Behovet av personal inom vård- och omsorg beräknas öka. Personal som arbetar i denna sektor står bakom de flesta av anmälningarna av arbetsskada. Det är betydelsefullt att arbeta förebyggande med arbetsmiljö både för att främja anställdas hälsa och utveckla verksamheter. Personal inom äldreomsorg utför ett viktigt arbete för de äldre som är i behov av vård. Syftet i denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer beskriva vårdpersonalens upplevelse av arbetsklimatet och ha Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang - KASAM som teoretisk modell för att se vad som kan göras för att verka för ett gott arbetsklimat. Resultatet visar att den uppskattning personalen får av de boende gör att arbetet upplevs som meningsfullt. Det finns resursbrist i form av personalbrist men även ekonomiska enligt personalens utsagor vilket påverkar hanterbarheten. Personalen upplever att det finns få möjligheter att få utbildning i arbetet och att vidareutbildning i yrket inte lönar sig.

Sammanfattning                        Introduktion: Musiken används inom omvårdnad och forskning har visat positiva effekter på patienterna men även personalens åsikter av att ha musik och sång på arbetsplatsen är positiv. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens arbetsglädje med att arbeta med sång och musik för äldre. Metod: För att få syftet besvarat användes kvalitativa intervjuer och enkäter. En frågeguide formades utefter syftet och användes sedan vid fem intervjuer. Data sammanställdes genom en temaanalys och resulterade i tre teman. Sammanställning av enkätsvar resulterade i två teman.  Resultaten från kvalitativa intervjuerna och enkäterna överensstämde med varandra. Resultat: Glädje och Stress, Skapar gemenskap samt Utöver ordinarie vardagsrutiner är de tre teman som hittades vid intervjuerna. Roande aktivitet och Givande att delta togs ut som teman från enkätsvaren. Implikation: Denna studie visar att projekt med musik påverkar stämningen på en arbetsplats bland personal. Vidare forskning krävs för att öka kunskapen om musik som ett medel för att skapa gemenskap och öka den sociala samvaron mellan vårdpersonal och kunder, och även kunderna emellan.

Studiens syfte var att söka förståelse för hur kvinnliga socialsekreterare upplever sitt yrke, särskilt ifråga om arbetstillfredsställelse, och om de avser att fortsätta sin anställning i vald organisation och förbli verksamma i sitt yrke i framtiden. Studien genomfördes på Socialförvaltningen i en medelstor kommun i Sverige. Ett bekvämlighetsurval gjordes inom organisationen och sex kvinnliga deltagare valdes till studien. En kvalitativ metod med en induktiv ansats användes i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med samtliga deltagare och insamlade data analyserades utifrån empirin om arbetstillfredsställelse. Analysen genomfördes med en tematisk ansats. Resultatet visade att samtliga deltagare upplevde yrket som intressant och den bidragande faktorn till detta var mötet med människor. Samtliga deltagare upplevde arbetstillfredsställelse på grund av arbetsgruppens gemenskap. Arbetsgruppen var även en av de viktigaste faktorerna för att vilja stanna kvar inom sitt yrke och sin organisation i framtiden.

Verbal kommunikation är någonting som vi ägnar oss åt dagligen på arbetsplatser och det har visat sig vara en påverkande faktor för arbetsglädjen. Verbal kommunikation kan handla om olika aspekter som till exempel kommunikation mellan anställda, kommunikation med chefen eller till och med konflikter. Dessa exempel har en påverkan på arbetsglädjen i tidigare studiers resultat. Denna studies syfte är att se hur individer formas i samspel med andra genom att se kommunikationens påverkan på arbetsglädjen. Genom att gå in på djupet och se vad det är som gör att kommunikationen påverkar arbetsglädjen, istället för att bara konstatera det, kan det ses ur ett alternativt perspektiv för att skapa en större förståelse kring fenomenet. Metoden i denna studie bestod av intervjuer som utfördes på fyra anställda som alla jobbar på boenden för ensamkomna flyktingbarn. Studien resulterade i att en god verbal kommunikation hade en positiv påverkan på arbetsglädjen. Resultatet visar även att kommunikationen ser olika ut med olika personer av olika anledningar och detta har en avgörande roll för hur bra kommunikationen blir i slutändan. Det sociokulturella perspektivet visar bland annat att människan lär sig i samspel med sin omgivning som resulterar i ett visst beteende och detta ser olika ut från människa till människa. På detta sätt kan man förstå varför kommunikationen ser annorlunda ut med olika människor. Intersubjektiviteten visar bland annat vikten av ömsesidighet för att samordna tidigare erfarenheter och för att se resultaten av interaktionen mellan individer som har en gemensam förståelse kring någonting.

