Denna C-uppsats bygger på en kvalitativ intervjustudie som har utförts bland personalen inom ett fritidshem och i samarbete med lärare och skolledare. Tio personer med olika utbildningar och uppdrag har intervjuats för att identifiera hur konflikter inom ett arbetslag kan uppstå och te sig. Syftet har varit att finna förståelse för hur man på bästa sätt kan tillvarata allas kunskaper trots olika synsätt och utbildningar. Det insamlade materialet har analyserats genom den tematiska analysmetoden, för att finna mönster och teman. Resultatet har sedan analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv då utgångspunkten varit att synliggöra och förstå människors handlande och beteende i interaktion med varandra. I resultatet framkom att trots att skolan genomgått ett förändringsprogram som delvis effektiviserat arbetet för alla anställda och därmed höjt fritidsverksamhetens status, så finns konflikterna där, ibland under ytan. Olika anledningar till att konfliktsituationer uppstår kunde delas upp under sex olika huvudteman där det största handlade om samarbetet mellan fritidshemspersonal och lärare. Fritidshemmet och skolan är två verksamheter som varit integrerade i ca 20 år, där samarbeten och samverkan fortfarande inte är helt lätt. Inom den egna arbetsgruppen handlar konflikterna om olika utbildningar, bakgrund, erfarenheter och därmed olika synsätt, vilket leder till att missförstånd och konflikter uppstår En av slutsatserna är att fritidshemspersonalens uppdrag behöver tydliggöras och förstås av alla parter.

Syftet med arbetet är att ge en bild av hur ett arbetslag praktiskt fungerar och visa hur språkstödjande undervisning genom tematiskt arbete och målinriktat arbete med smågrupper kan utföras i år 4-9 i grundskolan. Jag beskriver arbetslag ur ett inifrånperspektiv eftersom jag själv är en del av detta arbetslag. Vidare har jag intervjuat två lärare om varför de anser att arbetssättet gynnar elevers språkutveckling och även dokumenterat svar från en frågeställning till tolv elever om deras tankar huruvida de tycker att arbetslaget påverkar deras språkutveckling. Jag har också studerat vad som står i litteraturen kring min frågeställning. Litteraturen berör skolan förr och nu, arbetslag i skolan, arbetslagets uppgifter, arbetet i arbetslaget, för och emot arbetslag, språkutveckling genom integrerad undervisning, språkutveckling genom samarbete i smågrupper och modersmålslärarnas delaktighet. I min slutdiskussion konstaterar jag att har blivit mer och mer övertygad om att arbetet i arbetslag kan gynna elevers språkutveckling genom framförallt tematiskt arbetssätt kombinerat med arbete i smågrupper. Språkutveckling gynnas också då elever får hjälp av modersmålslärarna som är de som bäst kan hjälpa eleverna att förstå på modersmålet.

Syftet med studien är att undersöka vad kollegialt samarbete kan innebära för nyblivna svensklärare verksamma på gymnasiet. Undersökningen fokuserar på kollegialt samarbete sett ur tre perspektiv: kollegialitet vid lärarnas yrkesintroduktion, kollegialitet i arbetslaget och samarbete som knyter an till lärarnas ämnesinriktning. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna är fem svensklärare verksamma på gymnasiet med mindre än fem års yrkeserfarenhet. Samtliga lärare arbetar på yrkesförberedande gymnasieprogram. Resultaten visar att kollegialt stöd, i synnerhet i form av en samtalspartner, har stor betydelse för hur de intervjuade lärarna uppfattar sin yrkesintroduktion. Det framgår också att samtliga lärare möts av en brist på kollegialitet då de först kommer i kontakt med sitt arbetslag och att de på olika sätt förhåller sig till den lärarindividualism som råder. Vidare visar lärarna på en tvetydig inställning till samarbete mellan såväl svensklärarkollegor som karaktärsämneskollegor. Några av de slutsatser som dras är att kollegialt samarbete under den första tiden i yrket kan ha betydelse för om lärare väljer att stanna kvar på sin arbetsplats och att lärarsamarbete ökar möjligheterna för nya lärare att känna sig stärkta i sin yrkesroll. För svensklärare på yrkesförberedande gymnasieprogram kan samarbete med andra ämneslärare innebära att svenskundervisningen upplevs som mer funktionell.

No description available.

