<p>Örebro University</p><p>Department of Social Sciences</p><p>Sociology and social psychology, Continuation course, 61-90 p.</p><p>Essay 15 p, Spring -08.</p><p>Title: ”Youth (work)seekers”</p><p>Author: Karolina Lindell</p><p>Abstract</p><p>This essay focuses on young people’s social background when they apply for their first job. I have interviewed four young people from a small town in Sweden, to see how social background and identity affects their vital conditions in general. I’m interested understanding the relationship between structure and agency. I have used Anthony Giddens and Pierre Bourdieus theory’s about the link between structure and agency and have tried to see the similarities and the differences between the sociologist’s theories.</p><p>Working class people have been affected in negatives terms by both the quality and quantity of jobs currently available that does not demand a degree from University. Work opportunities for working class people have shifted away from reasonably paid skilled or semi-skilled industrial work to much lower paid service and out-of-reach white-collar work. Young people are the ones who suffer the most from the new conditions in the labour market and the traditional transitions from school to work have started to collapse. It is the working class kids that have the most problems finding work. In the Swedish small town where I did my interviews the industrial and electronic companies have moved their production facilities and the small town suffers from mass unemployment.</p><p>There is a great difference between what young people wants to work with and what opportunities they have on the job market. Young people without higher education have also a longer time to get a job, and to get their own accommodation, compared to their parent’s generation. The change in conditions for youth people have affected working class kids more negatively than kids from middle class backgrounds. On the other hand have the individualization changed the social class structure. It is difficult for all young people today to get their first job, no matter what social background they have. It is increasingly up to the individual to market herself on the job market and to be interesting for employers.</p>

<p>This is a case study of work for gender equality, performed by the Employment and Competence Centre (Arbets- och kompetenscenter) in the municipality of Botkyrka. The aim of the study is to explore how gender equality is understood in the context of a municipality, and what underlying assumptions this understanding is based upon. The questions raised are; How is gender equality understood by the personnel? How do they understand gender? To what extent are women and men seen as homogeneous groups and what differences are (un)visible? What other power hierarchies besides gender are seen as important when working for gender equality? The analysis show that gender equality is a blurry vision, mainly understood in terms of equal conditions and rights, equal results for male and female participants and equal amount of women and men employed. Gender is seen as a binary system and differences between the genders are highlighted. Gender equality is restricted to gender and other power hierarchies are to a great extent left out. Women and men are mainly understood as homogeneous groups and there is a lack of understanding for intersectionality. The work for gender equality is intimately interlinked to the notion of Swedishness. It is a hidden norm and Sweden and the Swedes are linked to gender equality while the others need help to obtain the Swedish attitudes and values. Issues of power and norms are in general not taken into account in the work for gender equality in the Employment and Competence Centre in Botkyrka.</p>

<p>With the ambitions to rehabilitate individuals with different kinds of work disabilities through work, the government owned Samhall AB has a long history as labour market measure in Sweden.</p><p>To show Samhall AB its importance, the company has requirements to fulfill the goal that around 5 percent of their employees, at Samhall AB, every year shall be transferred to an employment outside the company, which is called transition. Unfortunately since this goal was introduced it also created several dilemmas. One dilemma is the long lasting female under representation in transitions from Samhall AB to the regular labour market.</p><p>The essays main task is to investigate the factors behind the female under presentation in transition from Samhall AB through a genus perspective and by using quantitative and qualitative method.</p><p>The main conclusions are that female under representation in transitions from Samhall AB are basically caused by structural factors. Samhall AB’s strong industrial tradition and particularly the strong segregation between female and males on the regular Swedish labour market may inhibit females in their transitions. It also seems that Samhall AB has problems with transitions to the public service which bear a large female work force and probably is an important factor that inhibits female transitions. Even wages and employment may effect female representations in transitions. Typical female jobs on the regular labour market have in general both lower wages and lower length of service. This may lead to a bigger and smaller gap, a bigger and lower incentive to leave Samhall AB to the regular labour market which also may affect female and their representation in transition.</p> / <p>Med ambitionerna att rehabilitera arbetshandikappade genom arbete vilar det statligt ägda Samhall AB på en lång historia som arbetsmarknadspolitisk åtgärd i Sverige.</p><p>För att visa på företagets betydelse som ett arbetsinriktat rehabiliteringsinstrument på den svenska arbetsmarknaden har Samhall AB krav på sig att uppfylla målet att 5 procent av de anställda lämnar företaget för anställning utanför Samhall varje år, i det som inom Samhall kallas för övergång. Procentmålet har sedan dess uppkomst dragits med flera dilemman. En av dessa är den varaktiga underrepresentationen av kvinnor i övergångarna ifrån Samhall AB till den reguljära arbetsmarknaden.</p><p>Uppsatsens har med ett genusperspektiv och med hjälp av kvalitativ och kvantitativ metodik, utrett de faktorer som ligger till grund för den kvinnliga underrepresentationen i övergångar ifrån Samhall AB.</p><p>Av resultatet tycks den kvinnliga underrepresentationen främst bero på strukturella grunder. Här återkommer de tidigare uppfattningarna om Samhalls starka manliga industritradition och i synnerhet den könsuppdelning som råder mellan män och kvinnor på den svenska arbetsmarknaden vilket troligtvis hämmar övergångar bland kvinnor. Uppsatsen har även uppmärksammat de svårigheter Samhall AB tycks ha med övergångar till kvinnodominerade yrken inom den offentlig sektor, vilket tordes utgöra en betydelsefull faktor till kvinnors lägre övergångsandel. Även lönesättningar och anställningsformer kan efter enligt uppsatsens resultat påverka kvinnors incitament att söka sig till den reguljära arbetsmarknaden. Samhallanställda kvinnor som har ambitioner att söka sig till kvinnodominerade yrken möter i många fall en arbetsmarknad med generellt lägre löner och spridda anställningsformer. Detta förhållande skulle kunna leda till ett större och mindre gap mellan män och kvinnor, vilket i sin tur kan ge skillnader mellan könens incitament att söka sig till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Enligt uppsatsens resultat skulle alltså detta kunna vara en betydelsefull faktor som påverkar kvinnor och deras lägre övergångsandel inom Samhall AB.</p>