Äldreomsorg är i snar framtid i stort behov av mer arbetskraft och enligt SCB redan 2032 kommer det råda stor arbetsbrist inom området. För att kunna behålla den arbetskraften som redan arbetar inom området äldreomsorg bör vi ta reda på mer om deras tankar om ledarskap, motivation och om upplevelsen av arbetsglädje och vilka preferenser och vilka faktorer det beror på. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka förväntningar några av den yngre generationen medarbetare har på ledare samt vad som motiverar dem till att arbeta inom äldreomsorgen. Till denna studie valdes den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer. Fem respondenter födda mellan 1978 fram till 1995 deltog i studien. Studiens resultat visade på att ledarskaps preferenser för respondenterna är att bra ledare bör vara både relationsorienterad och uppgiftsorienterad. Ledaregenskaper som tagits upp av de svarande är att en ledare ska vara; rak, tydlig, effektiv, lyhörd, närvarande, rättvist och vara bra på kommunikatör. Det finns tre faktorer som är anslutna till motivation som är viktiga är lön, stimulerande arbete, social interaktion och social status. När det gäller arbetsglädje framkom tre faktorer som är viktiga och de är; arbetsgruppen, arbetets innehåll och ledaren själv.

Människor tillbringar stor del av sina liv med att arbeta, därmed är det viktigt med en god arbetsmiljö. I takt med teknisk utveckling och globalisering, sker förändringar på arbetsmarknaden. Många arbetsmiljöstudier har utförts, som påvisat samband mellan ohälsa och ogynnsam arbetsmiljö. Det finns vissa branscher och arbetsplatser där det ofta förekommer ogynnsam arbetsmiljö. Dessa definieras ofta av att arbetskraven är höga, samtidigt som möjligheterna till kontroll över det egna arbetet är lågt, vilket kan skapa negativ stress som kan vara bidragande faktor till hälsoproblem. En rapport från Arbetsmiljöverket om arbetsmiljön på 112 callcenter i Sverige, påvisade omfattande förekomst av ogynnsam arbetsmiljö. Studien utgick från en krav-kontroll-stödmodell med fokus på upplevda krav, egenkontroll och stöd i arbetet. Stor andel av arbetsplatserna visade förekomst av starkt styrt och bundet arbete, att arbetstagarna hade hög arbetsbelastning och låg beslutsfattning, vilket konstaterades vara vanligt inom arbetet på svenska callcenter.   Syftet med denna studie var att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön för säsongsanställda på ett callcenter i Sverige. Uppsatsen avsåg att undersöka hur respondenterna upplevde ohälsa respektive arbetsglädje i sin jobbsituation, samt om och hur arbetets krav, resurser och anställningsform påverkar dessa faktorer. Studien genomfördes för att urskilja om en kvalitativ ansats, kunde komplettera den tidigare kvantitativa forskningen inom callcenter. Resultaten visade att respondenterna upplevde arbetskraven som höga, och de var tvungna att ta in mycket ny information kontinuerligt under anställningens gång. De höga arbetskraven i form av att utföra arbetet utan misstag och under tidspress, med rädsla för negativa konsekvenser, är en form av negativ stress. De höga arbetskraven skulle på längre sikt kunna leda till allvarligare former av ohälsa. Den upplevda arbetsglädjen var hög, och kan ses som starkt relaterad till den sociala gemenskapen som fanns både på och utanför arbetsplatsen. Trivsel, gemenskap och att uppleva sig ha roligt på arbetsplatsen var grunden för arbetsglädjen. Samtliga respondenter, med undantag för en, önskade fortsatt anställning inom callcentret, efter säsongsanställningens slut. Några av respondenterna angav sig känna stress inför det kommande avslutet av anställningen, vilket kan kopplas till att anställningsformen skapade negativ stress, vilket kan leda till allvarligare former av ohälsa. Det fanns dock inget som tydde på att anställningsformen haft någon påverkan över respondenternas upplevda arbetsglädje.

