No description available.

The labour market today is characterized by flexibility and a demand on the individual of maintaining employability by remaining educated, experienced and by having a positive approach concerning being available after work hours. The aim of the study is to understand the relation between the current conditions of the labour market and its effects on employee mental health.  Throughout the study, several aspects have been investigated: Boundless work, availability after work hours, previous education, the distinction between work life and private life, and the effect of these aspects on mental health. The empirical material has been analyzed with the following theoretical framework: the Theory of Power, the Effort-Reward Imbalance Model and the Control-Demand model, including the later updated version with the third variable; work-related social support. The empirical material is gathered by eight semi- structured interviews.  The results of the study showed distinctions between how the demands of the labour market are perceived and how it affects mental health. Hence, the negative effects on mental health depend on the demands of availability after working hours, which in turn vary depending on previous education, a lack of support from manager and colleagues, and an experienced demand of employability.

Since 2007 the EU commission has been investigating Sweden regarding their implementation of the Council's directive 1999/70/EC concerning the framework agreement on fixed-term work into Swedish law after a report to the commission from a Swedish confederation of officials, TCO. After many years and turns back and forth between the commission and the Swedish government with several failed suggestions of changes to the Swedish legislation regarding fixed-term contracts, the government presented a final suggestion that was successfully voted through and thereby new rules regarding fixed-term contracts applies in Sweden from 1 May 2016.During this whole process, and before it as well, there has been a discussion between the parties of the labour market on whether fixed-term contracts are being misused or not in Sweden. The main purpose of this essay is to shed some light on the question of this misuse of fixed-term contracts and to see what consequences such misuse, if it exists, could have on the society and specifically on the labour market integration of newly arrived citizens.If misuse of fixed-term contracts exist or not is a question of interpretation and is depending on how the labour market is viewed. There are different perspectives and different theories on how the labour market should function to best profit the society. What effects the new Swedish legislation regarding fixed-term contracts will have on the society and on the integration of newly arrived citizens in the future is yet to be shown. If the new rules regarding fixed-term contracts fulfill their purpose in strengthening the employee protection that could have a positive outcome for both newly arrived citizens and the society at large.

<p>Kvinnor utgör hälften av Sveriges befolkning och speglar därigenom en stor del av samhället och borde därför finnas med i arbetslivet och skapa en jämn könsfördelning. I internationella sammanhang brukar Sverige omnämnas som ett av världens mest jämställda länder, men detta betyder inte att det svenska arbetslivet är jämställt. Jämställdhet innefattar frågor kring ledarskap, maktfördelning löner, karriär företagshierarkin osv. Offentlig sektor är den del av samhällets ekonomi som bedrivs av staten, socialförsäkringssektorn kommun och landsting. Dessa verksamheter styrs alla av en politiskvalförsamling. Den privata sektorn är den del av samhället som drivs privat och till stor del i ett vinstsyfte. Inom den offentliga sektorn är 56 % av cheferna kvinnor och 44 % män medan den privata sektorns chefer består av 22 % kvinnor och 78 % män. Trots att Sverige sägs vara ett oerhört jämställt land finns dessa skillnader och vi frågar oss varför.</p><p>Syftet med undersökningen är att se om det finns skillnader i rekryteringsprocessen mellan privat och offentlig sektor, i anställandet av kvinnor som chefer.Vårt mål är att undersöka hur rekryteringsprocessen påverkar den rådande könssegregeringen bland chefer på arbetsmarknaden idag. Detta vill vi göra för att se om rekryteringen i sig är en orsak till att det finns skillnader mellan privat och offentlig sektor i rekryterandet av kvinnor som chefer.</p><p>De frågeställningar vi har för avsikt att besvara är:</p><p>• Finns det skillnad mellan privat och offentlig sektor vid rekrytering av kvinnor som chefer?</p><p>• Är tillvägagångssättet för rekrytering avgörande för vem som söker tjänsten?</p><p>• Hur påverkar föreställningarna och åsikterna om kvinnor och män som chefer rekryteringsprocessen, vilken skillnad finns där mellan privat och offentlig sektor?</p>

Denna uppsats syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, lyfta fram och undersöka fyra nyanlända kvinnliga akademikers erfarenheter av arbetsintegration i Sverige. Vilka hinder och möjligheter det innebär samt hur dessa förstås i relation till föreställningar om ’svenskhet’? Studien vilar på ett postkolonialt feministiskt teoretiskt ramverk med fokus på materiellt skillnadsskapande och ’svensk’ identitet samt en forskningsbakgrund som belyser utlandsfödda kvinnor som en marginaliserad grupp på svensk arbetsmarknad. Materialet visar på många dimensioner av hinder och möjligheter där informanterna upplever svårigheter att ta sig in på svensk arbetsmarknad. Identifierade hinder är: att inte kunna svenska, att inte ha ett ’svenskt’ socialt nätverk, att inte känna till relevant information gällande arbetsmarknadens funktioner och att inte ha en utbildning och erfarenhet som värdesätts. Materialet visar tendenser till att svensk arbetsmarknad är uppbyggd och anpassad efter en önskvärd och normativ ’svenskhet’ som omöjligen alla kan uppnå. De som inte passar in i mallen, ’de andra’, förväntas anpassa sig och inta andra ’svenska’ identiteter och positioner i arbetsmarknadens periferi. Detta som en del av ett reproducerande strukturellt skillnadsskapande.

