Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste åren. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sägs bland annat bero på den decentraliserade lokala fackliga verksamheten på arbetsplatsnivå. Syftet med denna studie är att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet från studien visar att de främsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit är en förändrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn på facket samt politiska beslut. Trots att ordföranden anser att det lokala facket fortfarande är en stark motpart på arbetsmarknaden finner studien flera områden där minskat medlemsantal visat sig få konsekvenser. Legitimitetsproblem, hos arbetsgivare i allmänhet och i den privata sektorn i synnerhet, upplevs som en av följderna av det sjunkande medlemsantalet. Färre antal medlemmar ger minskade ekonomiska resurser som resulterar i att facket tvingas reducera sin lokala verksamhet, vilket bland annat påverkar medlemsservicen. Det minskade medlemsantalet har följaktligen lett till begränsade möjligheter att genomföra det lokala fackliga arbetet. Enligt de lokala fackliga ordförandena är det centralt för facket att vända den negativa medlemsutvecklingen genom att bli bättre på att informera om sin verksamhet samt anpassa sig till den allt mer privatiserade arbetsmarknaden.

Denna uppsats syftar till att belysa psykiskt funktionsnedsatta personers arbetssituation samt att ge möjliga förklaringar till den låga andelen psykiskt funktionsnedsatta på den reguljära arbetsmarknaden. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod där intervjuer med deltagare från den dagliga verksamheten samt med representanter från företag genomförts. Analysmetoden som användes är hermeneutik, där det är den enskilda personens tolkningar som är i centrala samt att sätta in dem i ett större kontext. Resultaten i undersökningen visade att intervjupersonerna från den dagliga verksamheten hade få antal vänner på fritiden, samt att de vänner som de hade, även hade en funktionsnedsättning, vilket kan innebära en försvåring att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden. Företagen beskrev hur arbetssituationen på deras arbetsplatser kan vara stressig vilket försvårar en anställning av funktionsnedsatta personer. Men företagen försökte ändå anpassa sig till de olika funktionsnedsättningarnas behov.

<p>Research has shown that still today mostly men inhibit the managing director positions and jobs such as electricians, engineers, and road workers, which makes the work situation unequal among those work places. Another issue is that studies show that minority groups have fewer possibilities in comparison with majority inhabitants on the labour market. One reason can be that many companies and organizations lack when it comes to the recruitment process due to prejudices and the applicants for a job who has names such as Ahmed, Carlos and Ali are taken out of the process at first stage.</p><p>The purpose of this research is to study how civil servants at Vägverket (Swedish Road Administration) discuss about diversity and equality. Whereas subjects such as ethnicity and gender will be illuminated.</p>

<p>Studiens syfte är att med utgångspunkt i två olika kreativa verksamheter som riktar sig till långtidsarbetslösa undersöka hur hälsan påverkas av att vara arbetslös, samt om och i så fall på vilket sätt man kan använda skapande som verktyg i arbetet med att förbättra självförtroendet, självbilden och den psykiska hälsan hos deltagare som upplever brist på detsamma. Åtta halvstrukturerade intervjuer har genomförts med arbetsledare och före detta deltagare från de två aktuella verksamheterna, samt representanter från Arbetsförmedlingen. De centrala frågeställningarna i studien har varit:</p><p>• Hur påverkar arbetslöshet känslan av hälsa och välmående?</p><p>• På vilket sätt kan skapande verksamhet främja välmående?</p><p>• Hur kan vi använda dessa kunskaper för att minska de negativa hälsoeffekter som riskerar drabba den som saknar arbete?</p><p>När resultatet från intervjuerna förankrats med hjälp av tidigare forskning, visade resultatet bland annat att arbetslöshet ofta leder till ohälsa. Skapande verksamhet kan vara till glädje och nytta för den som lider av ohälsa. Skapande har positiv effekt när det sker i möte med andra skapande individer och integrerat med reflekterande samtal och diskussioner. Denna kunskap används på olika sätt inom de två verksamheter jag studerat.</p><p>Resultatet tyder också på att deltagarnas välmående efter verksamheten bara beror på om den lett fram till sysselsättning eller ej, utan det verkar som att verksamheten i sig kan fylla en funktion av att vara stärkande för självförtroende och välbefinnande.</p>

