The purpose of this Master’s thesis is to perform a user oriented evaluation of the International Library’s website. The questions posed in this study are; for what purpose do the users in this study turn to the International Library’s website; what does the users information searching process consist of when visiting the site; how does navigation, layout and content effect the users satisfaction with the website; do the users in this study consider that the International Library’s website can be improved and if so, how? The study was performed with a user oriented approach where six qualitative interviews with librarians who use the website were conducted. These interviews were analysed using Brenda Dervin’s Sense making-theory and Leclercq’s theory about user satisfaction. The results show that functions that the librarians have used regularly on the website are easily found but the site lack in intuitiveness. The users trust the content on the website and this effects their satisfaction in a positive way because it makes the information useful. The suggestions of improvement of the website concerned easier access to the catalog and a separate entrance for librarians and other users. / Uppsatsnivå: D

Tidigare studier inom införanden av affärssystem har visat att en stor del av införanden misslyckas, i vissa fall har det handlat om fler än hälften av alla affärsystemsinföranden. Forskningen har visat att affärssystemsinförandeprojekt anses vara särskilt komplexa och utsatta för stora risker i och med en relativt lång införandecykel. Majoriteten av de tidigare utförda studierna inom området har varit på en generell nivå och endast ett begränsat antal empiriska studier över användarperspektiv vid affärssystemsinförande existerar. En bättre förståelse för användarperspektivet skulle kunna bidra till fler lyckande affärssystemsinföranden och således behöver flera studier inom ämnet utföras.   Denna studie undersöker kritiska framgångsfaktorer ur ett användarperspektiv vid införande av affärssystem. Syftet är att undersöka vilka framgångsfaktorer som respondenterna anser har haft störst betydelse för införandet. Till grund för undersökningen ligger framgångsfaktorer som har presenterats i tidigare forskning. En analysmodell som presenterar framgångsfaktorer från den tidigare forskningen samt användargrupperna för denna undersökning har utformats.   Studien har genomförts med en kvantitativ metod i form av enkätundersökning via Internet (frågeformulär) där fyra användargrupper har tillfrågats och medverkat i. Samtliga användargrupper består av kommunanställda ekonomer som använder ett affärssystem vilket nyligen har införts.                                                                                                                                Slutsatser från denna studie är att faktorerna Utbildning och träning, Projektstöd samt Projektledning har haft störst betydelse för användarna. Jämfört med tidigare forskning har resultaten från denna studie skiljt sig markant för vissa framgångsfaktorer, medan det för andra framgångsfaktorer föreligger en hög grad av överensstämmelse med den tidigare forskningen.

<p>Bakgrund: Handen är ett sinnesorgan och känselspröt mot omgivningen. Det är med handen som vi till stor del uppfattar och undersöker vår omgivning. Arbetsterapeuter behandlar personer med skador och sjukdomar i handen med ortos. Det som beskrivs i litteraturen om ortosbehandling är fokuserat på funktion och tekniska lösningar inte så mycket på hur det är att leva med en ortos och hur det påverkar personens upplevelse av sin situation.</p><p>Syftet: var att beskriva vilka upplevelser vuxna personer har av att använda ortos på handen. Metod: En kvalitativ intervjustudie utifrån ett livsvärldsperspektiv genomfördes med 6 personer. De var mellan 26 och 62 år och bestod av både män och kvinnor med olika diagnoser och upplevelser av att använda ortos på handen. Materialet analyserades i flera steg.</p><p>Resultat: Upplevelserna av att använda ortos på handen resulterade i en beskrivning inom de fyra livsvärldsexistentialerna, levd kropp, levt rum, levd tid och levda relationer. En dubbelhet vid användning av ortos återfanns hos alla informanter och utgjordes av de motstridiga känslor som var förenade med de möjligheter och begränsningar ortosen gav. Resultatet visade att användning av ortos var en komplex upplevelse som både underlättade och begränsade dagliga aktiviteter.</p><p>Slutsats: Resultatet möjliggör för arbetsterapeuter att öka sin förståelse för vilka upplevelser som kan var förknippade med att använda ortos på handen och på så sätt öka personernas delaktighet i behandlingen.</p>