Det finns en utbredd diskriminering på arbetsmarknaden med islamofobisk grund. Syftet med studien var att undersöka unga muslimska kvinnors upplevelse av det svenska arbetslivet i relation till deras muslimska identitet och för att undersöka just upplevelsen valdes en kvalitativ metod då det ansågs kunna bidra till en förståelse. Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer och urvalet var ett så kallat snöbollsurval. Intervjupersonerna var kvinnor i åldrarna 18-26 år, bosatta i Sverige och hade samtliga varit föremål för både rekrytering, arbetssökande och anställning. Analysmetoden var en kvalitativ innehållsanalys. Fem intervjuer gjordes, och det som framkom under analysen var att det i synnerhet diskuterades fem kategorier; Omgivningens attityder, delaktighet i arbetslivet, särskilt bemötande, islam i media och utveckling av strategier. Kvinnornas upplevelser var varierande, men resultatet var att majoriteten hade upplevt negativt bemötande på grund av sin religiösa tillhörighet, att de ansåg att det fanns svårigheter med att bli anställd som muslimsk kvinna, att omgivningen i någon utsträckning reagerar på deras slöja och att media har ett stort inflytande på hur människor uppfattar muslimer. Slutsatsen var att intervjupersonerna upplevt annorlunda bemötande på grund av sin religiösa tillhörighet, att de upplever en skepsis mot muslimer i Sverige och att islam förknippas med terrorism och extremism. / There is a widespread discrimination on the labour marked with Islamophobic basis. The aim of this study was to investigate young Muslim women ́s experiences of the Swedish work life in relation to their muslim identity and in order to gain an understanding, a qualitative method was chosen. The data collection method was semi-structured interviews and the selection was a snowball sampling. The interviewees were women aged 18-26 and had all been subject to both recruitment, job search and employment. The analytical method used was a qualitative content analysis. Five interviews were conducted and five themes were to identify within those interviews; the attitudes of the surrounding community, participation in labour market, special treatment from others, Islam in the media and the developement of strategies. The women ́s experiences were all different, but the result was that the majority had experienced negative treatment because of their religious beliefs, they felt that there were difficulties being employed as a Muslim woman, that the enviroment to some extent reacts to their veil and that the media has a big influence on how people perceive Muslims. The conclusion was that the interviewees had been subject to a different treatment due to their religious beliefs, that they experienced a scepticsm against Muslims in Sweden and that Islam was associated with terrorism and extremism.

Syftet med det här arbetet har varit att studera, med hjälp av diskursanalys/sättet att tala om arbetslivets framtida förändringar, mer specifikt förutsägelser om arbetslivets automatisering. Metoden har varit kritisk diskursanalys och diskursanalytiska begrepp hämtade från Foucault. Fokus för vår analys har varit en etablerad rapport i vilken man beräknar att 53 procent av jobben på den svenska arbetsmarknaden kan komma att automatiseras inom 20 år. Resultatet visar att sättet att tala om framtidens automatiserade arbetsmarknad i termer av risk, som något som innebär konkurrens mellan länder och grupper och som en naturkraft skapar en diskursordning kring framtidens automatiserade arbetsmarknad. Några av slutsatserna för vårt arbete visar på ett sätt att se på arbetslivets automatisering som något riskfyllt, något som hotar jobben på den svenska arbetsmarknaden och något som sker utan någon aktiv aktör. / The aim of this work was to study, with the help of discourse analysis/way to talk about working life, future changes, more specific predictions about the working life of automation. The method has been critical discourse analysis and discourse analytical concepts taken from Foucault. The focus of our analysis has been an established report which estimates that 53 percent of the jobs on the Swedish labor market can be automated within 20 years. The result shows that the way to talk about the future of automated labor market in terms of risk, in terms of competition between countries and groups and as a force of nature creates an order of discourse of the future of automated labor. Some of the conclusions of our work demonstrates a way to look at working life automation as something associated with risk, something that threatens the jobs on the Swedish labor market and something that occur without having any active agent.

