Denna kandidatuppsats redogör för den undersökning som har gjorts för att ta reda på hur universitetsutbildningar inom medie- och kommunikationsvetenskap i Sverige, som uppger i sin programinformation att de utbildar kommunikatörer, gestaltar arbetsmarknaden för kommunikatörer. Undersökningen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet är insamlat genom dokumentanalys av programbeskrivningar samt intervjuer med programansvariga. Urvalet består av nio svenska utbildningar som är representerade av sju lärosäten. Ett centralt begrepp i undersökningen är anställningsbarhet som i det här fallet har sitt ursprung i Bolognaprocessen. Efter utförd undersökning visar det sig att det finns både likheter och olikheter i berättelserna som ges skriftligt och muntligt av de aktuella utbildningarna. Likheterna ligger i synen på arbetsmarknaden och kommunikationsfältets tänkbara yrkesuppgifter. Berättelserna skiljer sig dock åt när relationen till arbetsmarknaden gestaltas. De olika programmen sprider ut sig på en skala mellan “nära arbetsmarknaden” och “nära akademin” men de flesta positionerar sig medvetet i mitten av denna skala och gestaltar en utbildning som tror att anställningsbarhet skapas genom att låta sig påverkas av både det akademiska och det mer praktiska tänkandet.

Problemformulering: Hur arbetar företagen i studien strategiskt med att attrahera arbetskraft via sitt arbetsgivarvarumärke – Employer Branding? Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva samt undersöka hur företag arbetar strategiskt för att attrahera potentiell arbetskraft. Uppsatsen kommer även att jämföra om strategierna skiljer sig åt mellan företag som är verksamma inom olika branscher. Metod: För att genomföra uppsatsen används en kvalitativ undersökningsstrategi. Empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer som genomförts utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Empiri: Empiri har samlats in genom intervjuer som kategoriserats under fyra olika teman internt perspektiv, extern perspektiv, kommunikation och mål. De deltagande företagen i denna studie är företag X, Hi3G Access och Systembolaget. Där intervjuer genomfördes med ansvariga för företagets employer branding arbete. Slutsats: Det finns likheter och skillnader i de deltagande företagens strategiska employer branding arbete gällande kommunikation, segmentering samt mål. Studien visar inga empiriska bevis för att strategierna skiljer sig åt på grund av att företagen är verksamma inom olika branscher. Skillnaderna i företagets strategier kan bero på att de befinner sig i olika stadier med sitt employer branding arbete. Oavsett vilken bransch företag är verksamma i visar studien på att företagen upplever ett ökat behov av att arbeta med employer branding.

Barnmorskor har historiskt sett förknippats med kvinnor, kvinnor som ville hjälpa andra kvinnor med sina förlossningar. Detta yrke har sedan dess kallats för att vara ett yrke där de anställdas vilja att arbeta kommer från motivet att hjälpa andra, ett kall till yrket. Låga löner och dålig arbetsmiljö har barnmorskor i media vittnat om i dagsläget, och barnmorskor avslutar sin anställning på grund ut av detta. Syftet med denna studie är att undersöka hur fem barnmorskor upplever sina arbetsvillkor utifrån ett genusperspektiv. Ett intresse att försöka förstå om de intervjuades arbetsvillkor påverkas utav det faktum att arbetsmarknaden är könssegregerad och barnmorskeyrket är klassats som ett typiskt kvinnoyrke. Det finns idag lite forskning om hur barnmorskor upplever sina arbetsvillkor, och denna studie hoppas kunna bidra med information som kan vara till nytta vid vidare forskning. Det empiriska materialet utgår från tematiska intervjuer med fem arbetade barnmorskor i Stockholms län, två arbetade idag med förlossning och tre arbetade med mödravård. Resultatet visade att det fanns så väl positiva som negativa arbetsvillkor inom yrket, det positiva innehöll karriärmöjligheter, självständighet och ansvar. Viljan och glädjen att arbeta som barnmorska verkade väga upp för de sämre villkoren i yrket, vilket antydde att det fortfarande rådde någon form av kall till yrket. Mer negativt såg man på lönen och den höga arbetsbelastning som förkommit på förlossningsmottagningar. Resultatet visade tydligt att alla intervjuade ansåg att lönen var för låg, och löneutvecklingen behövde även den förnyas. Stress och överbelastning var några av de beskrivningar som det intervjuade berättade om förlossningsvården. Med hjälp av genusteorier visar analysen på att det fanns tendenser som antyder att yrket värderas lägre än andra yrken på grund av den rådande könssegregeringen på arbetsmarknaden och på grund av att yrket betraktas som ett kall.

