Detta examensarbete grundar sig i två frågeställningar där syftet är att undersöka det språkutvecklande arbetssättet på en skola. Det som undersökts är vad lärarna menar är viktigt att tänka på när det gäller elevernas språkutveckling i svenska i det flerspråkiga klassrummet. Vidare har jag undersökt vad som är utmärkande för lärarnas undervisningmetoder. Teorin som har använts är det sociokulturella perspektivet på lärande med utgångpunkt i att kunskap och lärande är något som sker i samspel med andra där kommunikation är en grundläggande faktor. Undersökningsmetoderna som jag har använt är två kvalitativa metoder, semistrukturerade intervjuer och observationer. I intervjuerna har det varit fokus på lärarnas perspektiv på en språkutvecklande undervisning. I observationerna har det varit fokus på hur detta görs i SO-undervisningen. Resultatet visar att lärarna arbetar målfokuserat med gemensamma strukturer. Detta är något som lärarna tycker bidrar till en medvetenhet om det egna lärandet hos eleverna. Samtliga lärare arbetar med bildstöd, samarbetsinriktat lärande och tematisk undervisning som ska bidra till språkutveckling.

Bakgrund: Bemanningsföretag är en bransch som vuxit allt mer efter avregleringen av den svenska arbetsmarknaden 1993. De konsulter som anställs via bemanningsföretag och sedan hyrs ut till kundföretag har en osäker anställning vilket har en effekt på deras välmående. Konsultcheferna som ansvarar för konsulterna verkar i en trepartsrelation vilket påverkar deras arbetsmetoder och ledarskap. Ett kunskapsgap har identifierats inom den svenska arbetsmarknaden gällande hur dessa arbetsmetoder och ledarskap används för att förbättra konsulternas välmående.  Syfte: Syftet är att beskriva svenska konsultchefers arbetsmetoder och ledarskap för att förbättra konsulters välmående i kontext av att existera i en trepartsrelation.  Metod: Studien har en induktiv ansats där skapandet av kunskap utgått ifrån den kvalitativt insamlade empirin. För att beskriva svenska konsultchefers arbetsmetoder och ledarskap för att förbättra konsulters välmående har en fallstudie genomförts med åtta informanter genom semistrukturerade intervjuer. Empirin analyserades sedan genom en tematisk analys.  Slutsats: Studiens resultat beskriver hur konsultchefer antar olika roller i linje med Ulrich fyra HR-roller. Inom dessa roller har vi identifierat olika arbetsmetoder som konsultchefer använder för att förbättra välmående bland konsulterna. För att kunna utföra dessa roller anpassat till konsulternas behov kan ett situationsanpassat ledarskap användas som justeras utifrån konsultens behov av relation med konsultchefen, samt konsultens behov av konsultchefens närvaro. En slutsats har dragits gällande att konsultcheferna använder ett situationsanpassat ledarskap, i kombination med de olika arbetsmetoderna, för att förbättra välmående bland konsulterna. / Background: The temporary staffing industry has been growing since the de-regulation of the Swedish labor market in 1993. The consultants who are employed by staffing agencies and then leased out to client companies have an insecure employment, which affects their well-being. The consultant managers that are responsible for these consultants exist in a three-party relationship, which impacts their work methods and leadership. A knowledge gap has been identified within the Swedish labor market regarding how work methods and leadership are used to improve the well-being of the consultants.  Purpose: The purpose is to describe Swedish consultant managers work methods and leadership to enhance the well-being of consultants, in context of existing within a three-party relationship.  Methos: The study uses an inductive approach, where the creating of knowledge is based on qualitative collected empirical data. To describe Swedish consultant managers work methods and leadership to enhance the well-being of consultants, a case study was conducted with eight participants through semi-structured interviews. The empirical data was then analyzed using a thematic analysis.  Conclusion: The findings of the study illustrate that consultant managers manage various roles aligned with Ulrich ́s four HR roles. Within these roles, we have identified different work methods that consultant mangers use to enhance the well-being of their consultants. To effectively perform these roles modified to the consultant ́s needs, a situational readership approach can be utilized, which is adjusted according to the consultant ́s need for a relationship with the consultant manager and their need for the manager ́s presence. A conclusion has been drawn that consultant managers use a situational leadership approach, in combination with the different work methods, to improve the well-being of consultants.