Syftet med denna studie är att studera arbetsrelaterad stressnivå hos förvärvsarbetande kvinnor och förvärvsarbetande män samt att undersöka om det förekommer könsskillnader i stress. För att undersöka våra hypoteser så har vi använt oss utav data från Levnadsnivåundersökningarna (LNU) för förvärvsarbetande män och kvinnor i åldrarna 18-75 i Sverige år 1991 (N=3402) samt år 2010 (N=4415). Vårt huvudfokus ligger dock på 2010 eftersom det ligger närmst i tid. Vi har använt oss av Karaseks teori om krav och kontroll samt olika arbetsmarknadsfaktorer och teorier om familjeförhållanden för att studera hur dessa påverkar stressnivån hos förvärvsarbetande män och kvinnor. Den analysmetod som vi har använt oss av är linjär regressionsanalys. Resultatet av vår studie visade att förvärvsarbetande kvinnor upplever i genomsnitt mer stress än förvärvsarbetande män. Vi kunde inte förklara könsskillnaden i stress även om faktorer som exempelvis arbeten med hög anspänning visade sig ha en viktig inverkan på stress. Resultatet visade även att andra stress-faktorer påverkade förvärvsarbetande kvinnor och förvärvsarbetande män olika mycket.  Ytterligare en slutsats är att arbetsrelaterad stress minskar ju äldre individen blir.  Män och kvinnor som arbetar inom den offentliga sektorn upplever mer stress jämfört med arbetande inom den privata sektorn.

De olika landstingen i Sverige bedriver den prehospitala vården utifrån olika styrning, verksamheten har en avsaknad av en gemensam styrning, samordning och nationella riktlinjer. Flera landsting i Sverige har svårigheter att bibehålla arbetskraft inom verksamheten, med detta menas att i vissa fall tenderar verksamheten till att inte kunna hantera att bemanna ambulanserna. Studien uppmärksammar en rad samhälleliga förändringar som skett under nittiotalet och som har inneburit en rad förändringar avseende ökade krav på bland annat rörlighet och flexibilitet för både organisationen och individen. Dessa förändringar påverkar förutsättningarna för den prehospitala vården och de individer som är yrkesverksamma i den. Studien undersöker arbetskraftens upplevelser utifrån deras yrkesroll, belöningssystem och lönesystem, arbetskraftens tillfredsställelse i arbetet och även förutsättningarna för att kunna vara hantverksskicklig. Arbetsklimatet inom prehospital vård har förändrats och verksamheten har fått en tydligt ökad omsättning av arbetskraft. Arbetskraften tenderar till att saluföra sin arbetskraft utifrån olika belöningssystem till arbetsgivare som är villiga att betala, flera arbetsgivare flyger in arbetskraft till sin verksamhet.

Det råder sedan 1980-talet stora skillnader i sysselsättningstal mellan inrikes och utrikes födda i Sverige. Det finns ett uttalat politiskt mål att minska dessa skillnader genom att öka sysselsättningen bland invandrare. För att åstadkomma en sådan förändring har en rad åtgärder prövats hos olika myndigheter och bland Sveriges kommuner. Resultaten är varierande. Denna uppsats undersöker en av de nyare arbetsmarknadspolitiska åtgärderna riktade mot invandrare, nämligen det så kallade SIN-stödet, Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare. Det rör sig om en förstärkt arbetsförmedlingsverksamhet med inslag av uppföljning och aktivt deltagande på arbetsplatsen av arbetsförmedlaren. Uppsatsens syfte är att undersöka vad, om något, som är nytt med denna åtgärd. Handlar det om helt och hållet nya idéer, eller rör det sig enbart om en resursförstärkning av den ordinarie arbetsförmedlingsverksamheten? Uppsatsen är upplagd som en kvalitativ intervjustudie där arbetsförmedlare, arbetssökande och arbetsgivare, som samtliga har erfarenhet av SIN-stödet, intervjuas. Uppsatsens slutsats är att SINverksamheten inte innehåller några nya inslag i någon större utsträckning. Det avgörande är istället de ökade resurser som gjorts tillgängliga för åtgärden. Dessa resurser har gjort att de idéer som styr Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet har kunnat utvecklas och fördjupas, något som upplevs som mycket positivt av samtliga intervjupersoner.

