Syftet med studien var att belysa olika aspekter av arbetsglädje för anställda inom människovårdande yrken. För att få svar på studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med anställda inom människovårdande yrken i offentlig sektor. Studien har sin utgångspunkt ur KASAM- teorin, som är en förkortning av känsla av sammanhang.Reesultatet visar att arbetsglädjen för anställda i människovårdande yrken påverkas av flera delar , de organisatoriska förutsättningarna , det kolligiala stödet  och att få göra skillnad för tredje person.Studiens resultat visar också att känsla av sammanhang har betydelse för arbetsglädjen för den anställda inom människovårdande yrken.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur en stigande ålder och ett ökat antal år i förvärvsarbete påverkar arbetsmotivation och arbetsglädje hos kvinnor över 40 år. Med arbetsmotivation avses vad som primärt utgör de största anledningarna till att människan lönearbetar och med arbetsglädje avses den upplevda tillfredställelsen och gemenskapen som ett arbete ger individen. För att uppnå syftet har en mindre intervjuundersökning utförts. Fem kvinnor i åldern 41- 62 år, vilka arbetar eller har arbetat på förskola, intervjuades om sin upplevelse av arbetsmotivation och arbetsglädje. Respondenterna har beskrivit såväl sin nuvarande arbetssituation som skattat den upplevda arbetssituationen när de var i 25-årsåldern. Resultatet påvisade att en stigande ålder, personlig mognad och den större säkerhet som ett ökat antal år i yrket innebar medförde att arbetsmotivationen ökade över tid. Strukturella förändringar kunde ibland påverka arbetsmotivationen negativt. Den främsta anledningen till att intervjupersonerna arbetade var den ekonomiska drivkraften, att de måste försörja sig. Den upplevda arbetsglädjen beskrevs av majoriteten som större nu jämfört med när respondenterna var i 25-årsåldern. Resultatet visade även att känslan av att utföra ett arbete som är till nytta för samhället var värdefullt för ett fortsatt engagemang i arbetslivet.

No description available.

Bakgrund: En bra arbetsmiljö ger förutsättningar för att individer upplever välbefinnande på sin arbetsplats. Onboarding (arbetsplatsintroduktion) innebär den process en medarbetare genomgår från att inte kunna arbetet till att bli en fullärd medarbetare med rätt förmågor och beteenden som överensstämmer med det som arbetsplatsen behöver. Syfte: Att exemplifiera arbetsgivares upplägg och insatser beträffande arbetsplatsintroduktion. Ytterligare syften är att undersöka chefers erfarenheter och upplevelser om innehåll och utförande av erhållen introduktion, samt undersöka om introduktion anses ha betydelse för personals arbetsrelaterade välbefinnande. Metod: Studiens design är en deskriptiv intervjustudie. Tolv intervjuer genomfördes och materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna resulterade i två innehållsanalyser, en där HR-personal var informanter och en där chefer var informanter. Analysen med HR-informanter resulterade i en kategori; ”Upplägg av företagens introduktionsprogram” med fyra underkategorier och analysen med chefsinformanterna resulterade i tre kategorier, ”Erfarenheter att lära sig chefsrollen”, ”Chefer har olika utgångslägen och behov”, där nio underkategorier identifierades. Slutsats: Liksom tidigare forskning förstärker uppsatsens resultat att sociala relationer är den främsta faktorn för att lära sig en verksamhet och tillägna sig en yrkesroll (chefsrollen) och även den mest betydande faktorn för att uppleva välbefinnande på en arbetsplats. Informanternas erfarenheter och upplevelser urskiljer vissa komponenter som är viktiga att beakta när organisationer ska utforma introduktionsstrategier vilka är; om chefer är externt/internt rekryterade, deras chefsnivå och tidigare chefserfarenhet samt möjligheten att få framföra egna önskemål och behov av introduktion. / Background: A good working environment creates opportunities for individuals to experience well-being at the workplace. Onboarding is the processes through which a new employee goes from being an organizational outsider to become an organizational insider with the right skills and behaviours that are consistent with what the organization needs. Aim: To give examples of set up and efforts of introduction programmes for new employees and to investigate managers´ experiences of onboarding and if onboarding programme is considered to have an effect on well-being at the workplace. Method: A descriptive study was conducted based on twelve interviews and the interview material was analysed according to qualitative content analysis. Result: Two qualitative content analyses were completed, the first one with Human Resources (HR) staff and the second one based on manager interviews. The analysis with HR staff resulted in one category; ”The setup of the companies onboarding programmes”, with four subcategories and the second analysis resulted in three categories; ”Experiences to learn the managerial role”, ”Managers have different needs and starting-points” and ”Factors for successful onboarding”. A total of nine subcategories were identified. Conclusion: Previous researchs show that social relations are the primary factor for new employees to learn their work and managerial role. It is also the foremost factor to experience well-being at the workplace. The knowledge and experiences of the interviewed show similarities for certain components to consider when to establish onboarding processes in an organization. They are; if managers were in-house recruited or externally recruited, their manager level, their previous experience of being a manager and opportunities to express individual wishes and needs in an onboarding programme.