No description available.

<p>Den här uppsatsen undersöker hur andelen deltidsanställningar inom den kommunala verksamheten påverkar kommunernas personalkostnader. Flera regressionsmodeller har använts på ett material bestående av Sveriges samtliga kommuner mellan åren 1998 och 2006. Resultaten har visat att en kommun som minskar andelen deltidsanställda med tio procentenheter beräknas sänka sina personalkostnader med ca 1200 kr per kommuninvånare och år. Modellerna är signifikanta även när de kontrolleras för autokorrelation och relativt hårda antaganden om orsaksriktning och effektens fördröjning.</p><p>Även deltidsanställningarnas inverkan på kvaliteten i den kommunala verksamheten har studerats. Trots svårigheterna att mäta kvalitet, tyder resultaten på att en minskning av andelen deltidsanställningar förväntas förbättra kvaliteten.</p><p>Sammantaget visar resultaten att kommuner som erbjuder sina deltidsanställda möjlighet till heltidsanställning kan göra mindre ekonomiska vinster utan att försämra verksamhetens kvalitet. Slutsatsen har inte bara ett värde i sig, utan är även ett viktigt inlägg i diskussionen om de ekonomiska kostnaderna av en lagstiftad rätt till heltidsanställning.</p>

Bakgrund: Varje år satsas stora summor på att förbättra rekrytering och utveckling, när den största utmaningen i själva verket ligger i att behålla medarbetare med framtida nyckelkompetens. Företagens möjligheter att behålla dessa anställda påverkas av stundande kompetensbrist och den ökade rörligheten på arbetsmarknaden. Flera författare menar att företagen inte längre kan arbeta vidare i gamla mönster, utan måste anpassa sig till en ny verklighet med nya krav och behov. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hur den nya relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare påverkar företagens möjlighet att behålla framtida nyckelkompetens. Resultat: Den forna anställningstryggheten har ersatts av trygghet genom anställningsbarhet, där individer skapar sig en portfölj av erfarenheter och färdigheter. För att bemöta de ökade kraven på utveckling bör företagen uppmuntra intern rörlighet och satsa på systematisk reflektion i det erfarenhetsbaserade lärandet. Reflektion tillsammans med en väl fungerande kommunikation kan även hjälpa till att minska de höga förväntningar som anställda med framtida nyckelkompetens ofta har. För att behålla framtida nyckelkompetens är det viktigt att företagen anpassar sig till den nya anställningsrelationen, arbetar mer flexibelt och utgår från individuella preferenser. Kriget om kompetensen vinner den som lär sig spelets nya regler och spelar enligt dessa.

