Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur den höga arbetsbelastning som förekommer inom dagens sjukvård påverkar sjuksköterskan och vården av patienten. Artikelsökning genomfördes i databasen Science Direct. Sammanlagt inkluderades 10 artiklar i studien, fem kvalitativa och fem kvantitativa. Resultatet visade att en hög arbetsbelastning påverkade sjuksköterskan på flera områden. Till exempel så fick hon inte den tid hon behövde med patienten för att göra ett tillfredsställande arbete. Den höga arbetsbelastningen påverkade sjuksköterskan då hon inte alltid hann med att ge den önskade vården. Det fanns även faktorer i arbetsmiljön som underlättade hennes arbete som ett väl fungerande samarbete med kollegorna. Sjuksköterskor var också beroende av ett bra kollegialt stöd och behövde få tid för att ta söka ny kunskap. Sjuksköterskans arbetsbelastning bör vara så att hon kan hantera och ha kontroll över sitt arbete. Kommunikationen mellan den anställde och ledningen var viktig, för att sjuksköterskan skulle kunna ge en vård av hög kvalitet.

Syftet med studien är att undersöka grundskollärares uppfattningar om sin nuvarande arbetssituation och hur det påverkar deras arbetsbelastning. Studien tar sin utgångspunkt i att vi upplever att arbetsbelastningen för lärare har ökat. Undersökningen genomförs genom kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare verksamma i en kommun i Halland. Resultatet visar att lärarnas arbetssituation präglas av en hög arbetsbelastning. Flera arbetsuppgifter tillkommer ständigt till läraryrket men tiden förblir oförändrad. Dokumentationen är en faktor som respondenterna upplever som mest betungande och tiden är en bidragande faktor till den höga arbetsbelastningen.

Utmattningssyndrom är ett fenomen som först 2004 klassificerades som en sjukdom i Sverige. Statistik visar att 36 500 personer drabbas av utmattningssyndrom varje år i vårt land. Tidigare forskning visar att det finns fysiska och psykiska orsaker som påverkar sjukdomsbilden. Utöver dessa orsaker finns även social påverkan och samhällsnormer som bidrar till att en individ drabbas av utmattningssyndrom. Men framförallt är det arbetet och omgivningens påverkan som ses som den största bidragande orsaken till sjukdomen. Vi har därför genomfört en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats i form av semistruktuerade intervjuer, i syfte av att undersöka hur personer med en sjukdomshistoria av utmattningssyndrom ser på sjukdomen och vad de anser orsakade den. Vårt resultat visar på att respondenterna upplevde utmattningssyndrom som påfrestande och att kraven i arbetslivet kombinerat med kraven i privatlivet framhölls som en av de viktigaste orsaken till sjukdomen. Intervjupersonerna upplevde att det var påfrestande att träffa nya människor samt att arbetsgivaren inte gav det stöd i den utsträckning som våra respondenter behövde. Behovet av stöd från sin arbetsgivare samt sin omgivning var den tydligaste upplevelsen bland våra intervjupersoner. Samhällssynen och samhällsnormer om att individen alltid ska prestera, att ständigt vara glada och tillmötesgående kan vara en bidragande orsak till sjukdomen. Studien visar på att arbetsgivaren bör ta ett större ansvar och fungera som ett bra stöd för att en individ som drabbats av sjukdomen ska komma tillbaka till arbetet fortare och på ett bra sätt. Stödet från övriga omgivningen påverkar deras sjukdomsbild, där ett bra stöd resulterade i en snabbare rehabilitering för respondenterna. För att omgivningen ska kunna fungera som ett bra stöd krävs det att samhället tar sjukdomen på allvar.

I takt med att fler e-hälsotjänster växer fram har man genom att göra journaler på nätet tillgängliga för patienter velat öka patientdelaktigheten i vården. E-hälsotjänsten Min journal via nätetplaneras att införas med tillgång för alla patienter i Sverige och Uppsala län har varit pilotlän - här blev det tillgängligt i november 2012. Innan införandet fanns både negativa och positiva förväntningar hos personal som arbetar i landstingets tjänst. Denna studie har syftat till att ta reda på vilka upplevda effekter på arbetsrutiner samt arbetsbelastning Min journal via nätet givit för sjukvårdspersonalen. Vi intervjuade fem sjuksköterskor och fem läkare under hösten 2015. Resultatet antyder på en förändring i hur sjuksköterskor och läkare dokumenterar, men ingen tydlig påverkan i patientkontakten eller arbetsbelastning har framkommit.

