Dagens arbetsmarknad kännetecknas av förändring och teknisk utveckling som leder till att personalen blir företagets viktigaste resurs och att företaget således bör arbeta aktivt med att behålla sin arbetskraft. Studier visar att anställda som genomgått en onboarding tenderar att stanna längre på arbetsplatsen vilket innebär att företag bör arbeta systematiskt med denna process. Onboarding inkluderar att medarbetaren lär känna sin arbetsplats, sina kollegor och den nya arbetsrollen. Målet med denna process är att medarbetaren ska känna en lojalitet gentemot sin arbetsgivare och ett engagemang till sitt arbete. Av särskild vikt blir denna process inom IT-branschen eftersom studier visar att personalomsättningen är högre i denna bransch än i andra. Denna studie syftar till att skapa en större förståelse för onboarding och hur processen kan skapa arbetsengagemang, detta genom att studera medarbetares upplevelser inom en IT-avdelning. De frågeställningar som söks svar på är Hur beskriver medarbetarna sin onboardingprocess? och Hur kan en onboardingprocess utformas för att främja arbetsengagemang hos medarbetare? En kvalitativ metod har använts och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med medarbetare som anställts under det senaste året. Resultatet visar att onboardingprocessen har sett olika ut för medarbetarna och att arbetsengagemang skapats av olika aktiviteter. De delar som berörs av särskild vikt i resultatet är mentorskap, sociala relationer och inblick i verksamheten. Vidare visar resultatet på viss förbättringspotential genom att till exempel skapa en mer standardiserad process. Genom att förbättra detta kan det bidra till en förbättrad upplevelse och att medarbetarna får ett större engagemang gentemot sitt arbete.

Ett omställningsarbete pågår inom Sveriges regioner, som bl.a. innebär att primärvårdens roll ska stärkas, finnas nära patienterna, vara lättillgänglig och effektiv. Inom Västra Götalandsregionen pågår omställningsarbetet på olika sätt. Ett omfattande förändringsarbete pågår vid en vårdcentral som sedan länge haft behov av förändring p.g.a. hög personalomsättning, svårigheter att rekrytera kompetent personal samtidigt som medarbetarna som arbetade kvar fick en sämre arbetssituation. Ortens invånare och vårdcentralens patienter påverkades genom en försämrad kontinuitet. På vårdcentralen har förändringsarbetet startat och man arbetar numera med både forsknings-, utvecklings- och innovationsarbeten. Det saknades en förståelse för medarbetarnas erfarenheter från förändringsarbetet. Syftet med denna studie var att beskriva medarbetarnas erfarenheter från den process som vårdcentralens förändringsarbete inneburit. Ett förändringsarbete som har lett till att benämnas som en innovationsvårdcentral. För att kunna beskriva erfarenheterna gjordes en kvalitativ intervjustudie med sex informanter från vårdcentralens fyra yrkeskategorier. En manifest innehållsanalys med en induktiv ansats har använts. Resultatet beskriver en tilltro till vårdcentralens förändringsarbete där informanterna känt sig delaktiga. I början av förändringsprocessen fanns en viss oro över att förändra invanda arbetssätt även om informanterna ansåg att förändringarna var nödvändiga. Förnyade arbetssätt har medfört att man arbetar mer effektivt, vilket både medarbetarna och patienterna har nytta av. Behovsanpassad utbildning har genomförts och kompetensutveckling bidrar till att medarbetarna får till sig nya forskningsrön, vilket kan ge patienterna en bättre vård. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning vilket gör att studiens resultat kan bidra till att utvärdera det förändringsarbete som görs på vårdcentralen, samtidigt som resultatet kan vara betydelsefullt för framtida bildningar av innovationsvårdcentraler.