Globalisering är något som de senaste åren blivit ett allt mer igenkänt begrepp bland oss människor, detta är något som berör både oss individer samt företagsvärlden. Den främsta anledningen till att detta är något som ligger i tiden beror på att numer finns möjligheterna, tekniken har tagit oss framåt vilket skapat ett behov bland oss människor av att se världen. Vi blir inte tillfredsställda förrän vi utnyttjat de möjligheter som finns. Det är bland annat företagen, och då främst världsföretagen, som format de möjligheter som uppkommit, genom bland annat sin företagskultur, ett fenomen inom ekonomi- och verksamhetsstyrningen. För att undersöka vilken egentlig påverkan denna företagskultur har på individer, som i allt större utsträckning rör sig på en arbetsmarknad som är av det globala slaget, har vi beslutat oss för att göra fallstudier på den svenska jätten IKEA. Genom att göra undersökningar på två helt skilda varuhus, nämligen ett i Kalmar och ett i Dubai, Förenade Arabemiraten, med helt skilda typer av marknader och kulturella förutsättningar, hoppas vi få fram ett svar på om och hur detta fenomen underlättar för oss individer som vill göra ett inträde på den globala arbetsmarknaden. Syftet med vår uppsats är därmed att undersöka hur företagskultur påverkar verksamhetsstyrningen inom ett och samma företag med olika marknader och kulturella förutsättningar. För att besvara detta syfte har vi använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod samt en induktiv ansats, för att riktigt nå ett tillfredsställande djup i våra samtal med de valda intervjupersonerna, som utgör en handfull storlek till antalet. Vi har baserat vår teori kring vilken roll företagskulturen har inom ekonomistyrningen, samt hur globaliseringen påverkar oss människor, självklart har vi även med teorier kring IKEA och deras uttalat starka företagskultur. Dessa olika element gav oss sedan goda förutsättningar till att nå tillfredställande resultat i vår empiriinsamling. Då dessa teorier kopplas samman med högintressanta faktorer som Dubai och IKEA uppkom betryggande utgångspunkter för en intressant analys och diskussion. Empirin gav oss svar som både förstärkte och förkastade en del tankar, men främst var det likheterna mellan varuhusen vi ville åt, likheter som till stor del beror på denna företagskultur. Väl inne på analysen fann vi intressanta kopplingar mellan den teoretiska referensramen och den faktiska empirin, något som gav oss fog för att påstå att företagskultur verkligen är underlättande för individer på en globalarbetsmarknad. De slutsatser uppsatsen mynnade ut i tar upp det faktum att IKEA verkligen har en stark företagskultur, som ser till att individerna direkt eller indirekt stöttas. Dock finns även andra faktorer att beakta för dessa aktörer, såsom exempelvis immigrationsfrågor.

Det finns mycket forskning som tyder på att nätverk är betydelsefullt på arbetsmarknaden. Forskningen har hittills fokuserat på de arbetssökande och vilken betydelse deras sociala nätverk har för att få ett jobb. I vår studie fokuserar vi däremot på de som sitter på ”andra sidan”. Uppsatsens fokus är de arbetsrelaterade nätverken hos fem kommunala jobbcoacher. Syftet med studien är att undersöka kommunala förmedlares sociala nätverk och på vilket sätt de använder nätverket i sitt uppdrag att coacha personer till någon form av sysselsättning. För att undersöka nätverken har vi utgått från tre frågeställningar: 1. Hur ser förmedlares arbetsrelaterade nätverk ut? 2. Vilka typer av länkar i nätverket anser förmedlare vara mest användbara i arbetsrelaterade frågor? 3. Hur sker kommunikationen mellan förmedlare och deras nätverkskontakter? För att försöka få svar på dessa frågor genomförde vi fem semi-strukturerade intervjuer. Vårt tillvägagångssätt för att studera dessa nätverk har utgått från en mixad metod där kvalitativ ansats blandas med kvantitativ ansats. För att kunna analysera datamaterialet och kunna säga något om strukturen och innehållet i nätverken har vi använt oss av teoretiska mått som ofta används i nätverksstudier. Resultatet visar bland annat att nätverken bland dessa fem förmedlare skiljer sig både på vilka kontakter som ingår i nätverken och på vilken sorts av kontakter de anser vara mest värdefulla i sin yrkesutövning. Många av de kontakter som förmedlarna anser vara viktiga för att få vetskap om lediga sysselsättningar är arbetskollegor som de träffar ofta och diskuterar arbetsrelaterade frågor med. Gemensamt var att de alla anser att de får vetskap om lediga sysselsättningar genom sina nätverk, vilket tyder på att de har effektiva nätverk. Däremot anser samtliga att de troligen kan använda sina nätverk i större utsträckning än de gör nu.

People living with disabilities in our society today are more likely to be without a job compared to the rest of the population. The fact that a high number of people are not given the opportunity to work, and thereby being self-sufficient, is a failure for both the individual and the society. My purpose with the study is to increase knowledge and understanding regarding disabilities in the working life, with focus on the disability dyslexia. In the study, I am investigating the employer’s obligations and rights when employing a person with disabilities. To achieve my purpose and answer the research questions in the most adequate way, I am making use of a traditional legal dogmatic method, but also a sociological method focusing on law.Throughout the study, the employer’s equitable obligations to carry into affect for supporting and customizing already during the recruitment process for a person with disabilities are introduced. This is done in order for the individual to be in a comparable situation as remaining jobseekers. Persons with disabilities are entitled to the same rights as others. Previous studies show employers lack knowledge regarding disabilities and what it means to have a disabled employee, and therefore neither wishes nor dares to hire someone with special needs. In lots of other European countries the existence of quota legislation is creating opportunities for people with disabilities to enter the ordinary labour market<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" />. Sweden has made the choice to use special arrangements that are for the employer to use if they having a disabled employee. Why Sweden chooses to use this system rather than the quota system is due to the effects from a quota system cannot be distinguished and because the government prefers to have optional arrangements, instead of legislating on quotas.