Sammanfattning Inom forskning talas det om att socialarbetare och biståndshandläggare i storstadskommuner har en hög arbetsbelastning med mycket arbetsuppgifter. Det nämns ingenting om hur arbetsbelastningen är bland socialarbetare och biståndshandläggare i mindre kommuner. Syftet med denna studie var att undersöka hur biståndshandläggare i en svensk glesbygdskommun upplever sin arbetsbelastning samt vilka konsekvenser de upplever att arbetsbelastningen kan ge i klientbemötandet. Detta för att exemplifiera hur biståndshandläggare i glesbygdskommuner kan uppleva sin arbetsbelastning. Studien utgår från fem kvalitativa intervjuer där biståndshandläggarnas egna upplevelser av sin arbetsbelastning är i fokus. Det empiriska materialet kodades och tolkades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Empirimaterialet kopplades sedan samman med de teoretiska utgångspunkterna KASAM och gräsrotsbyråkraters handlingsutrymme samt tidigare forskning. Denna studie visar att biståndshandläggarna i glesbygdskommunen upplevde en hög arbetsbelastning och att de kände sig stressade. De var fem biståndshandläggare och hade cirka 400 ärenden var. Det fanns särskilt två faktorer som biståndshandläggarna upplevde bidrog till arbetsbelastningen: Restiden mellan klienternas hem och kontoret samt vårdplaneringar. För att hantera arbetsbelastningen och stressen försökte biståndshandläggarna prioritera ärenden samt ta fikapauser för att koppla bort arbetet. Ibland kunde arbetsbelastningen påverka klientbemötandet genom att biståndshandläggarna blev mindre sociala när de hade mycket att göra. Vid hög arbetsbelastning fick biståndshandläggarna inte lika bra relation med klienterna.   Nyckelord: Biståndshandläggare, arbetsbelastning, stress, klientbemötande, glesbygdskommun

Bakgrund: Negativ arbetsrelaterad stress är ett ständigt problem i flera samhällssektorer, även så i stor utsträckning inom vårdsektorn. Forskning visar att arbetsrelaterad stress inom vården kan utlösas av flera olika faktorer, bland annat en för hög arbetsbelastning. Långvarig negativ stress kan orsaka utmattningssymtom och utbrändhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka stress relaterad till arbetsbelastningen hos allmänsjuksköterskor som arbetar på sjukhusavdelningar. Metod: En kvantitativ enkätstudie utfördes på fyra sjukhusavdelningar på ett sjukhus i Södra Sverige. Instrumentet Maslach Burnout Inventory- HSS användes för att mäta respondenternas stress. Resultatet redovisades och analyserades med deskriptiv statistik, regressionsanalys och Spearmans rangkorrelationskoefficient. Resultat: Resultatet visar att det hos allmänsjuksköterskor finns ett samband mellan arbetsbelastning och stress. Samband uppmättes mellan antal övertidstimmar och utbrändhetsfaktorn ”Otillräcklighet” (p < 0,05), samt mellan känslan av att vara överarbetad och utbrändhetsfaktorn ”Emotionell utmattning” (p < 0,01).  Resultatet visar också att bakgrundsfaktorer som kan kopplas  till privatlivet spelar en mindre roll för sjuksköterskornas upplevda arbetsstress och att det huvudsakligen är arbetsrelaterade faktorer som påverkar upplevelsen av stress. Slutsats: Den undersökta populationen lider av stressfaktorer kopplade till arbetsbelastning och låg arbetstillfredsställelse och majoriteten av den undersökta populationen löper en risk att drabbas av utbrändhet. För att bibehålla god vårdkvalité, eller förbättra den ytterligare, bör åtgärder för att sänka arbetsbelastningen och öka arbetstillfredställelsen ses över.