Detta examensarbete tar upp frågan om hur studie- och yrkesvägledare i grundskolans senare årskurser arbetar med de elever som inte når målen enligt läroplanen för grundskolan, LGR 11. Enligt LGR 11 så är det hela skolans ansvar att arbeta aktivt med elevers måluppfyllelse, men hur arbetar man då med detta som studie- och yrkesvägledare?Intresset för forskningsområdet fick vi som författare av debatten kring elevers måluppfyllelse där det kom rapporter om att antalet elever som inte nådde måluppfyllelsen i den svenska grundskolan ökade.I denna studie så undersöker vi hur man som studie- och yrkesvägledare arbetar med de elever som inte når målen i grundskolan, vilka samarbetsformer finns det och vilka bakgrundsfaktorer som kan finns kring elevgruppen som inte når målen i skolan.Med hjälp av en kvalitativ undersökning för att få en så bred bild av studie- och yrkesvägledarnas arbete med vårt undersökningsområde genomförde vi sex intervjuer på skolor där informanterna svarat att de anser att de arbetar aktivt med måluppfyllelsen, exempelvis som en del av elvårdshälsoteamet och har ett aktivt samarbete med lärare och övrig personal i och utanför skolan. För att tolka resultatet har vi använt oss av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, Pierre Bourdieus tankar kring sociala strukturer samt Abraham Maslows och Viktor Frankls behovs- och motivationsteorier. Med dessa teorier vill vi belysa hur interaktioner och samspel skapar stöd och struktur, hur motivation och individuella behov påverkar måluppfyllelsen för eleverna där studie- och yrkesvägledarens arbetsmetoder och samarbetsformer är en part i detta arbete.Analysen av resultatet i vår undersökning visar att det för studie- och yrkesvägledarna är ett tidskrävande arbete som kräver individuellt anpassade metoder och samarbete med olika funktioner i och utanför skolan för att nå varje enskild individ men att för målgruppen kan en bra studie- och yrkesvägledning vara avgörande i relation till elevernas måluppfyllelse.

Johansson, A (2007) Bra metoder för alla – livsnödvändigt för elever med neuropsykiatriska funktionshinder - om specialpedagogiska metoder inom gymnasieutbildning (Good Working Methods for All - a Vital Necessity for Students with Neuropschyciatric Disabilities - about specialpedagogy methods in upper secondary school). Lärarutbildningen, Specialpedagogiska magisterutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomarna med neuropsykiatriskt funktionshinder upplevt sin skolsituation på A-skolan samt vilka specialpedagogiska metoder som tillämpas som stöd/hjälp till elever inom A-skolan. Min studie är en intervjustudie där två olika grupper, en grupp som själva upplevt studiesituationen på A-skolan, sju tidigare elever, och en grupp professionella yrkesutövare, fyra pedagoger intervjuas. Studien har sin utgångspunkt i en skola för personer med neuropsykiatriska funktionshinder i Mellansverige. Detta gör studien begränsad. Resultatet av min studie visar vikten av att pedagogen är kunnig, uppfinningsrik, flexibel och har en vilja att göra studiesituationen så bra som möjligt för individen. Även vikten av att det är behovet som styr utformningen av undervisningen påvisas.

Detta examensarbetes syfte är att undersöka påverkansfaktorer kring studie och yrkesvägledares val av gruppbaserad studie och yrkesvägledning på högstadiet. I genomförandet av detta arbete har vi valt att intervjua sex personer, vilka arbetar som vägledare på olika grundskolor. Studien är gjord med ett kvalitativt förhållningssätt för att särskilja informatörernas sätt att tänka, samt att hitta mönster i deras förhållningssätt. Teorier i arbetet är hämtade från flera skilda forskningsfält, sociologi, filosofi och det organisationsteoretiska. Dessa teorier har hjälpt till att ge en ökad förståelse om intervjupersonernas handlingar ur olika perspektiv. Med utgångspunkt i frågan om vägledning i grupp sammanställer vi resultatet kring huruvida det finns ett motstånd eller inte. Analysen av intervjuerna visar att individcentrerade samtal är dominerande hos intervjupersonerna. Vi har erfarit att intresset finns för att fördjupa sina kunskaper i användandet av vägledning i grupp och få in det i arbetet på ett naturligt sätt.