Efter avregleringen av det svenska apoteksmonopolet uppstod en konkurrensbaserad arbetsmarknad för farmaceuter. Från att det bara fanns en aktör på marknaden finns det nu flera kedjor samtidigt som det är brist på farmaceuter i landet. Detta leder till att apotekskedjorna måste jobba aktivt med att vara en attraktiv arbetsgivare för att behålla sin personal och rekrytera ny personal. Syftet med denna studie är att undersöka hur en apotekskedja arbetar med intern Employer branding och att jämföra om ledningens vision av Employer branding-arbetet stämmer överens med hur arbetstagarna upplever sin arbetssituation. Vi vill även få en inblick i hur apotekskedjan arbetar med extern Employer branding. Utifrån teorier om bland annat Employer branding, talangprogram, motivation och arbetsglädje använder vi oss av en kvalitativ metod för att undersöka hur respondenterna upplever arbetssituationen. Vi har under studiens gång intervjuat åtta personer från en apotekskedja. Tre personer från HR-avdelningen och fem farmaceuter från olika orter i Sverige. Resultatet visar att HR-avdelningen arbetar mycket med både intern och extern Employer branding. Resultatet visar även att arbetstagarnas situation stämmer överens med ledningens vision om att vara en attraktiv arbetsgivare.

The goal of this study is to examine what five teacher’s impression of the teacher’s role is in their previous years. How important the “joy at work” is in relation with the educational progress? And what aspects that contributes to the” joy at work” and what obstacles that stops them. The essay will also go through the concepts of a teacher role, with connection to the theoretical perspectives of Csikszentmihalyi’s Flow and Antonovsky’s Salutogenesis (KASAM). The method I used was interviewing five teachers and I used Larsen’s chapter of “content analysis” as a basis, I also used Flow and KASAM as theoretical references in my analysis. I focused to analyze the teacher’s “joy at work” and find a solid impression of what a teacher role is. My result was that the student’ knowledge development made the teachers ease in joy with their work, and working this way was making the environment a better place to work with. The teachers had a strong KASAM and a good feeling of Flow and contribute to the “joy at work” with each other, which makes “joy at work” an important aspect for the working environment.

I Sverige arbetar många människor i human service organisationer såsom: skolor, sjukhus, äldreboenden. I denna typ av organisationer har personalens arbetsglädje en utvidgad betydelse eftersom denna antas ha en stor inverkan på relationen mellan personal och brukare och därigenom också för brukarnas upplevelser av verksamhetens kvalitet. Denna uppsats syftar till att belysa olika aspekter av vad arbetsglädje kan innebära för personal som arbetar inom kommunal äldreomsorg samt att relatera detta till chefens syn på sin betydelse för personalens arbetsglädje. För genomförandet av studien användes en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer och observationer. Respondenterna bestod av åtta undersköterskor/vårdbiträden och en chef på ett kommunalt äldreboende i södra Sverige. Resultaten visar att chefen uppfattar att personalens arbetsglädje till viss del saknas och att den behöver lyftas fram. Chefens uppfattning är att grunden för personalens arbetsglädje ligger i ett bra arbetsmiljöarbete. Resultaten visar också att omvårdnadspersonalen upplevde ett stort mått av arbetsglädje. Arbetets innehåll, gemenskapen med arbetskamraterna samt kommunikationen på arbetsplatsen var av stor betydelse för omvårdnadspersonalens upplevelser av arbetsglädje, medan gemensamma personalaktiviteter, feedback, ledarskap och lön ansågs vara av mindre betydelse. Genomgående är det relationerna i arbetet som är av störst vikt för personalen. Dels handlar det om relationerna med vårdtagarna, dels om relationerna med arbetskamraterna.