<p>Syftet med denna studie var att studera och analysera hur anställda vid för-skolor i Sundsvalls kommun upplever sin arbetssituation och arbetsbelast-ning. Studien utgick ifrån tre förskolor där det valdes ut två anställda från varje arbetsplats. Vidare var syftet att utifrån en analys av dessa erfarenheter och upplevelser generera insikt och kunskap om ämnesområdet. Denna stu-die har en kvalitativ hermeneutisk ansats eftersom vårt syfte var att belysa upplevelsen av arbetssituation och arbetsbelastning. Resultatet visar på att det har stor betydelse hur arbetsledare leder och fördelar arbetet. Arbetssitu-ationen upplevs olika på förskolorna, några upplever att arbetsbelastningen är stor och någon upplever inte alls någon arbetsbelastning. Finns det ett bra samarbete mellan personalen fungerar arbetet utan problem. Ska arbetsupp-gifterna fördelas så att alla får göra lika mycket, då är det arbetsfördelningen av arbetsuppgifter som styr arbetet och det svårt att få ett väl fungerande ar-betsteam.</p>

Syftet med denna studie var att studera och analysera hur anställda vid för-skolor i Sundsvalls kommun upplever sin arbetssituation och arbetsbelast-ning. Studien utgick ifrån tre förskolor där det valdes ut två anställda från varje arbetsplats. Vidare var syftet att utifrån en analys av dessa erfarenheter och upplevelser generera insikt och kunskap om ämnesområdet. Denna stu-die har en kvalitativ hermeneutisk ansats eftersom vårt syfte var att belysa upplevelsen av arbetssituation och arbetsbelastning. Resultatet visar på att det har stor betydelse hur arbetsledare leder och fördelar arbetet. Arbetssitu-ationen upplevs olika på förskolorna, några upplever att arbetsbelastningen är stor och någon upplever inte alls någon arbetsbelastning. Finns det ett bra samarbete mellan personalen fungerar arbetet utan problem. Ska arbetsupp-gifterna fördelas så att alla får göra lika mycket, då är det arbetsfördelningen av arbetsuppgifter som styr arbetet och det svårt att få ett väl fungerande ar-betsteam.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserade sig på tretton artiklar. Resultatet pekade på att kvalitén på vården som sjuksköterskorna gav var signifikant associerad med sjukhusets arbetsmiljö och antalet anställda. Det fanns ett starkt samband mellan antalet patienter per sjuksköterska och patientsäkerheten. Det visade sig även att om en arbetsplats har en dåligt organiserad arbetsmiljö så kan det motverka fördelarna med att ha mycket personal. Sjuksköterskor måste vara flexibla då patienternas behov och vårdkedjor var mycket komplexa och ständigt varierande. Det kan finnas starka kopplingar mellan patienternas säkerhet i vården och sjuksköterskornas arbetsmiljö samt flera faktorer som påverkar denna arbetsmiljö: bemanning, organisation, arbetsansvar, höga krav, arbetsledning, patienternas tillstånd, arbetsrelationer, lagarbete, arbetsvillkor, sjuksköterskans professionella inställning, kommunikation, resurser, stress, utmattningssyndrom, stora mängder administration, telefonarbete, hanterande av svåra situationer och övriga icke sjuksköterskeuppgifter. Sjuksköterskeyrket beskrivs som mycket komplext, att det förväntas mycket och att det ställs stora krav på våra sjuksköterskor. Hög arbetsbelastning, konflikter mellan kollegor, dålig ledning och emotionell börda kopplades till utmattningssyndrom bland sjuksköterskor. Slutsatsen blev att låg bemanning och dålig arbetsmiljö kan påverka vårdkvalitén och patientsäkerheten.

Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom den kommunala hemsjukvården skattar sin kompetens och arbetstillfredsställelse. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes med 16 deltagande där samtliga arbetade som sjuksköterskor inom den kommunala hemsjukvården. En enkät med fem delområden och 48 huvudfrågor administrerades och besvarades som elektroniskt dokument. Resultatet beskrivs med deskriptiv statisktik. Resultat: De flesta sjuksköterskorna i studien kände sig tillfredställda med sin kompetens. Den viktigaste aspekten för en sjuksköterska som arbetar inom hemsjukvården ansågs vara attityd och förhållningssätt, såsom att visa hänsyn och ta ansvar för given vård. Majoriteten av deltagarna i studien kände sig trötta men nöjda efter ett avslutat arbetspass och de hade en positiv bild på arbetet inom hemsjukvården men att det var en stressig arbetsmiljö. Slutsats: De flesta kände sig trötta men nöjda med sitt arbete efter ett avslutat arbetspass. Majoriteten av sjuksköterskorna i studien var tillfredställda med sin kompetens och hade en positiv bild av arbetet inom hemsjukvården. Över hälften av deltagarna uppgav att det var stressigt att arbeta som sjuksköterska inom hemsjukvården. Detta skulle kunna leda till ökad delegering av arbetsuppgifter och på så sätt riskera att försämra vårdkvaliteten.