<p>Mobbning är ett problem som framför allt finns i skolans miljö och som kan leda till allvarliga konsekvenser för alla inblandade. Då begreppet har olika definitioner, kan det dessutom vara svårt att upptäcka. Den svenska skolan är obligatorisk och det förebyggande arbetet mot mobbning som där bedrivs är därför viktigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur en skola definierar begreppet mobbning och om det påverkar det arbetssätt som används för att motverka mobbning. Undersökningen ägde rum på en grundskola med årskurserna F-6, där individuella intervjuer genomfördes med rektorn och två av skolans pedagoger. För att försäkra att de frågor som ställdes i undersökningen skulle bli besvarade, användes intervjumallar. Vid intervjuerna ställdes öppna frågor, då detta gav informanterna möjlighet till eftertanke. Resultatet visade att den undersökta skolan använde flera förebyggande åtgärder för att motverka mobbning och att informanterna hade samma grunddefinition av begreppet mobbning. Slutsatserna var att informanternas definition av begreppet mobbning hade viss inverkan på skolans förebyggande arbete och att personalens engagemang hade betydelse för det arbete som bedrevs.</p>

Mobbning är ett problem som framför allt finns i skolans miljö och som kan leda till allvarliga konsekvenser för alla inblandade. Då begreppet har olika definitioner, kan det dessutom vara svårt att upptäcka. Den svenska skolan är obligatorisk och det förebyggande arbetet mot mobbning som där bedrivs är därför viktigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur en skola definierar begreppet mobbning och om det påverkar det arbetssätt som används för att motverka mobbning. Undersökningen ägde rum på en grundskola med årskurserna F-6, där individuella intervjuer genomfördes med rektorn och två av skolans pedagoger. För att försäkra att de frågor som ställdes i undersökningen skulle bli besvarade, användes intervjumallar. Vid intervjuerna ställdes öppna frågor, då detta gav informanterna möjlighet till eftertanke. Resultatet visade att den undersökta skolan använde flera förebyggande åtgärder för att motverka mobbning och att informanterna hade samma grunddefinition av begreppet mobbning. Slutsatserna var att informanternas definition av begreppet mobbning hade viss inverkan på skolans förebyggande arbete och att personalens engagemang hade betydelse för det arbete som bedrevs.

Enligt skollagens första kapitel § 2 är varje skola skyldig att ha någon form av åtgärdsprogram mot mobbning. I den nya läroplanen, Lpo -94, anges att det är rektor som bär det särskilda ansvaret för att skolan verkligen utformar ett sådant åtgärdsprogram. Vi valde därför att inleda det här arbetet med att undersöka om skolorna i Gävle kommun, med inriktning på årskurs 1-6, var laglydiga eller inte. Med andra ord, hade de någon form av åtgärdsprogram mot mobbning eller inte? I och med Lpo -94, framhålls också skolans ansvar tydligt, när det gäller att ingripa mot alla slags trakasserier eller kränkande behandling. Vi är alltså som lärare, tillsammans med övrig skolpersonal, skyldiga att ingripa om vi misstänker ett fall av mobbning. Gör vi inte detta, begår vi följaktligen ett lagbrott! Till vår hjälp och till vårt stöd, ska vi då bland annat ha detta åtgärdsprogram. Vi intervjuade därför, sex lärare samt tre rektorer, på tre utvalda skolor även det inom Gävle kommun. Syftet med dessa intervjuer var att försöka få en uppfattning om hur pass väl åtgärdsprogrammen ute på skolorna är förankrade. Samtidigt försökte vi få svar på en rad andra frågor som vi hade angående dessa åtgärdsprogram. I arbetet presenterar vi också några, i åtgärdsprogrammen, vanligt förekommande metoder och modeller, exempelvis Farstamodellen och Österholmsmodellen. Vi gjorde också en intervju med en representant ur ett mobbningsteam. Mobbningsteamets arbete är ofta en viktig del av innehållet i ett åtgärdsprogram. Vi kom fram till att av 28 tillfrågade skolor, hade bevisligen 27 stycken ett åtgärdsprogram av någon form. Förankringen av åtgärdsprogrammen bland de intervjuade lärarna och rektorerna visade sig, tolkat utifrån våra intervjusvar, inte vara alltför god. Vi fann också att de intervjuade på skolorna, hade väldigt olika uppfattningar om åtgärdsprogrammet och dess innehåll. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1997.Gunn Andersson har senare bytt efternamn till "Åhbom" och Ellinor Bohlin har senare bytt efternamn till "Bohlin-Malmström".

Jag har gjort en undersökning för att få en beskrivning av mobbning och förebyggande åtgärder mot denna företeelse, genom litteraturstudium och två intervjuundersökningar. Resultatet utgör idéer om hur man ska förebygga mobbning. Det jag har kommit fram till är, att det är viktigt att tidigt identifiera mobbning genom medvetenhet och engagemang hos vuxna. Till resultatet hör slutsatsen att det som är av största prioritet i förebyggande åtgärder mot mobbning är lärarrollen, öppen kommunikation i kollegiet, ett bra socialt klimat i klassen samt ett välordnat rastvaktssystem. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1993.Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Ekman-Lindberg".

En kulturskola är inte ett skyltfönster för barnens talang utan en kreativ verkstad för att utvecklas. Detta har jag tagit fasta på och har en idé om en kulturskola där större delen av skolan är vikt till barnens trygghet. De vuxna har sin plats och resten av byggnaden är barnens. Här ska blyga kunna öva i trygghet och de som vill spela ut hela sin repertoar har möjlighet till det. Skolan ska också kunna vara en plats att hänga på någon timme innan sin lektion. Gestaltningsmässigt har skolan här ett öppet foajéplan som är semioffentlig. Caféet är öppet för allmänheten och kan användas för utställningar, föreläsningar och liknande. Men denna yta är också den som är de vuxnas. Kommer du med ditt barn så är det här du får vänta medan barnet springer in och gör sitt. Resten av foajéplanet är en flexibel yta som egentligen kan programmeras lite hur som helst. Uppåt i huset finns en yta för barn, som ett väntrum, där de kan hänga innan sin lektion. Uppåt finns också lektionssalar. Blandad verksamhet för att blanda barnen.  Den nedre delen av huset är nästan som ett helt annat hus. Här finns verksamhetslokaler samt flertalet av de servicefunktioner som måste finnas. Ytan att vistas på är här begränsad då det inte är tänkt att man ska uppehålla sig här mellan lektionerna. Som en bärande idé har jag fört med mig forskning som visar på hur man kan bygga bort mobbning. Huset har inga långa dolda korridorer och överallt kan lärare överse, utan att bevaka, alla utrymmen där barnen befinner sig. Med hörsel och syn kopplas hela huset samman genom principen att visuell och audiell kommunikation är trygghetens kärna. / A Culture school should not be a kids talent show room. It should be a creative shop for their own development. This is the starting point of my project. I have an idea of a culture school where the bigger part is for the children and only the children. A place to be safe. The shy kids should be able to practice in a safe environment and the more outspoken kids will have the opportunity to perform. This, normally a place you just spend a lesson at, should be a place to hang around after school. The entrance floor is a semi public floor with an café open for the public and with an area to have flexible purposes, maybe a show room one day and an open lecture the next. This area is the only area for the grown ups. When you pass through into the building you are in the world for the kids. The flexible entrance floor is accompanied with a ”half floor” entirely voided for the kids to hang at. Another floor up and two floors down you’ll find the rooms for different activities. The entire house is devoted to minimize bullying. No long corridors, a constant ability for teachers to watch the kids without being monitors and throughout the house you can hear, and almost see, everything.