Metod Vi ämnar undersöka om samband finns mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress samt om sambandet skiljer sig åt mellan att vara sjukskriven och icke sjukskriven.Teoretisk referensram utifrån krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990).Studien utgår från en kvantitativ metod där korrelationsanalyser samt regressionsanalyser genomfördes av variabler som sammanställts från LPW (α = .82) samt PSS-14 (α = .89). All data sammanställdes i IBM SPSS.27. Urvalsgrupp var personal inom särskilda boende för äldre. Resultat En multipel regressionsanalys visar att ett negativt medelstarkt samband(Beta = -.48, p < .01) fanns mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress. Ingen modererande effekt förelåg i förhållandet mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress kopplat till sjukfrånvaro. Av de 131 medarbetarna som erbjöds delta svarade 52 personer på enkäten (N=52).  Slutsats Det informella lärandet och stress har utifrån tidigare forskning visat ha en inverkanpå medarbetarnas arbetsprestation och arbetstillfredsställelse. Informellt lärande skapar konkurrenskraftiga verksamheter där ett gott arbetsresultat uppnås samt stimulerar till engagemang och positivitet för både verksamhet och medarbetare. En hög grad av stress uppvisar motsatt effekt på arbetsprestation och arbetstillfredsställelse.Vår slutsats är att både samhälle och organisationen kan vinna ekonomiska fördelar genom att minska stress och öka det informella lärandet då detta kan generera en ökad kvalitet i offentlig sektor. Detta då vårt funna resultat visat på ett signifikant medelstarkt negativt samband mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress, men som varken förstärks eller försvagas bland sjukskrivna respektive icke-sjukskrivna respondenter inom studerad verksamhet i offentlig sektor. / Method We intend to investigate whether there is a connection between informal learning and work-related stress and whether the connection differs between being on sick leave and not on sick leave. Theoretical frame of reference based on the requirements-control-supportmodel (Karasek & Theorell, 1990). The study is based on a quantitative method where correlation analyzes and regression analyzes were performed on variables compiled fromLPW (α = .82) and PSS-14 (α = .89). All data was compiled in IBM SPSS.27. The selection group was staff in special housing for the elderly. Results A multiple regression analysis shows a negative medium-strong relationship (Beta = -.48, p <.01) was found between informal learning and work-related stress. There was no moderating effect in the relationship between informal learning and work-related stress linked to sick leave. Of the 131 employees who were offered to participate, 52 people responded to the survey (N = 52). Conclusion Based on previous research, informal learning and stress have been shown to have an impact on employees' work performance and job satisfaction. Informal learning creates competitive operations where a good work result is achieved and stimulates commitment and positivity for both operations and employees. A high degree of stress has the opposite effect on job performance and job satisfaction.Our conclusion is that both society and the organization can gain economic benefits by reducing stress and increasing informal learning as this can generate increased quality in the public sector. This is because our found results showed a significant moderate negative relationship between informal learning and work-related stress, but which is neither strengthened or weakened among sick-listed and non-sick-respondents in studied activities inthe public sector.

Frågan om det finns något sätt att förutsäga hög arbetsprestation hos individer är på många sätt relevant i organisationssammanhang. Tidigare forskning har visat att personlighet och arbetsengagemang relaterar till prestation, för vad är det egentligen som bidrar till hög individuell arbetsprestation? Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av en enkätundersökning undersöka vilken roll personlighet och arbetsengagemang spelar för individuell arbetsprestation. Studiens hypoteser handlade om vilken prediktor, arbetsengagemang eller ett specifikt personlighetsdrag som kunde förklara mest av variationen i individuell arbetsprestation. En kvantitativ studie genomfördes med hjälp av en webbaserad enkätundersökning som baserades på mätinstrument för individuell arbetsprestation (Individual Work Performance Questionnaire), arbetsengagemang (Utrecht Work Engagement Scale) samt personlighet (Mini International Personality Item Pool-6). Kriterierna för att få delta var att vara över 18 år samt besitta en arbetslivserfarenhet över 6 månader. Studiens deltagande uppgick till 162 personer (ålder: M = 35.8, SD = 14.5). Resultaten från regressionsanalysen överensstämde med studiens hypoteser där arbetsengagemang var den överlag starkaste prediktorn för att kunna förutsäga individuell arbetsprestation. Av personlighetsdragen hade conscientiousness störst samband för uppgiftsbaserad prestation samt kontextuell prestation, medan neuroticism hade störst samband för kontraproduktivt arbetsbeteende. Studiens slutsats var att det mest effektiva sättet att mäta individuell arbetsprestation på var genom mätinstrumentet Utrecht Work Engagement Scale (UWES-9) som mäter arbetsengagemang. / The question of whether there is a way of forecasting high individual work performance is in many ways relevant in organizational contexts. Previous research has shown that personality and work engagement relate to work performance but what part exactly is it that contributes to high individual work performance? The purpose of this paper was to conduct a survey to investigate the relevance between personality and work engagement variables and their correlation to individual work performance. The hypotheses of the study concerned which predictor, work engagement or a specific personality trait could explain most of the variation in individual work performance. A quantitative study was conducted using a web-based survey based on measuring instruments for individual work performance (Individual Work Performance Questionnaire), work engagement (Utrecht Work Engagement Scale) and personality (Mini International Personality Item Pool-6). To participate you had to be over the age of 18 and exceeded 6 months of work experience. 162 participants were involved in this study (M = 35.8, SD = 14.5). The results show that work engagement was the strongest predictor to forecast high individual work performance. In regard to task-based and contextual performance the results show a correlation with the personality trait conscientiousness, while counterproductive work behaviour had a strong correlation with neuroticism. The study shows that the most effective way to estimate individual work performance was through Utrecht Work Engagement Scale (UWES-9), which measures work engagement.