Syftet med denna uppsats är dels att studera hur man personer med funktionsnedsättningar konstrueras och framställs i Regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016 med fokus på arbetsmarknadspolitiken, dels att studera hur representanter på ett antal berörda myndigheter tolkar och uppfattar strategin. En diskussion kommer också att föras om vilka konsekvenser dessa diskurser kan få i förlängningen. Detta kommer att göras från ett perspektiv som är grundat i Michael Foucaults diskursteori. Min utgångspunkt har varit att allt vi tar för givet att vara sanning, bygger på socialt skapade antaganden. Dessa antaganden, som kallas för diskurser, speglar våra ideologier, värderingar och värden. I studien framträder de föreställningar regeringen har om målgruppens identiteter och egenskaper samt om vilka brister eller hinder som präglar deras tillvaro på arbetsmarknaden. Studie visar på en tydlig reproduktion av redan existerande stereotypa föreställningar om personer med funktionsnedsättningar, vilket kan bero på vilka diskurser som präglar den svensk forskning generellt. Studien visar också på hur dessa föreställningar om målgruppen har spridits sig vidare till de personer som arbetar med att implementera strategin i sitt dagliga arbete.

Denna undersökning är en personalvetenskaplig uppsats som har till syfte att undersöka den anställdes förutsättningar och inställning till den interna rörligheten inom kommunal verksamhet. Tidigare forskning inom området har huvudsakligen gjorts ur ett kvalitativt perspektiv och därför vill vi komplettera med en kvantitativ ansats där arbetstagaren står i fokus. Undersökningen omfattar heltidsanställda inom två av koncernen Karlstads kommuns förvaltningar genom deltagande i enkätundersökning. Dessa två förvaltningar är Arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt Teknik- och fastighetsförvaltningen. I teoridelen presenteras tidigare forskning och teorier med relevans för att besvara syftet och frågeställningen i uppsatsen. Teorin utgör även grunden för utformningen av enkätfrågorna. Den teoretiska referensramen fokuserar på inriktningarna motivationsteorier, Karaseks krav- och kontrollmodell, intern rörlighet, arbetsmiljö, och Work Life Balance. Det finns ett flertal faktorer som påverkar den interna rörligheten, dock påverkar den anställdes situation i vilken utsträckning faktorerna påverkar arbetstagarens inställning samt förutsättningar till den interna rörligheten. Vi har dock sett att lön, status och utvecklande arbetsuppgifter påverkar oavsett om arbetstagaren är nöjd eller missnöjd med sin nuvarande arbetssituation.

Det är svårt för personer med funktionsnedsättning att få en anställning på den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsättning är chanserna än mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsättning kunna försörja sig. Men den låga sysselsättningsgraden, de långa inskrivningstiderna på Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den här gruppen visar på att det finns svårigheter med att ta sig in på arbetsmarknaden.   Syftet med studien är att undersöka möjliga framgångsfaktorer, som medverkar till att elever som gått på gymnasiesärskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgångsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesärskolans nya läroplan från 2013.   Det finns inte så mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergång från skola till arbetsliv, framförallt inte forskning där individerna själva får komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den här studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 år själva får berätta om sina upplevelser och erfarenheter kring särskoletiden och vägen till ett arbete.   En historisk tillbakablick är viktig för att skapa en större förståelse för nutiden. I avsnittet Bakgrund och forskningsöversikt beskrivs hur samhällssynen för gruppen utvecklingsstörda har förändrats de senaste årtiondena samt hur skolsystemet utformats genom åren. Avsnitten om samhälls- och skolutveckling används tillsammans med tidigare forskning och resultatet av intervjuerna i analysen. Analysen sker dels med hjälp av Urie Bronfenbrenners teori Utvecklingsekologi samt Håkan Jenners tankar kring motivation och realistiska anspråk.   Studiens resultat tyder på att möjligheterna för en framtida anställning ökar med hjälp av arbetsplatsförlagd utbildning samt att den sker inom ett motivationsskapande intresseområde för individen. Små undervisningsgrupper där utveckling av förmågor som samarbete, självständighet, ödmjukhet, noggrannhet och social kompetens är ytterligare exempel på andra viktiga framgångsfaktorer.

