The results show that the teachers adapt their teaching to the different programs in various ways. Some adaptations are made deliberately to areas of interest for the different programs, such as adapting examples and activities. Other deliberate adaptations are made on an individual basis, both for students who need extra help and for those who need supplementary challenging tasks. The teachers do not seem to be aware that the greatest adaptation is the choice of textbook, regarding content, level of tasks and methods of work.   Several underlying factors were found. For example, the science programme students are expected to get the higher grades whilst the vocational students only are expected to pass the course. Additionally, students nowadays have poorer mathematical skills from compulsory school. Therefore a lot of class-room hours have to be spent revising basic mathematics. The teachers would like to include more interesting activities to let the students develop deeper mathematical knowledge and become fascinated by the subject, but there is not enough time. The more Mathematics and the core subjects of the program relate and intersect by nature, the more the different teachers on the program cooperate across subjects.

<p>Matematikundervisningen på gymnasiet ska ge eleverna kunskaper för vardagsliv och en grund för kommande arbetsliv. Lärare på en gymnasieskola har intervjuats om hur de anpassar Matematik A till olika program och vilken respons de upplever från eleverna på dessa anpassningar. Denna studie med kvalitativ ansats har utifrån intervjuerna gett en kartläggning av hur lärare anpassar undervisningen av Matematik A för olika program, både medvetet och omedvetet. Utifrån kartläggningen gjordes också en fördjupad analys för att hitta troliga bakomliggande faktorer till anpassningarna.</p><p> </p><p>Resultatet visar att lärarna anpassar matematiken till olika program på flera sätt och nivåer. Vissa anpassningar gör lärarna medvetet, som att vinkla uppgifter, aktiviteter och genomgångar till grupper och programmål eller på individnivå med stöd, extra material och utmaningar. Lärarna verkar inte vara medvetna om att valet av lärobok troligen är den största anpassningen som görs, med avseende på både innehåll, arbetsformer och nivåreglering.</p><p> </p><p>Några bakomliggande faktorer som hittades var bland annat att eleverna har sämre förkunskaper från grundskolan, att det finns statusskillnad mellan program och att samarbetsgraden inom program mellan matematik och karaktärsämnen varierar. Lärarna skulle vilja arbeta med aktiviteter som utvecklar en djupare matematisk förståelse eller väcker elevernas nyfikenhet, men tiden räcker inte till då den mesta tiden av undervisning i Matematik A går åt till ren färdighetsträning. På de naturvetenskapliga programmen sätts målet att samtliga ska nå de högre kursbetygen, men på de yrkesförberedande programmen siktar lärarna på att eleverna ska nå godkänt. Ju tydligare koppling det finns mellan matematik och karaktärsämnen, desto mer samarbete tycks ske med andra lärare inom programmet.</p> / <p>Students in the upper secondary school are supposed to learn mathematical skills for both their everyday life and their future working life. Teachers at an upper secondary school have been interviewed about their experience of adapting the compulsory A-course in Mathematics to different programs and how their students react to the adaptations. This phenomenographical research aims to map out the teachers’ conscious and subconscious adaptations of the compulsory course in Mathematics to different programs. A deeper analysis of the results was performed to try to find underlying factors to the adaptations.</p><p> </p><p>The results show that the teachers adapt their teaching to the different programs in various ways. Some adaptations are made deliberately to areas of interest for the different programs, such as adapting examples and activities. Other deliberate adaptations are made on an individual basis, both for students who need extra help and for those who need supplementary challenging tasks. The teachers do not seem to be aware that the greatest adaptation is the choice of textbook, regarding content, level of tasks and methods of work.</p><p> </p><p>Several underlying factors were found. For example, the science programme students are expected to get the higher grades whilst the vocational students only are expected to pass the course. Additionally, students nowadays have poorer mathematical skills from compulsory school. Therefore a lot of class-room hours have to be spent revising basic mathematics. The teachers would like to include more interesting activities to let the students develop deeper mathematical knowledge and become fascinated by the subject, but there is not enough time. The more Mathematics and the core subjects of the program relate and intersect by nature, the more the different teachers on the program cooperate across subjects.</p>