Bakgrund: På dagens arbetsmarknad är det vanligt förekommande att ofta byta jobb. Att medarbetare själva väljer att lämna ett arbete är kostsamt ur ett organisatoriskt perspektiv och företag som definieras som kunskapsföretag är extra sårbara när personal väljer att lämna företaget. Därmed är företagens arbete med Employee Retention betydelsefullt. En studie gjord av Randstad (2018) undersökte de främsta orsakerna till att svenska medarbetare väljer att avsluta sin anställning. Dessa tre orsaker har i denna studie definierats som lön, arbetsengagemang och kompetensutveckling. Problemformulering: Hur arbetar kunskapsföretag för att behålla sin personal utifrån lön, arbetsengagemang och kompetensutveckling? Syfte: Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur kunskapsföretag arbetar med att behålla personal utifrån de tre främsta orsakerna till att svenska medarbetare säger upp sig, enligt Randstads Employer Brand Research 2018. Metod: En kvalitativ studie av sex stycken kunskapsföretag. Teori: Den teoretiska referensramen innefattar litteratur och vetenskapliga artiklar som används i syfte för att besvara studiens syfte och frågeställning. Den teoretiska referensramen har sammanställts i en analysmodell. Empiri: Insamlingen av empiriska data har skett genom kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med personalansvariga på respektive företag. Analys: Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en analysmodell samt med stöd av vetenskaplig litteratur om respektive orsak. Slutsats: Studiens resultat påvisar att ingen av företagen arbetar efter uttalade och väl integrerade strategier av Employee retention. Dock uppges diverse Human Resource Management-metoder i syfte att behålla företagens personal. Samtliga företag arbetar för att behålla sin personal utifrån orsakerna lön, arbetsengagemang och kompetensutveckling på liknande tillvägagångssätt, dock förekommer vissa skillnader. I slutsatsen besvaras den ställda frågeställningen samt studiens syfte. / Background: In today's labor market it is common to often change jobs. The fact that employees choose to leave a job is costly from an organization's perspective, and companies defined as knowledge companies are particularly vulnerable when employees choose to leave the company. Thus, corporate work with Employee retention is important. A study conducted by Randstad (2018) examined the main reasons why Swedish employees choose to terminate their employment. These have been defined in this study as salary, work engagement and skills development. Problem: How do knowledge companies work to keep their staff based on salary, work engagement and competence development? Purpose: The aim of the study is to gain a deeper understanding of how knowledge companies work to retain staff based on the three main reasons why Swedish employees quit their jobs, according to Randstad Employer Brand Research 2018. Method: A qualitative study of six knowledge companies. Theory: The theoretical frame of reference includes literature and scientific articles used for the purpose of answering the study's purpose and problem. The theoretical frame of reference has been compiled in an analysis model. Empiricism: The collection of empirical data has been done through qualitative and semistructured interviews with the personal manager of the respective companies. Analysis: The empirical material has been analysed using an analysis model and with the support of scientific literature on the respective cause. Conclusion: The study's findings show that none of the companies are working according to pronounced and well-integrated strategies of Employee retention. However, various Human Resource Management methods are reported in order to retain the company's personnel. All case companies work to maintain their staff based on the reasons salary, work engagement and competence development on similar approaches, however, there are some differences. The study's conclusion answers the problem and the purpose of the study.