<p>Abstract</p><p>This paper will examine the co-operation culture in teacher work teams in a primary school currently undergoing reorganization in the Stockholm region. This inquiry is based on qualita-tive interviews with teachers and work team leaders, and is aiming to answer how teachers co-operate during the reorganization process, to find the factors that affect co-operation. Our results show that the two teams practice communication, leadership and participation very differently. Currently there are clear differences in the work team’s tendency to develop and to work with the reorganization process, pedagogic methods, social and emotional awareness and ideological beliefs. Can these two work teams meet despite their differences? Can a changed perspective promote co-operation and development, to become an integrated organization by learning from each other?</p><p>Keywords: Work team, co-operation, interaction, learning organization, reorganization, independent school</p> / <p>Sammanfattning/ Abstrakt</p><p>Det här examensarbetet undersöker samarbetskulturen i två arbetslag på en grundskola i Stockholms län under en pågående omorganisation. Undersökningen grundar sig i kvalitativa intervjuer med lärare samt arbetslagsledare och syftar till att besvara hur lärarna samverkar inom arbetslag under omorganisationen på skolan, samt vilka faktorer som påverkar samarbe-tet. Resultaten visar på att kommunikationen, ledningen och delaktigheten gestaltar sig olika i de båda arbetslagen. Stora skillnader existerar för närvarande i arbetslagens benägenhet att utvecklas. Även arbetet med omorganisationen, pedagogiskt förhållningssätt, socioemotionell medvetenhet och ideologisk uppfattning kommer till olika uttryckssätt. Kan de två arbetslagen mötas trots sina olikheter? Kan ett förändrat perspektiv bidra till samarbete, skolutveckling och en enhetlig organisation genom att lära av varandra?</p><p>Nyckelord: Arbetslag, samarbete, samverkan, skolutveckling, lärande organisation, omorganisation, friskola</p>

Abstract This paper will examine the co-operation culture in teacher work teams in a primary school currently undergoing reorganization in the Stockholm region. This inquiry is based on qualita-tive interviews with teachers and work team leaders, and is aiming to answer how teachers co-operate during the reorganization process, to find the factors that affect co-operation. Our results show that the two teams practice communication, leadership and participation very differently. Currently there are clear differences in the work team’s tendency to develop and to work with the reorganization process, pedagogic methods, social and emotional awareness and ideological beliefs. Can these two work teams meet despite their differences? Can a changed perspective promote co-operation and development, to become an integrated organization by learning from each other? Keywords: Work team, co-operation, interaction, learning organization, reorganization, independent school / Sammanfattning/ Abstrakt Det här examensarbetet undersöker samarbetskulturen i två arbetslag på en grundskola i Stockholms län under en pågående omorganisation. Undersökningen grundar sig i kvalitativa intervjuer med lärare samt arbetslagsledare och syftar till att besvara hur lärarna samverkar inom arbetslag under omorganisationen på skolan, samt vilka faktorer som påverkar samarbe-tet. Resultaten visar på att kommunikationen, ledningen och delaktigheten gestaltar sig olika i de båda arbetslagen. Stora skillnader existerar för närvarande i arbetslagens benägenhet att utvecklas. Även arbetet med omorganisationen, pedagogiskt förhållningssätt, socioemotionell medvetenhet och ideologisk uppfattning kommer till olika uttryckssätt. Kan de två arbetslagen mötas trots sina olikheter? Kan ett förändrat perspektiv bidra till samarbete, skolutveckling och en enhetlig organisation genom att lära av varandra? Nyckelord: Arbetslag, samarbete, samverkan, skolutveckling, lärande organisation, omorganisation, friskola