<p>Systemutveckling påverkas till viss del av olika former av processtyrning. Det kan handla om rena systemutvecklingsmetoder men kan även innefatta mer subtila former av styrningar som till exempel tidspress, ekonomiska styrningar och styrningar i termer av tekniska verktyg. Styrande faktorer som nämns ovan påverkar individens förutsättningar för att verka kreativt i sitt arbete och olika typer av styrande faktorer påverkar individens kreativitet på olika sätt. De mer individnära processtyrningarna som främst påverkar individens arbetsglädje och motiva-tion vilket i sin tur påverkar kreativiteten går att sätta i en kategori. Dessutom existerar en annan kategori som innefattar de styrningar som i större utsträckning rör verksamhetens hel-het och är något svårare att påverka. Syftet med uppsatsen är att åskådliggöra hur olika grader av processtyrning påverkar individens kreativitet. Med hjälp av en fallstudie som genomförts på två olika systemutvecklingsföretag har vi kunnat identifiera skillnader mellan olika typer av kreativitet samt vad som påverkar vilken typ av kreativitet eller kreativitetspåverkande faktorer. Resultatet av vår studie är att just kreativitetspåverkande faktorer som arbetsglädje och motivation påverkas i större utsträckning av processtyrning än vad kreativitet i sig gör. Trots det faktum att individen är medveten om, och har identifierat, olika typer av processtyr-ning står det klart att hon kan vara kreativ i den miljö där hon verkar när de kreativitetspåverkande faktorerna har en hög uppfyllelse.</p>

<p>Denna undersökning behandlar ett ämne som i samhället är väldigt aktuellt. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur omsorgspersonal kan uppleva arbetsrelaterade förändringar och med fokus på hur dessa upplevelser relaterar till personalens arbetsglädje. Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie i form av intervjuer. I undersökningen ingår fyra informanter, alla arbetar inom äldreomsorgen som omsorgspersonal. Informanterna arbetar på två olika arbetsplatser där dessa nyligen har genomfört större organisatoriska förändringar.</p><p> </p><p>Resultatet visar att arbetsglädje för personalen är att ”vara glad på arbetet”, att tycka arbetet är ”roligt”, samt att känna att man gör någonting meningsfullt. Men också att få vara ”delaktig”, att få ”stöttning” och ”uppskattning” av arbetskamrater och chef. Informanterna upplevde att arbetsglädjen påverkades negativt under förändringsprocessen men efter att förändringen genomförts upplever man arbetsglädje i större utsträckning än tidigare. Den främsta anledningen till att arbetsglädjen minskade under förändringsprocessen var att personalen inte kände sig delaktig i beslutet om förändring.</p>

Denna undersökning behandlar ett ämne som i samhället är väldigt aktuellt. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur omsorgspersonal kan uppleva arbetsrelaterade förändringar och med fokus på hur dessa upplevelser relaterar till personalens arbetsglädje. Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie i form av intervjuer. I undersökningen ingår fyra informanter, alla arbetar inom äldreomsorgen som omsorgspersonal. Informanterna arbetar på två olika arbetsplatser där dessa nyligen har genomfört större organisatoriska förändringar.   Resultatet visar att arbetsglädje för personalen är att ”vara glad på arbetet”, att tycka arbetet är ”roligt”, samt att känna att man gör någonting meningsfullt. Men också att få vara ”delaktig”, att få ”stöttning” och ”uppskattning” av arbetskamrater och chef. Informanterna upplevde att arbetsglädjen påverkades negativt under förändringsprocessen men efter att förändringen genomförts upplever man arbetsglädje i större utsträckning än tidigare. Den främsta anledningen till att arbetsglädjen minskade under förändringsprocessen var att personalen inte kände sig delaktig i beslutet om förändring.

Bakgrund: Stresstudier inom sjukvården har huvudsakligen handlat om sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Få studier har berört sjuksköterskor inom hemsjukvården. Sjuksköterskor har rapporterat hög arbetsrelaterad stress. Stress och höga  psykologiska krav leder till arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos kvinnor. Trivsel och positivt arbetsklimat på arbetsplatsen är betydelsefullt för den psykiska hälsan för de anställda. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors arbetsrelaterade stress, välbefinnande, hälsa, upplevda krav och kontroll. Detta för att bidra till kunskapsutveckling om hur distriktssköterskornas arbetsmiljö kan förbättras. Metod:  kvantitativa och kvalitativa data samlades in via enkäter, intervjuer, personalstatistik och litteratur. Studiens ansats blev en triangulering genom att använda flera datakällor. Resultat: Studien visade att distriktssköterskor trivdes bra med sina arbetsuppgifter,  hade stor arbetsglädje och tillgång på hög egen kontroll samt var utsatta för höga krav men hade tillgång till bra stöd. Även stress förekom hos distriktssköterskor inom hemsjukvården men denna var hanterbar.  Slutligen var sjukfrånvaron inte åldersrelaterad då yngre och äldre hade samma sjukfrånvaro.