Ledarskap har visat sig ha en stark anknytning till motivation och arbetsengagemang, vilket i sin tur påverkar den organisatoriska prestationen positivt och leder till mer konkurrenskraftiga företag. Det övergripande syftet med den här studien var att få en bredare förståelse för hur ledarskapet kan påverka medarbetares arbetsengagemang inom försäkringsbranschen. Studien utgår ifrån Full Range Leadership Model (FRLM) som består utav tre olika ledarskapsstilar, Laissez-faire ledarskap, transaktionellt ledarskap och transformativt ledarskap. I studien har det transformativa ledarskapet analyserats då det i tidigare forskning visat sig ha ett starkt samband med arbetsengagemang. Det har undersökts med hjälp av en kvalitativ intervjustudie där fem djupintervjuer har genomförts via telefon. Respondenterna är anställda vid ett stort svenskt försäkringsbolag och har svarat på frågor kopplat till deras närmaste chef. I helhet visar studiens resultat på ett samband mellan det transformativa ledaregenskaper och arbetsengagemang vilket konfirmerar tidigare forskning. Respondenterna uppfattade mjuka värden som att vara glad, ödmjuk, ha positiv energi och förmågan att vara personlig som egenskaper hos gruppchefen de anser sig behöva för att motiveras i arbetet. De beskriver även att stöd, beröm, förtroende och bli behandlad likvärdigt andra medarbetare är attribut som driver arbetsengagemang. Studien är inriktad på ett försäkringsbolag i försäkringsbranschen och är därför inte en beskrivning av branschen i helhet, utan är taget ur en mindre kontext. Studien bidrar till en ökad förståelse för ledarskapets påverkan på arbetsengagemang i en branschspecifik kontext, i det här fallet försäkringsbranschen. Resultatet kan hjälpa chefer att identifiera vilka ledaregenskaper som av anställda anses mest gynnsamma för ökat arbetsengagemang, i en kontext där yttre belöningar inte är övervägande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur det psykologiska kontraktet relaterar till arbetsengagemang hos anställda med flexibla anställningsvillkor. En kvantitativ studie genomfördes varav en digital enkät skickades ut på sociala medier. Enkäten baserades på mätverktygen The Psychological Contract Inventory (PCI) och Utrecht Work Engagement Scale (UWES-9). Datainsamlingen genererade 101 enkätsvar som analyserades genom en hierarkisk multipel regressionsanalys samt genom Person’s korrelationsanalys. Resultatet visade att tre av kontraktsformerna i det psykologiska kontraktet (det relationella kontraktet, det balanserade kontraktet och övergångskontraktet) och även ålder förklarade en signifikant del av variansen av arbetsengagemang. Analysen visade även att det relationella kontraktet predicerade arbetsengagemang i högst grad. / The purpose of this study was to examine how the psychological contract relates to work engagement among employees with flexible employment conditions. A quantitative study was conducted, and a digital survey was distributed on social media. The survey was based on the measurement tools The Psychological Contract Inventory (PCI) and the Utrecht Work Engagement Scale (UWES-9). The data collection generated 101 questionnaire responses, which were analyzed through hierarchical multiple regression analysis and Person's correlation analysis. The results showed that three of the contract forms in the psychological contract (the relational contract, the balanced contract, and the transitional contract), as well as age, explained a larger part of the variance in work engagement. The analysis also showed that the relational contract predicted work engagement to the highest degree.