Resultatet av studien visar att pedagogerna har en liknade syn på koncentrationssvårigheter. Det som pedagogerna upplever som pedagogiska svårigheter är sådant som de själva inte kan påverka, ex. barnets livssituation, gruppstorlekar, och sin egen otillräcklighet. Ett barn i svårigheter ger pedagoger en möjlighet till att tänka igenom sitt förhållningssätt och genom det utvecklas som pedagog. Pedagogernas förhållningssätt gentemot barnet är av stor betydelse. Pedagogerna använder sig av arbetsmetoder som hjälper till att lyfta det positiva hos barnet och genom det kan de stärka och motivera barnet. Vi konstaterar att resultaten visar på att individen skapas i samspelet mellan människor och att barnet behöver ett socialt samspel för att kunna koncentrera sig. / Syftet med vår rapport är att kartlägga och granska vilka förhållningssätt och arbetsmetoder pedagoger i förskola och skola använder sig av, i mötet med barn med koncentrationssvårigheter, samt vilka möjligheter och hinder pedagogerna upplever att det finns i detta arbete. Våra frågeställningar är : Hur definierar pedagoger begreppet koncentrationssvårigheter? När är det svårt att vara pedagog till ett barn med koncentrationssvårigheter? Vilka möjligheter upplever pedagoger i sitt arbete med barn som har koncentrationssvårigheter? Hur påverkar pedagogers förhållningssätt barnets vardag? Vilka tankar har pedagoger om arbetsmetoder? Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun, där tio pedagoger från förskola/skola beskriver situationer och upplevelser utifrån sitt arbete med "barnet som alla talar om"

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning av hur två lärare verksamma i årskurs ett och tre på två olika skolor undervisar. Syftet är att undersöka vilka metoder två olika lärare använder sig av för att lära ut kunskap till sina elever och hur de använder sig av sina metoder. Frågeställningarna är följande: Vilka metoder för lärande använder lärarna? Hur använder sig de två lärarna av sina metoder i undervisningen? Mycket tidigare forskning kopplat till undersökningen presenteras och det beskrivs flera olika metoder som lärare kan använda sig av i sin undervisning. Den största tyngden i den tidigare forskningen ligger på erfarenhetslärande, dialogiskt klassrum och learning by doing. Vidare har intervjuer med de berörda lärarna genomförts. Även observation av undervisningen har gjorts för att se vilka arbetssätt lärarna använder. Resultaten och de slutsatser arbetet med uppsatsen har gett är att lärarna arbetar med olika metoder för lärande. De är både medvetna och omedvetna om vilka metoder de använder. De undervisar på ett likartat sätt då de anpassar undervisningen efter vilka klasser och elever de arbetar med.