Syftet med föreliggande studie var att få en större förståelse för hur några lärare upplevde feedback i sin arbetssituation. De frågeställningar som studien baserades på var: Vilken inverkan har feedback på arbetsglädjen på en arbetsplats, sett ur ett medarbetarperspektiv? På vilket sätt har denna feedback en relation till lärarnas utveckling av sin egen feedbackkompetens? Det metodologiska angreppssättet var en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet bestod av åtta lärare. Intervjuerna varade 20-35 minuter. Resultatet visade att feedback skedde hela tiden. Intervjupersonerna upplevde att det var lätt att ge och ta emot positiv feedback, men upplevde att de borde bli bättre på att ge även negativ och konstruktiv feedback. Resultatet visade även att det sociala stödet från medarbetarna på arbetsplatsen var viktigt för att känna arbetsglädje. Arbetsglädjen möjliggjorde att feedback blev ett konstant inslag i arbetsdagen. Diskussionen berörde aspekterna: innebörden av feedback, socialt stöd och utveckling av egen feedbackkompetens. / The aim of this study was to gain a deeper understanding for how some teachers experienced feedback in their working situation. The study was based on following questions: Which impact does feedback have on job satisfaction in the workplace, seen from an co-worker perspective? How has this a relationship with the teachers’ development of their own feedback skills? The methodological approach was a semi-structured interview guide and the selection consisted of eight teachers. Duration of the interviews was 20-35 minutes. The results showed that feedback occurs all the time. Respondents felt that it is easy to give and to receive positive feedback, but felt they should improve themselves when giving negative and constructive feedback. The results also indicated that social support from colleagues in the workplace is important to feel job satisfaction. Job satisfaction enables the feedback to be a constant feature of the working day. In the discussion following aspects were discussed: the significance of feedback, social support and development of their own feedback skills.

Studien syftar till att undersöka den upplevda arbetsglädjen hos anställda inom Piteå kommun samt om det finns förbättringsområden som kommunen kan arbeta med för att öka arbetsglädjen. Dessutom undersöks om det finns några skillnader i arbetsglädje mellan olika grupper inom Piteå kommun. Förutom detta undersöks om det finns något samband mellan den upplevda arbetsglädjen hos den anställde och den anställdes attityd till sjukfrånvaro. Även skillnader i attityder till sjukfrånvaro mellan olika grupper studeras. Data samlades in med en enkät. Totalt deltog 865 anställda.Arbetsglädjen inom Piteå kommun är överlag hög. Vissa skillnader finns i arbetsglädje mellan förvaltningar, yrken och befattningar. Även vissa skillnader i attityder till sjukfrånvaro finns mellan yrken, heltid respektive deltid och mellan befattningar. Inget samband mellan total arbetsglädje och attityd till sjukfrånvaro hittades. Däremot framkom en svag negativ korrelation mellan arbetsglädje och sjukanmälan vid nekad ledighet, vilket innebär att om arbetsglädjen ökar så anses det som mindre okej att sjukanmäla sig. Vidare, en svag positiv korrelation framkom mellan arbetsglädje och sjukanmälan vid förkylning och låg feber, detta betyder att om arbetsglädjen ökar så ökar även attityden att det är okej att sjukskriva sig. / This study aims at investigating employees of Piteå municipality’s perceived happiness at work and possible areas of improvement to help increase perceived happiness. In addition, it investigates whether there are any differences in perceived happiness between different groups within the municipality of Piteå. In addition to this, it investigates if there is any correlation between the experienced happiness of the employee and the employee’s attitude towards sickness absence. Additionally, it explores attitudes towards sickness absence between groups. Data was collected with a survey. A total of 865 employees participated. The perceived happiness at work within Piteå municipality is overall high. There are some differences in happiness between different administrations, occupations and positions. There are also some differences in attitudes towards sickness absence between occupations, part- and full-time employment and between positions. No relation was found between overall happiness at work and the total score for attitudes towards sickness absence.It did however show a weak negative correlation between happiness at work and reporting sick when denied leave, which means that if the perceived happiness at work increases, the attitude towards reporting sick decreases. Further, a weak positive correlation was found between happiness at work and reporting sick with a mild cold and low fever, which means that if perceived happiness at work increases so will the attitude towards reporting sick.

Intresseområdet för den här studien är arbetssituationen för de som arbetar hemifrån p.g.a.FHM:s rekommendationer. Det är ett aktuellt ämne som berör många. Inte minst för att detomfattande distansarbetet under pandemin har gett digitaliseringen av arbetslivet en skjutsframåt och följaktligen kommer distansarbete sannolikt fortsätta vara en viktig del av arbetslivetframtiden. Med GT som metodansats genomfördes en kvalitativ studie med målsättning attgenerera en grundad teori, som synliggör arbetssituationen för de som arbetar hemifrån utifrånderas egna erfarenheter och upplevelser. Fyra observationer, fyra intervjuer och engruppintervju har genomförts med arbetstagare som arbetar på distans på heltid underpandemin. Under studien framträdde Ansvar/tvång att förändra sin arbetssituation somhuvudangelägenheten, d.v.s. det som är den mest framträdande problematiken i domänen, vilketbesvaras genom kärnkategorin Komprimering. Den teoretiskt grundade modellen sompresenteras åskådliggör hur komprimering genomsyrar hela arbetssituationen utifråndimensionerna Fysisk arbetsmiljö, Arbetssätt och Social verklighet. Komprimering får olikainnebörd beroende på vilken dimension man betraktar den ur. En betydelsefull slutsats koppladtill den teoretiska modellen är att komprimering som hantering av huvudangelägenheten gerupphov till konsekvenser på graden av effektivitet och arbetsglädje.