Denna undersökning handlar om unga vuxna invandrarakademiker som har kandidatexamen inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonomi, ekonomipolitik, mediekommunikation, och business and IT management. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur diskrimineringen på arbetsmarknaden upplevs av unga arbetssökande invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för att hantera denna diskriminering. Teorierna berör relevanta ståndpunkter för arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker i denna studie. I teoriavsnittet lyfts Resultatet blir att arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har svårt att inkluderas på svensk arbetsmarknaden på grund av diskriminering, på grund av etnisk bakgrund. Trots att de arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har gått genom det svenska skolsystemet står det kvar ett hinder för dem att inkluderas på arbetsmarknaden på grund av fördomar. Det är deras berättelser om den ”osynliga muren” som skiljer dem från arbetsmarknaden som är uppsatsens empiri. Arbetsgivare kan hävda att arbetet är för okvalificerat för akademiker eller att de arbetssökande saknar arbetslivserfarenhet. Arbetsförmedlingens insatser verkar  inte heller slå hål på muren. Det egna sociala nätverket innefattar inte kontakter som leder till arbete och en anställning. Utestängda från gemenskapen på arbetsmarknaden kan de unga vuxna invandrarakademiker berätta om hur de söker sig till andra invandrare i samma situation. De trivs med att dela sina upplevelser och känslor med dem. / The investigation is about young academician immigrants, who have studied engineering, economy, policy of economy, broadcast communication and business and IT management. The aim from this investigation is to look at the reasons that lead to the discrimination at the labor market, and investigate how the young academician immigrants deal with this discrimination. The main theories in this investigation are: the ethnicity, the signal and filter, Exclusion/inclusion and Habitus. The result I have reached when investigating the experience of the unemployment young graduated immigrants and the difficulties they face when getting involved or engaged in the Swedish labor market, because of discrimination and their ethnic background. Despite the fact that they don’t come from Swedish origin, but they did study at Swedish national programs still, they are excluded from the labor market, because of prejudice. The young graduated immigrants feel that there a huge gap between them and the Swedish labor market. When searching for jobs some of the employers reject giving chances to those unemployed immigrants. So the only way for them was to build a social relationship with other immigrants who might help in a way and this might also lead to difficulties at the labor market.

Denna uppsats behandlar effekterna av den ökande andelen visstidsanställda journalister på landets redaktioner. Fokus är journalisternas autonomi, det vill säga möjlighet att styra det egna arbetet och att agera självständigt. Mer specifikt behandlar uppsatsen vilken betydelse anställningsform har för hur journalister uppfattar sin autonomi.Studien är kvantitativ och består av enkätdata från Journalist 2005, vilken är den senaste av de journalistundersökningar i projektet Svenska Journalister som har genomförts vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet, JMG.Teoretiskt utgår uppsatsen från forskning kring journalisters autonomi samt John Atkinsons teori om ”The Flexible Firm” där anställda förväntas vara uppdelade mellan en kärngrupp och en perifer grupp. Fyra hypoteser om vad som påverka autonomin har konstruerats och operationaliserats genom sex variabler; kön, ålder, kommersiell/icke-kommersiell, TV/radio, huvudsaklig arbetsuppgift och anställningsform. Dessa har sedan analyserat gentemot fem frågor som berör journalistens autonomi.Slutsatsen är att anställningsform och arbetsuppgifter är mer avgörande för hur journalisters upplever sin autonomi än kön och ålder.

This is a case study of work for gender equality, performed by the Employment and Competence Centre (Arbets- och kompetenscenter) in the municipality of Botkyrka. The aim of the study is to explore how gender equality is understood in the context of a municipality, and what underlying assumptions this understanding is based upon. The questions raised are; How is gender equality understood by the personnel? How do they understand gender? To what extent are women and men seen as homogeneous groups and what differences are (un)visible? What other power hierarchies besides gender are seen as important when working for gender equality? The analysis show that gender equality is a blurry vision, mainly understood in terms of equal conditions and rights, equal results for male and female participants and equal amount of women and men employed. Gender is seen as a binary system and differences between the genders are highlighted. Gender equality is restricted to gender and other power hierarchies are to a great extent left out. Women and men are mainly understood as homogeneous groups and there is a lack of understanding for intersectionality. The work for gender equality is intimately interlinked to the notion of Swedishness. It is a hidden norm and Sweden and the Swedes are linked to gender equality while the others need help to obtain the Swedish attitudes and values. Issues of power and norms are in general not taken into account in the work for gender equality in the Employment and Competence Centre in Botkyrka.

Svalstedt, Tobias (2008): Från militär till civil. Omställningen för tolv yrkesofficerare efter nedläggningen av Dalregementet [From officer to civilian. The adaptation for twelve officers after the discontinuation of Dalregementet] D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografi Handledare: Gunnel Forsberg Språk: Svenska KORTFATTAD SAMMANFATTNING Undersökningen handlar om yrkesofficerare som lämnat Försvarsmakten i samband med nedläggningen av Dalregementet i Falun. Syftet är att ta reda på hur officerarna lyckats anpassa sig till en civil arbetsmarknad och vilken betydelse synen på officersyrket som manligt ideal haft för omställningen, vilken betydelse militär grad och ålder haft samt vilken betydelse den nya inriktningen som Försvarsmakten tog på 80-talet, NBO, haft. Metoden som använts är kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt tolv officerare. De teorier jag utgått från baserar sig främst på Massey och McDowells forskning samt till viss del även Gonäs. I min undersökning har det bl.a. visat sig att betydelsen av officersyrket som manligt ideal varit relativt låg, men att det ändå funnits tecken på att inte alla jobb kan tänkas passa en officer. Det har dessutom visat sig vara viktigt att kombinera sin militära bakgrund med en civil utbildning. Nyckelord: arbetsmarknad, Dalregementet, Falun, Försvarsmakten, omställning, regementsnedläggning, strukturomvandling, yrkesofficer.