Denna uppsats syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, lyfta fram och undersöka fyra nyanlända kvinnliga akademikers erfarenheter av arbetsintegration i Sverige. Vilka hinder och möjligheter det innebär samt hur dessa förstås i relation till föreställningar om ’svenskhet’? Studien vilar på ett postkolonialt feministiskt teoretiskt ramverk med fokus på materiellt skillnadsskapande och ’svensk’ identitet samt en forskningsbakgrund som belyser utlandsfödda kvinnor som en marginaliserad grupp på svensk arbetsmarknad. Materialet visar på många dimensioner av hinder och möjligheter där informanterna upplever svårigheter att ta sig in på svensk arbetsmarknad. Identifierade hinder är: att inte kunna svenska, att inte ha ett ’svenskt’ socialt nätverk, att inte känna till relevant information gällande arbetsmarknadens funktioner och att inte ha en utbildning och erfarenhet som värdesätts. Materialet visar tendenser till att svensk arbetsmarknad är uppbyggd och anpassad efter en önskvärd och normativ ’svenskhet’ som omöjligen alla kan uppnå. De som inte passar in i mallen, ’de andra’, förväntas anpassa sig och inta andra ’svenska’ identiteter och positioner i arbetsmarknadens periferi. Detta som en del av ett reproducerande strukturellt skillnadsskapande.

I Sverige finns det många utländska akademiker som varken jobbar inom det dom är utbildade till i sitt hemland eller arbetade med i sitt hemland. Anledningen till att de utländska akademikerna inte jobbar inom sitt yrke beror på att de upplever olika hinder i samhället, från myndigheter men också från sina nätverk och kontakter när de ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Denna studie har som syfte att undersöka vilka dessa hinder är och redogöras utifrån fem olika analysenheter; utbildning och kompetens, svenska språket, arbete och praktik, relationen till och med myndigheter och slutligen nätverk och kontakter. Denna studie kommer också att redogöra för hur akademikerna gått förbi dessa hinder för att etablera sig snabbare på den svenska arbetsmarknaden. Analysenheterna kommer att analyseras utifrån analysverktygen implementering, styrning (governance) och ansvarsutkrävande.   Några slutsatser är bland annat att de utländska akademikerna inte får sina utbildningar från hemlandet fullt godkända så de tvingas antingen läsa om utbildningen eller delar av den, det svenska språket är mycket central del vid jobbsökning där studierna visar att de som bryter på svenska har det svårare att etableras på den svenska arbetsmarknaden. Relationen med och till myndigheter är positiv och negativ beroende på vem man frågar; de som fått bra stöd från Arbetsförmedlingen är positiva medan de som inte fått bra stöd från Arbetsförmedlingen är negativa. Slutligen ses även nätverk och kontakter som mycket viktiga eftersom för de utländska akademikerna handlar det främst om vilka nätverk de ingår och vilka kontakter man har; för mycket kontakt och hjälp från sina landsmän leder till lägre kvalificerat arbete med lägre lön, medan svenska kontakter är svårare att skapa och behålla.

Problemet enligt studierna har påvisat resultat som tyder på att alumner från generella utbildningar behöver längre tid till att etablera sig på en relevant arbetsmarknad. Arbetsmarknaden kan även vara otydlig vilket inverkar på alumners möjligheter till att få en anställning med anknytning till utbildningen. Syftet i denna studie var att kartlägga hur många alumner från ett Idrottsvetenskapligt program i Mellansverige som efter ett till två år efter avslutade studier hade ett yrke med idrottsvetenskaplig anknytning och hur väl rustade de ansåg sig vara för arbetsmarknaden efter sina avslutade studier. Data samlade in med hjälp av en elektronisk enkät från Google forms. Enkäten skickades ut till 34 alumner från två årskullar och av dessa svarade 21 stycken på enkäten. Detta gav en svarsfrekvens på 61 % och ett bortfall på 39 %. Data samlades in samt analyserades i statistikprogrammet SPPS där en beskrivande analys utfördes. Resultatet visade att det var åtta (38,1 %) av 21 alumner som hade ett yrke med en tydlig anknytning till Idrottsvetenskapliga programmet. Av de 21 alumner som deltog var det 10 (47,7 %) som ansåg att utbildningen förberedde dem ganska eller mycket bra inför deras nuvarande yrke. Resultatet i denna studie tillsammans med en tidigare alumniundersökning från ett annat Idrottsvetenskapligt program, tyder på att idrottsvetare har svårare att hitta relevanta arbeten efter avslutade studier jämfört med alumner från yrkesutbildningar. Reflektioner av resultatet är att medvetenheten av idrottsvetarstudenter och Idrottsvetenskapliga programmet på Högskolan i Mellansverige behöver öka. Två lösningar kan vara att införa praktik under utbildningen, men även att arbetsgivare ges möjligheten att träffa studenterna under utbildningens gång. Det kan bidra till att idrottsvetare blir attraktivare på arbetsmarknaden, därmed skulle vägen in på arbetsmarknaden kunna bli tydligare och det går fortare att få anställning inom ett relevant yrke