Work engagement has a number of positive effects that benefit companies, and it may therefore be interesting to investigate what precedes work engagement. The purpose of the study was to investigate the relationship between occupational self-efficacy and occupational work engagement. In order for the study to provide a picture of all of Sweden, a number of counties were selected around the country. Randomized managers from each county were asked to forward an e-mail with an information letter and a survey to the employment officers over which he or she was manager. When the employment officers (N = 163) had responded the surveys, a multiple regression analysis was made. The result showed that the relation between occupational self-efficacy and work engagement was close to moderate. In conclusion, there was a discussion about how employers can increase their employees' occupational self-efficacy. Practical guidelines on how to achieve this was also presented along with other previous research. / Arbetsengagemang har en mängd positiva effekter som gynnar företag, och det kan därför vara intressant att undersöka vad som föregår arbetsengagemang. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan yrkesinriktad self-efficacy och arbetsengagemang. För att studien skulle ge en bild av hela Sverige valdes ett antal län runt om i landet ut. Slumpmässigt utvalda chefer från varje län ombads vidarebeforda ett mail med ett informationsbrev och en enkät till arbetsförmedlarna som denne var chef över. När arbetsförmedlarna (N = 163) svarat på enkäterna gjordes en multipel regressionsanalys. Resultatet visade att det fanns ett knappt måttligt samband mellan yrkesinriktad self-efficacy och arbetsengagemang. Avslutningsvis förs en diskussion om hur arbetsgivare kan höja sina medarbetares yrkesinriktade self-efficacy. Praktiska riktlinjer på hur detta kan uppnås presenterades även, tillsammans med tidigare forskning.

En betydelsefull förutsättning för ett hållbart arbetsliv är den psykosociala arbetsmiljön och dess inverkan på arbetstagarens arbetsengagemang. Syftet med studien var därmed att utifrån Karasek och Theorells krav-, kontroll- och stödmodell undersöka i vilken utsträckning de psykosociala faktorerna (arbetskrav, arbetskontroll samt socialt stöd) predicerar arbetsengagemang, samt vilken påverkan distansarbetet har haft på dessa faktorer. För att besvara syftet utfördes en kvantitativ datainsamling genom en enkätundersökning som skickades ut till ett större företag i Sverige som tillhör handelsbranschen samt via LinkedIn. I studien deltog 109 deltagare där samtliga var över 18 år och hade arbete som huvudsaklig sysselsättning. Mätinstrumenten som användes var UWES-9 och QPS Nordic som var välbeprövade och höll en god validitet. Resultatet från regressionsanalysen och tvåvägs-ANOVAn visade att det förelåg en signifikant relation mellan arbetsengagemang och de psykosociala faktorerna var för sig där arbetskrav hade störst effekt på arbetsengagemang. Det fanns däremot ingen interaktionseffekt på arbetsengagemang mellan arbetskrav och arbetskontroll. Vidare uppvisade resultatet att Covid-19 pandemin ej hade förändrat deltagarnas upplevelse av arbetsengagemang, arbetskrav, arbetskontroll och socialt stöd. Avslutningsvis utföll slutsatsen till att studien kan bidra med ökad förståelse gällande dessa prediktorers enskilda påverkan på arbetsengagemanget. / An important condition for a sustainable working life is the psychosocial work environment and its impact on the employee's work engagement. The aim of the study was therefore to investigate how the psychosocial factors (work demand, control at work and social support), based on Karasek och Theorells demand-, control- and support model, predict work engagement and what impact teleworking has. To answer the purpose, a quantitative data collection was performed through a survey that was sent out to a larger company in retail industry and through LinkedIn. The study involved 109 participants, all of them were over 18 years old and had work as their main occupation. The measuring instruments that were used were UWES-9 and QPS Nordic, which were well-proven and had good validity. The results from the regression analysis and the two-way ANOVA showed that there was a significant relation between work engagement and the psychosocial factors separately, where work demands had the biggest effect on work engagement. However, there was no interaction effect on work engagement between work demand and work control. Furthermore, the results showed that the Covid-19 pandemic had not changed the participants' experience of work engagement, work demand, work control and social support. The conclusion was that the study can contribute to an increased understanding of these predictors' individual impact on work engagement.