Det finns idag mycket kunskap om vilka faktorer som leder till ökat resultat för eleverna. Trots det har vi i Sverige fortfarande en hög andel elever som inte når gymnasiebehörighet i årskurs 9. På den skola jag är verksam som rektor gjordes en nulägesanalys höstterminen 2016 inför ett samverkansprojekt med Skolverket; resultatet av den analysen visar på hur arbetslagsledarna är en outnyttjad resurs. Deras uppdrag har mer kommit att handla om att förmedla information från rektor till laget och att leda lagmöten, än att leda skolutvecklingsprocesser. Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor:  1) Vilket ledarskap utövar arbetslagsledare i olika situationer? 2)  Hur kan arbetslagsledarens syn på det egna uppdraget förstås? 3)  På vilket sätt påverkar olika bakgrundsvariabler hur arbetslagsledaren utövar sitt ledarskap? Ett antal hypoteser ställs upp i syfte att försöka besvara frågorna och datainsamling sker genom att en enkät skickas ut till arbetslagsledare i olika grundskolor. De bakgrundsvariabler som prövas är: kön, tid på arbetsplatsen, tid som arbetslagsledare, hur uppdraget tilldelats, storleken på laget, förstelärare eller inte, och vilken huvudman respondenten har.  Respondenterna får läsa sex olika scenarier och därefter ta ställning till olika handlingsalternativ, utformade utifrån fyra olika teorier om ledarskap: abdikerat ledarskap, auktoritärt ledarskap, kommunikativt ledarskap och etiskt ledarskap. Det finns även ett femte alternativ där respondenten har möjlighet till ett eget alternativ.  Resultatet av undersökningen visar att den ledarskapsstil som arbetslagsledare, oberoende av bakgrund, i högsta grad väljer är den etiskt-kommunikativa ledarskapsstilen, förutom i scenario 1. Vilket handlar om att hantera ett ärende där en kollega inte följer de normer och värden som finns för skolan. Vidare visar en analys av resultatet att det behöver finnas en tydlig uppdragsbeskrivning med ett tydligt mandat som ska vara känt av alla. Då skapas större förutsättningar för arbetslagsledaren att leda de nödvändiga processerna mot ökad måluppfyllelse. / There is a lot of knowledge today about factors that lead to increased results for the students. Nevertheless, in Sweden, we still have a high proportion of students who do not reach secondary competence in grade 9. At the school where I am principal, an analysis was conducted in the autumn term 2016 for a collaboration project with the Swedish National Agency for Education. The result of this analysis shows how the team leaders are an unutilized resource, whose mission has become more about mediate information from the principal to the team and conducting team meetings, than to lead school development processes.  In view of this, I ask the following questions:  1)    Which leaderships do team leaders practise in different situations? 2)    How can team leaders view for their own mission understands? 3)    In what way do different background variables affect the way the team leader practise her leadership?  A number of hypotheses are set up in purpose to try to answer these questions and data collection is done by sending questionnaires to team leaders in various elementary schools. The background variables tested are: gender, time at workplace, time as team leader, how the assignment is assigned, the size of the team, first teacher or not, and what head of school the respondent has.  The respondents reads six different scenarios and then take a stand in different action options, based on the theories of four different leaderships: abdicated leadership, authoritative leadership, communicative leadership, and ethical leadership. There is also a fifth option where the respondent is given the opportunity an alternative of her own.  The result of the survey shows that the leadershipstyle that team leaders, regardless of  background, choose to the highest degree is the ethical-communicative. Except in scenario 1 which is about managing a case where a colleague does not comply with the norms and values ​​of the school. An analysis of the result also shows that there must be a clear mission statement with a clear mandate that should be known by everyone. This will create greater prerequisites for the team leader to lead the necessary processes towards increased goal achievement.

Ständiga samhällsförändringar berör förskolans arena i form av förändringar i arbetssätt, läroplan samt ökade kvalitetskrav. Samtidigt är aspekten kring huruvida dessa omställningar påverkar förskollärarnas tillgång till resurser, social gemenskap och kollegialt lärande tämligen outforskad. Detta skapar ett behov att identifiera och diskutera faktorer som berör förskollärares sociala arbets- och inlärningsmiljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares upplevelser av kollegialt lärande i arbetslaget och dess relation till social hälsa på arbetsplatsen. Den teoretiska referensramen inkluderar: sociokulturellt perspektiv på lärande och KASAM. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att en stark teamkänsla i förskollärares arbetslag bidrar till god social hälsa på arbetsplatsen. Teamkänslan beskrevs som nyckeln till ett välfungerande arbetslag där känslan av ett meningsfullt arbete stärktes genom gemensamma aktiviteter. Socialt stöd mellan kollegor beskrevs vara väsentligt för arbetstrivseln. Känslan av socialt stöd stärktes i utmanande situationer där kollegor hjälper varandra. Gemensamma möten med chef och kollegor lyftes fram som betydande för det kollegiala lärandet. Tidsbrist för gemensamma möten inverkade negativt på det kollegiala lärandet och fler tillfällen för diskussion och reflektion önskades. / Constant societal changes affect the preschool arena, which is reflected in changes in working methods, curriculum and increased quality requirements. The aspect of whether these changes affect preschool teachers' access to resources, social community and collegial learning is rather unexplored. This creates a need to identify and discuss factors that affect preschool teachers' social work and learning environment. The purpose of the study was to investigate preschool teachers' experiences of collegial learning in the work team in relation to social health in the workplace. The theoretical frame of reference includes: Sociocultural perspective on learning and SOC. Ten semi-structured interviews were conducted and analyzed with a qualitative content analysis. The results show that a strong team spirit in preschool teachers' work teams contributes to social health in the workplace. Team spirit was key to a well-functioning work team where the feeling of meaningful work was strengthened through joint activities. Social support between colleagues was described as essential for job satisfaction. Social support was strengthened in challenging situations where colleagues help each other. Joint meetings with managers and colleagues were highlighted as important for collegial learning. Lack of time for meetings had a negative impact on collegial learning and more opportunities for discussion and reflection were desired.