Bakgrund: Handen är ett sinnesorgan och känselspröt mot omgivningen. Det är med handen som vi till stor del uppfattar och undersöker vår omgivning. Arbetsterapeuter behandlar personer med skador och sjukdomar i handen med ortos. Det som beskrivs i litteraturen om ortosbehandling är fokuserat på funktion och tekniska lösningar inte så mycket på hur det är att leva med en ortos och hur det påverkar personens upplevelse av sin situation. Syftet: var att beskriva vilka upplevelser vuxna personer har av att använda ortos på handen. Metod: En kvalitativ intervjustudie utifrån ett livsvärldsperspektiv genomfördes med 6 personer. De var mellan 26 och 62 år och bestod av både män och kvinnor med olika diagnoser och upplevelser av att använda ortos på handen. Materialet analyserades i flera steg. Resultat: Upplevelserna av att använda ortos på handen resulterade i en beskrivning inom de fyra livsvärldsexistentialerna, levd kropp, levt rum, levd tid och levda relationer. En dubbelhet vid användning av ortos återfanns hos alla informanter och utgjordes av de motstridiga känslor som var förenade med de möjligheter och begränsningar ortosen gav. Resultatet visade att användning av ortos var en komplex upplevelse som både underlättade och begränsade dagliga aktiviteter. Slutsats: Resultatet möjliggör för arbetsterapeuter att öka sin förståelse för vilka upplevelser som kan var förknippade med att använda ortos på handen och på så sätt öka personernas delaktighet i behandlingen.

<p>I dagens samhälle spelar informationssystem en viktig roll i de flesta företag och organisationer. Informationssystemets uppgift är att tillgodose och hjälpa användarna med information och informationshantering samt att leda till en effektivisering.</p><p>Arbetet med att utveckla databaserade informationssystem är problematiskt och systemutvecklingsprojekt överstiger ofta budget både vad gäller tid och pengar. Återkommande problem är att systemen inte gör vad användaren vill samt att systemen inte utnyttjas till full kapacitet. Svårigheten med kravhanteringen är något som anses vara en orsak till misslyckandena.</p><p>Den viktigaste informationskällan för systemutvecklarna då det gäller att ta reda på systemkraven är användarna. Då användarna spelar en viktig roll i kravhanteringen, vilken i sin tur spelar en viktig roll i systemutvecklingsprocessen, är detta ett intressant problemområde.</p><p>Denna rapports fokus ligger på hur användarna ser på kravhanteringsprocessen. Syftet med rapporten är att ur ett användarperspektiv utvärdera användarmedverkan i systemutvecklingsprocessens samt att försöka finna om det finns ett samband mellan användares erfarenheter ifrån systemutvecklingsprocessen och deras åsikter kring det färdiga systemet.</p>

I dagens samhälle spelar informationssystem en viktig roll i de flesta företag och organisationer. Informationssystemets uppgift är att tillgodose och hjälpa användarna med information och informationshantering samt att leda till en effektivisering. Arbetet med att utveckla databaserade informationssystem är problematiskt och systemutvecklingsprojekt överstiger ofta budget både vad gäller tid och pengar. Återkommande problem är att systemen inte gör vad användaren vill samt att systemen inte utnyttjas till full kapacitet. Svårigheten med kravhanteringen är något som anses vara en orsak till misslyckandena. Den viktigaste informationskällan för systemutvecklarna då det gäller att ta reda på systemkraven är användarna. Då användarna spelar en viktig roll i kravhanteringen, vilken i sin tur spelar en viktig roll i systemutvecklingsprocessen, är detta ett intressant problemområde. Denna rapports fokus ligger på hur användarna ser på kravhanteringsprocessen. Syftet med rapporten är att ur ett användarperspektiv utvärdera användarmedverkan i systemutvecklingsprocessens samt att försöka finna om det finns ett samband mellan användares erfarenheter ifrån systemutvecklingsprocessen och deras åsikter kring det färdiga systemet.

The purpose of this thesis is to provide increased knowledge about the phenomenon of "rainbowshelf" and how the user group LGBT+ experiences it. The purpose has been answered with the help of the questions: How does the target group LGBTQ+ experience the rainbow shelf? And how can their experiences be understood from queer theory? The empirical material has been collected through a websurvey that addressed the user group LGBT+. It has spread with the help of the snowball method on social media and resulted in 124 answers that were then analysed both quantitatively and qualitatively. The theoretical framework used in this thesis is queer theory. The result shows that most respondents are positive to a rainbow shelf, although most respondents have never used a rainbow shelf themselves. Among those who have used a rainbow shelf, they find that they are made visible through it and feel more included in the library. It also appears that among those who are negative to the rainbow shelf, the main reason for this is the feeling that “we and them” is reinforced and that it feels very indicatory to go to a special shelf to find their books.