This study aims to analyze factors and individual characteristics that affect the outcomes:work-life balance, work engagement and sense of coherence for white-collar workers whenworking remotely. In today’s society where technology is constantly evolving, hybrid and remote work optionsare becoming more common. Research has shown that work-life balance, work engagement,and sense of coherence affect employee well-being and organizational performance. Theresearch on the extent to which remote work can contribute to sustainable work andemployee well-being is mixed, and most of the research on remote work has been conductedeither before or during the COVID-19 pandemic. Further post-pandemic research cancontribute to more sustainable work and society as a whole. To analyze what factors affect the outcomes in a remote work setting, a mixed-methodapproach was used to gain a comprehensive understanding, including a quantitative and aqualitative study. The quantitative method included bivariate correlation tests, multiple linearregression and group difference testing on cross-sectional survey data collected from twolarge Swedish companies. The qualitative method included six interviews with experiencedwhite-collar workers, which helped us interpret the findings and gain a more in depthunderstanding of quantitative results. To analyze the study findings the theoretical model ofhuman, technology, and organization (HTO) was applied. The quantitative study showed that social support from superiors, remote leadership quality,functionality of digital management systems and digital learning climate were identified asfactors that were associated with work-life balance, work engagement and sense ofcoherence. However, digital resources and social support from superiors were found to beinfluencing work engagement and sense of coherence to a greater extent. For work-lifebalance, social support from superiors and remote leadership quality was found to besignificant. The qualitative study showed that the interviewees' perception of work-lifebalance, work engagement, and sense of coherence was affected by flexible workingarrangements, functionality and use of digital tools, social interaction, collaboration,communication, inspirational relationships at the workplace, supportive colleagues, andsupportive and responsive superiors. Better understanding of what factors affect employees'personal and working life when working remotely can help organizations to promoteoccupational well-being and performance, which can contribute to more sustainable work. / Denna studie syftar till att analysera faktorer och individuella egenskaper som påverkarutfallen: balans mellan arbete och privatliv, arbetsengagemang och känsla av sammanhangför tjänstemän som arbetar på distans. I dagens samhälle där tekniken ständigt utvecklas, blir hybrid- och distansarbeten alltvanligare. Forskning har visat att balans mellan arbete och privatliv, arbetsengagemang ochkänsla av sammanhang påverkar medarbetarnas välbefinnande och organisatorisk prestation.Forskningen om i vilken utsträckning distansarbete kan bidra till hållbart arbete ochmedarbetarnas välbefinnande är blandad, och det mesta av forskningen om distansarbete harbedrivits antingen före eller under COVID-19-pandemin. Ytterligare postpandemiskforskning kan bidra till ett mer hållbart arbete och samhället. För att analysera vilka faktorer som påverkar utfallen i distansarbete användes en blandadmetod för att få en övergripande förståelse, inklusive en kvantitativ och en kvalitativ studie.Den kvantitativa metoden inkluderade bivariata korrelationstester, multipel linjär regressionoch tester av gruppskillnader. Tvärsnittsdata samlades in från två stora svenska företaggenom en enkät. Den kvalitativa metoden inkluderade sex intervjuer med erfarna tjänstemänoch hjälpte oss att tolka utfall och få en mer djupgående förståelse av kvantitativatestresultat. För att analysera studiens resultat användes den teoretiska modellen förmänniska, teknologi och organisation (MTO). Den kvantitativa studien visade att socialt stöd från överordnade, ledarskapskvalitet pådistans, funktionalitet av digitala ledningssystem och digitalt lärandeklimat identifieradessom faktorer som korrelerade med utfallen. Digitala resurser och socialt stöd frånöverordnade visade sig dock ha en större förknippning med faktorerna som påverkararbetsengagemang och känsla av sammanhang. För balans mellan arbete och privatliv varsocialt stöd från överordnade och ledarskapskvalitet på distans betydande. Den kvalitativastudien visade att intervjupersonernas uppfattning om balans mellan arbete och privatliv,arbetsengagemang och känsla av sammanhang påverkades av flexibla arbetsarrangemang,funktionalitet och användning av digitala verktyg, social interaktion, samarbete,kommunikation, inspirerande relationer på arbetsplatsen, stödjande kollegor, samt stödjandeoch lyhörda överordnade. Bättre förståelse för vilka faktorer som påverkar anställdaspersonliga liv och arbetsliv när de arbetar på distans kan hjälpa organisationer att främjayrkesmässigt välbefinnande och prestation, vilket kan bidra till ett mer hållbart arbete.