Syftet med detta arbete är att studera finansialiseringens spridning och kopplingen mellan processer och strukturer inom finansialiserings-teori och Human Resource Management (HRM). Detta genom att studera en organisation och dess HR-praktik i jämförelse med ovan nämnda teorier. De två teoretiska perspektiven används för att illustrera vilka konsekvenser som kan tydliggöras för arbetstagare och organisation. I studien undersöks en HR-verksamhet på den svenska arbetsmarknaden där det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med representanter från organisationens HR-funktioner. Studien har ett abduktivt förhållningssätt där underlaget bygger på en teoretisk förförståelse samtidigt som en lägre grad av standardisering i intervjuerna används för att låta det studerade fältet styra den empiriska bilden. I resultatet presenteras en organisation som genomfört förändringar med ekonomisk inriktning och som i större utsträckning än tidigare premierar resultatdriven personalhantering. Detta kan tyda på en spridning av processer definierade av finansialiserings-teori utanför traditionellt sett finansialiserade marknader. De likheterna med HRM-teori uppmärksammas i den studerade praktiken anses vara mer ideologiskt än praktiskt grundade men visar också på en tydligare ekonomisk styrning. Vidare lyfts strävan efter att legitimera HR gentemot företagsledning som en möjlig bidragande faktor i finansialiseringen av arbetsmarknaden.

Tidigare forskning har påvisat en föränderlig arbetsmarknad som kännetecknas av allt mer flexibla organisations-och anställningsformer och individbaserade arbetsvillkor. Tidsbegränsat anställda återfinns inom de mest otrygga anställningarna, med sämre arbetsförhållanden och villkor i jämförelse med tillsvidareanställda. Arbetsegenskaperna skiljer sig åt på så sätt att den ekonomiska kompensationen är lägre inom visstidsanställningar, inflytandet i arbetssituationen är mer begränsad och anställningstryggheten sämre. Dessutom är arbetsmarknaden väldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegränsade anställningar har fått olika konsekvenser på män respektive kvinnor. Kön fyller sålunda en viktig funktion i detta sammanhang då kvinnor är överrepresenterade inom de mest otrygga anställningsformerna visstidsanställningar. Syftet med denna studie är följaktigen att studera sambandet mellan anställningsform och psykisk ohälsa. Studien är avgränsad till förvärvsarbetande fast-och visstidsanställda i åldrarna 18-65 på den svenska arbetsmarknaden.  Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010 och är analyserat med hjälp av en linjär regressionsanalys (OLS) med ett psykindex som beroende variabel. Resultatet från analysen tyder på att det finns ett samband mellan anställningsform och psykisk ohälsa och att anställningsformen har en signifikant betydelse vad gäller skillnader i psykisk ohälsa mellan fast- och visstidsanställda män och kvinnor. Betydelsen av anställningsformen minskar dock i takt med att relevanta kontrollvariabler inkluderas i analysen och blir inte längre signifikant. Detta kan bero på att faktorer relaterade till kön ålder, humankapitalet och familjestatusen fångade upp effekten av anställningsformen, vilket i sin tur kan bero på att sambandets existens går via bakomliggande faktorer som en indirekt effekt på hälsan. Således kan vi dra slutsatsen att samtliga kontrollvariabler har en betydelse vad gäller det psykiska välbefinnandet, dock är det viktigt att beakta att det enbart är kön, månadslön och huruvida man är samboende som enligt resultatet har visat sig vara signifikanta.