Studiens syfte är att synliggöra och öka kunskapen om skolutvecklande processer i grundskolan med fokus på alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. För att uppnå syftet undersöktes vad lärarna fokuserade på i diskussionerna i uppstarten av arbetet och hur fokuset ändrades under arbetets gång samt vilka möjligheter och hinder som blev synliga under processen. För att undersöka detta användes aktionsforskning som ansats och ett projektarbete skapades om tillgängliga lärmiljöer. Studien är kvalitativ och empirin grundar sig på fokusgruppsamtal, loggböcker och intervjuer. För att analysera resultatet från empirin användes teorin om praktikarkitektur vilket även möjliggjorde synliggörandet av sägandet i samtalen utifrån forskningsfrågorna. Teorin om praktikarkitektur är en allmänt vedertagen metod för att analysera resultat från aktionsforskning. Studiens resultat visade att lärarna till en början fokuserade på de hinder de tyckte sig se i praktiken. I samtalen diskuterade de att förutsättningarna för arbetet utifrån elevers varierande behov, klassrumsmiljön och tid. Målsättning med deltagandet fick även det stort utrymme i diskussionerna. En bit in på projektet började lärarna fokusera mer på de positiva effekterna av att arbeta med lärmiljön och den förändrade syn de hade fått om arbetet. Förutsättningar för arbetet fortsatte att ta utrymme i diskussionerna, men innefattade då även ekonomi och samarbete. Möjligheter och hinder synliggjordes. Det som möjliggjorde arbetet var att avsätta tid för arbetet, samarbete och handledning samt en ökad förståelse för lärmiljöns betydelse. Det som hindrade arbetet var tidsbrist, ekonomi och till viss del den solidaritet som fanns i arbetslaget. / The purpose of the study is to highlight and increase knowledge about school development processes in compulsory school with a focus on all students' right to an equal education. To achieve the purpose, it was investigated what the teachers focused on in the discussions at the start of the work and how the focus changed during the work as well as what opportunities and obstacles became visible during the process. To investigate this, action research was used as an approach and a project work was created on accessible learning environments. The study is qualitative and the empirical data is based on focus group discussions, logbooks and interviews. To analyze the results from the empirical data, the theory of practice architecture was used, which also made it possible to make the saying visible in the conversations based on the research questions. The theory of practice architecture is a generally accepted method for analysing results from action research. The results of the study showed that the teachers initially focused on the obstacles they thought they saw in practice. In the conversations, they discussed that the conditions for the work are based on the students' varying needs, the classroom environment and time. The goal of participation was also given a lot of space in the discussions. A bit into the project, the teachers began to focus more on the positive effects of working with the learning environment and the changed view they had gained about the work. The conditions for the work continued to take up space in the discussions, but then also included finances and cooperation. Opportunities and obstacles were made visible. What made the work possible was to set aside time for the work, cooperation and supervision as well as an increased understanding of the importance of the learning environment. What hindered the work was lack of time, finances and, to some extent, the solidarity that existed in the team.

You just kind of write. Writing and writing contexts in the years 7 and 8 of the compulsory school. This thesis deals with writing and writing contexts in the latter part of the Swedish compulsory school and with the interrelationship between the individual and the context, between the pupil, the teacher, the instruction of writing in the short and long perspective and the school as organization and institution. The general aim of the study is to deepen the understanding of school writing and its conditions by describing, analysing and interpreting the writing instruction from the teachers’, the pupils’ and my own perspectives. Fieldwork for my ethnographic study was conducted in two parallel classes, 36 pupils in all, over three terms in which all texts written during Swedish lessons were gathered. The theoretical framework is the sociocultural approach based on research by Vygotsky and Bachtin. Six texts written by three pupils regarding structure, style and teacher’s written response and the instruction in connection with the writing are analysed. The instruction in the long perspective is analysed with regard to what extent it offered the pupils coherence in their studies. To analyse the instruction in an organizational and institutional view concepts from Berg’s studies on school cultures and Langer’s research on effective American schools are used. One major result is that the task, the receiver, the teacher’s response and the non-dialogic classrooms are factors with great impact on the pupils’ texts. Most tasks require that the pupil’s private, personal life and experiences are focused, e.g. in the many narrative texts, whereas discursive texts are not represented at all in the material. The instruction in the long perspective can in the main be characterised as catalogues, i.e. it does not lead to knowledge-in-action and is similar to Swedish as a proficiency subject. As to teacher response it is not possible to see any progression during the three terms but the same aspects are commented on in most texts in both classes and do not improve the texts. The culture and traditions of the school are important influencing factors in the teaching. One reason for this is the lack of in-service training of the teachers when the new steering system of the Swedish school was introduced in the middle of the 1990’s. When organizations undergo fundamental changes traditions seem to exercise greater influence on actors than otherwise. Time has great impact on school activities and three conflicting concepts of time are present at school: the pupil’s activity time, the teacher’s linear time and the institutional time. The work teams play a vital role for the teachers but the care of the pupils take most of their time. Pedagogic and didactic discussions are rare and subject matters have no forum at all. Many of the factors in the writing contexts are institutionally influenced and hence difficult to change but teachers and pupils are actors in school as organization and institution. This means that they can reproduce or transform the structures. In this there are developmental potentials.