The main purpose of this Master’s thesis is to examine what librarians in seven public libraries experience as major change in their work tasks. We are also interested in exploring how these changes influence librarians’ ways of working. In addition to this we want to explore if librarians have experienced change in relation to user’s expectations and demands and if so, how they are met. Finally, we examine if there are work tasks that have not been influenced by change. We have chosen to do qualitative interviews with librarians who have been working since the 1970’s and therefore may be expected to have developed perspectives on change in work tasks. This is complemented with a literature study. The theoretical framework is based on Robert D. Stueart and Barbara B. Moranses theory of how change influences organisations. The theoretical framework is also based on Bo Ahrenfelt’s theory of how an organization accomplishes change. According to our informants, computerization has been the main change in their working tasks. All of the informants experience computerization as a positive factor. However, there are work tasks that have not been affected by computerization, for example providing the library with books.Computerization has facilitated both librarians’ possibilities to satisfy users’ expectations and demands and to carry out their work tasks more efficiently. However, librarians’ experiences are that their work tasks as such have basically remained unchanged. / Uppsatsnivå: D

Green libraries are a relatively small but expanding part of the library world, and usually indicates a library that includes ecological sustainability in their inner or outer practices. These libraries make information about the environment available to the community. At the time of this study, the scientific material on Green Libraries is very practically oriented and often focused on what the library can do for its community, with no literature on the users’ perspective. The purpose of this bachelor's thesis was, thus, to study the users’ awareness and use of the green library services. The following questions were addressed: How have users become aware of the ecologically sustainable services in the library? How do library users use the provided ecologically sustainable services? Interviews and complementary observations were carried out to answer these questions, and a deductive thematic analysis was conducted upon the collected material. Wilbur Schramm's (1973) five causes of selective exposure were applied to identify how the green services reach the library users. The results showed that the green services were often noted in passing while the user was otherwise engaged in looking for information or services closer to their interests. Only one out of twenty individuals had taken part of the information provided by flipping through the provided books. The users sought information about the environment through other sources. However the users are positive to the fact that the library offers these services as the library is a place of information within the local community.

Syftet med studien är att analysera personalens upplevelser av en patientnära e-hälsotjänst med hjälp av ett sociotekniskt systemperspektiv som tar hänsyn till sociala, organisatoriska och tekniska faktorer. Vi ville närmare undersöka vilka faktorer som påverkar personalens användning av e-hälsotjänsten, hur e-tjänsten integreras i det dagliga arbetet samt hur e-hälsotjänsten har påverkat interaktion och informationsförsörjning mellan vårdgivare och patient. Hälsoplaner som införs i syfte att fungera som verktyg för både personal och patient är ett aktuellt område och det är relevant att se den kliniska uppfattningen av e-hälsotjänsten eftersom ny teknik och nya lösningar inom hälso- och sjukvård påverkar de kliniska rollerna och arbetsprocesserna inom hälso- och sjukvården. Studien genomfördes med blandad metod som innebär att kvalitativa och kvantitativa data samlas in parallellt och prioriteras lika. Datainsamling gjordes genom intervjuer och enkätundersökning. Resultatet visade att personalen upplever Min hälsoplan som ett värdefullt bidrag till vårdprocessen framförallt ur patientperspektiv. Områden som upplevs begränsa användandet är av teknisk natur. Resultat och analys visar tydligt att flera områden påverkar varandra när det kommer till upplevelse och användning av e-hälsotjänster i vården och vikten av att ha ett helhetsperspektiv samt en organisation som tar hänsyn till hur interaktion mellan aktörerna påverkar personalens uppfattning och upplevelse av Min hälsoplan. Studien lyfter vikten av att se e-hälsa och tjänster inom området ur ett sociotekniskt perspektiv. Att införande av Min hälsoplan påverkar och inverkar på processer som inte alltid är tydliga men som ouppmärkta kan orsaka störningar och/eller slöseri. Slutsatserna visar att personalen är positivt inställda när det gäller patientnära e-tjänsters inverkan på vårdrelationen men att alla områden måste fungera för att upplevelsen ska stimulera till användning. Planering i införandefasen och sedan vidareutveckling spelar en viktig roll för användning av e-hälsotjänster då patientnära e-tjänster är komplext och berör flera områden och att alla områden måste beaktas för att få en positiv upplevelse.