Tidigare forskning har påvisat en föränderlig arbetsmarknad som kännetecknas av allt mer flexibla organisations-och anställningsformer och individbaserade arbetsvillkor. Tidsbegränsat anställda återfinns inom de mest otrygga anställningarna, med sämre arbetsförhållanden och villkor i jämförelse med tillsvidareanställda. Arbetsegenskaperna skiljer sig åt på så sätt att den ekonomiska kompensationen är lägre inom visstidsanställningar, inflytandet i arbetssituationen är mer begränsad och anställningstryggheten sämre. Dessutom är arbetsmarknaden väldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegränsade anställningar har fått olika konsekvenser på män respektive kvinnor. Kön fyller sålunda en viktig funktion i detta sammanhang då kvinnor är överrepresenterade inom de mest otrygga anställningsformerna visstidsanställningar. Syftet med denna studie är följaktigen att studera sambandet mellan anställningsform och psykisk ohälsa. Studien är avgränsad till förvärvsarbetande fast-och visstidsanställda i åldrarna 18-65 på den svenska arbetsmarknaden. Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010 och är analyserat med hjälp av en linjär regressionsanalys (OLS) med ett psykindex som beroende variabel. Resultatet från analysen tyder på att det finns ett samband mellan anställningsform och psykisk ohälsa och att anställningsformen har en signifikant betydelse vad gäller skillnader i psykisk ohälsa mellan fast- och visstidsanställda män och kvinnor. Betydelsen av anställningsformen minskar dock i takt med att relevanta kontrollvariabler inkluderas i analysen och blir inte längre signifikant. Detta kan bero på att faktorer relaterade till kön ålder, humankapitalet och familjestatusen fångade upp effekten av anställningsformen, vilket i sin tur kan bero på att sambandets existens går via bakomliggande faktorer som en indirekt effekt på hälsan.

Arbetslösheten är ett problem i dagens samhälle, och särskilt drabbade är ungdomar i åldrarna 18-24. Sverige har under historiens gång arbetat flitigt med arbetsmarknadsåtgärder, särskilt de aktiva åtgärderna som syftar till att sysselsätta, utbilda och utrusta arbetslösa ungdomar för arbetsmarknaden. Södertälje har liksom andra storstäder i Sverige länge kämpat mot segregationsproblematiken och den höga arbetslösheten bland ungdomar. Uppsatsen bygger på en komparativ studie baserat på Telge Tillväxt AB (TTAB) och Klivet. TTAB startades 1 April år 2010 av Arbetsförmedlingen, Södertälje Kommun och näringslivet. Det uppsatta målet var "Halverad ungdomsarbetslöshet i Södertälje på tre år". Klivet var ett projektföretag i Södertälje som startades med samma ändamål och varade i tre år (2004- 2007). Projektledaren Johan Brinck tillsammans med teamet, kontakterna och samarbetspartners uppnådde goda resultat och hjälpte flera att antingen hitta ett arbete eller studera vidare. Klivet lades på grund av minskade resurser. Syftet med uppsatsen är att undersöka de metoder som används inom TTAB, se hur företaget kan hjälpa ungdomar att komma ur arbetslöshet och jämföra deras metoder med Klivet, givet deras gemensamma fokus. Information om TTAB har erhållits genom intervjuer med Fayyad Assali chefen för kompetensutbildningen samt ungdomarna engagerade i TTABs program samt diverse dokument. Information om projektet Klivet erhölls genom en intervju med f.d. projektledaren Johan Brinck samt dokument om projektet. Resultatet visade att Klivet dubblade sitt satta mål och 63% av deltagarna gick vidare till arbete eller studier. TTAB har i dagsläget haft ca 300 deltagare vilket är hälften av sitt satta mål. Men utav deltagarna så gick 72% vidare till arbete eller studier. TTAB har fokus har varit arbete till ungdomarna medan Klivet har fokuserat på helheten av individen.