AbstractEkdahl, Annica (2015) Pedagogers arbetsmetoder med flerspråkiga barn i förskolan. En kvalitativ studie utifrån pedagogers tankar.(Pree- School teacher ́s working models with multilingual children. A qualitative study based on teachers thoughts)Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.BakgrundMin bakgrund som förskollärare i förskolor med flerspråkiga barn har legat till grund för ämnesvalet till examensarbetet. Dilemmat för mig har varit frågan om vilka språkstimulerande metoder som används. Ett gott språk har betydelse för framtida skolprestationer och förskolan är en viktig arena för språkinlärning. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) står det att förskolan ska stimulera flerspråkiga barns språkutveckling på det svenska språket och modersmålet.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med studien är att undersöka pedagogers tankar om arbetet med flerspråkighet i förskolan. Ett underliggande syfte är att få mer kunskap om arbetsmetoder med flerspråkiga barn. Frågeställningarna är:• Hur upplever pedagoger arbetet med flerspråkiga barn?• Hur ser pedagogerna på modersmålsundervisningen?• Hur upplever pedagogerna att samarbetet med hemmet fungerar?• Vilka förväntningar har förskollärare och modersmålsstödjare på detspecialpedagogiska stödet?TeoriStudien utgår från det sociokulturella perspektivet där lärande och utveckling sker i ett socialt sammanhang. Det empiriska materialet analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet samt Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. Andra teoretiska perspektiv som används för att analysera det empiriska materialet är det relationella respektive kategoriska perspektivet.MetodStudien är av kvalitativ ansats med semistrukturerade enskilda intervjuer som genomfördes med totalt åtta pedagoger. Fyra förskollärare, två modersmålsstödjare och två specialpedagoger intervjuades på två förskolor med liknande upptagningsområde.3ResultatPedagogernas förhållningssätt till språkutvecklande arbetsmetoder tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Då pedagogerna ger barnen språkliga utmaningar på högre språklig nivå än vad barnen befinner sig i sin språkliga utveckling överensstämmer detta med Vygotskijs tanke om den proximala utvecklingszonen Undersökningen visar ett förhållningssätt där pedagogerna anser att barn lär av varandra och där insatser sker på gruppnivå. Pedagogerna anser att i det språkutvecklande arbetet är det förmågan att vara närvarande och kunna sätta ord på händelser som är av större betydelse än vilken språkstimulerande aktivitet som används. Viktiga arbetsmetoder är flexibilitet, struktur och rutiner. Kommunikation är av stor vikt och förmågan att konkretisera på olika sätt värdesätts. Angående modersmålsstödet är pedagogerna enade om att modersmålet är av betydelse för framtida skolprestationer och behöver uppmärksammas. Pedagogerna uppmärksammar modersmålen och anser flerspråkighet som berikande. En viktig skillnad mellan förskolorna gäller omfattningen på modersmålsstödet gällande modersmålsstödjarna. Samtliga pedagoger på båda förskolor vill dock att stödet ska vara dagligen, mer integrerat och flerspråkiga pedagoger efterfrågas. Pedagogernas förhållningssätt kan tolkas ur det relationella perspektivet snarare än ur det kategoriska perspektivet. Undersökningen pekar på att föräldrasamverkan kan vara ett utvecklingsområde.KunskapsbidragMed detta arbete är min ambition att bidra med kunskap om hur man kan arbeta med flerspråkighet i förskolan. Jag hoppas att förhållningssättet på hur flerspråkighet faktiskt uppmärksammas i förskolan diskuteras mer.Specialpedagogiska implikationerSom blivande specialpedagog vill jag uppmärksamma hur viktigt det är med en god språkutveckling för kommande skolprestationer. I arbetet är det av vikt att belysa att ett väl utvecklat modersmål får betydelse för hur väl utvecklat det svenska språket blir. När det gäller flerspråkiga barn är det mycket viktigt att tidigt upptäcka eventuella svårigheter med språket för tidiga insatser. Som blivande specialpedagog är det viktigt att vara ett stöd åt pedagogerna i deras arbete både med handledning och att ta fram forskningsresultat och språkstimulerande material.

Examensarbetet inriktar sig på de elever som har svårt att koncentrera sig under lektionen och på så vis brister i sin koncentration. Arbetet omfattar inte de elever som har en diagnos, som t ex Damp och ADHD. Syftet är att undersöka hur man som pedagog ska bemöta elever med koncentrationssvårigheter på bästa sätt, försöka förstå elevernas handlande, se eventuella skillnader mellan pojke/flicka och klarlägga orsaker till dessa svårigheter. Huvudfrågan är:Hur gör pedagogen för att förstå och bemöta elever med koncentrationssvårigheter på ett bra sätt?

Agila modeller och metoder har funnits länge i många branscher, så även reklamfilmsproduktion. Inom audiovisuell produktion i allmänhet och reklamfilmsproduktion i synnerhet finns det en tro på att ett visst system gör arbetssättet agilt. Agilitet är dock inte alltid agilt. I denna undersökning av arbetssätt som används inom reklamfilmsproduktion och inte bara om industri och IT så visar det i sig att agila modeller och metoder inte alltid fungerar som de borde. Hybrider skapas därför mellan olika agila och sekventiella arbetssätt för att hitta något som fungerar för olika projekt. Genom metaanalysen av dokumentation så framkom det att det är många hinder på vägen för att införa nya arbetssätt och få det nya att fungera. Det finns idag ingen standardiserad modell för reklamfilmsproduktion. Inte heller nomenklatur finns standardiserad på något sätt för projekt och produktioner, inte ens för olika delar av en och samma produktion är arbetssätt och nomenklatur standardiserad. Allt detta har skapat en förvirring hos medarbetare som påverkar projekten. Kommunikation är den viktigaste aspekten av att få ett projekt och fungera. Kunskap och förståelse för hur, vad, när och varför modeller och metoder är skapade ger insikt för varje medarbetare som då kan följa arbetssättet. Det i sin tur ökar effektiviteten för individen och projektet. I denna uppsats skapas en ny grundläggande modell för audiovisuell produktion som hanterar de svårigheter som finns i nuvarande arbetsmodeller.