Syftet med denna rapport är att ta reda på hur företag arbetar med arbetsmiljö och vad de gör för att förebygga psykisk ohälsa. Det har utförts både en litteraturstudie och intervjuer för att få så bra och tydlig information som möjligt över hur företaget arbetar med arbetsmiljö, samt vilka lagar och regler som måste följas.Vid genomförandet av resultatet beaktades två AFS:ar, Arbetsmiljöverkets författningssamling, som skribenterna ansåg var bäst lämpade till psykisk ohälsa och företaget. AFS:arna heter “Systematiskt arbetsmiljöarbete” (SAM) och “Organisatorisk och social arbetsmiljö”. Företaget har åtta relevanta dokumentationer om psykisk ohälsa. Resultatet visar en granskning mellan företagets dokumentation och arbetsmiljöverkets krav samt en överblick på respondenternas svar från intervjuerna.Slutsatsen med rapporten efter granskning med företagets dokumentation, arbetsmiljöverkets krav och intervjuerna är att verksamheten uppfyller villkoren och arbetar med arbetsmiljö och psykisk ohälsa på ett bra sätt. Företagets vision om arbetet kring arbetsmiljö och ohälsa skulle kunna framföras tydligare för konsulterna men är i övrigt tydlig och bra. / The purpose of this report is to find out how companies work with the working environment and what they do to prevent mental illnesses. Both a literature study and interviews have been conducted to get as good and clear information as possible about how the company works with the work environment, as well as which laws and regulations that must be followed.In implementing the results, two AFSs were taken into account, the Swedish Work Environment Authority's statute book, which the writers considered to be best suited for mental illness and the company. The AFSs are called “Work with the systematic work environment” (SAM) and “Organizational and social work environment”. The company has eight relevant documentation on mental illness. The results show a review between the company's documentation and the Swedish Work Environment Authority's requirements, as well as an overview of the respondents' answers from the interviews.The conclusion with the report after review with the company's documentation, the Swedish Work Environment Authority's requirements and the interviews is that the business meets the conditions and works with the work environment and mental illness in a good way. The company's vision of the work around the work environment and ill health could be presented more clearly to the consultants but is otherwise clear and good.

Background: Swedish law demands a systematic work environment management system (SWEM) and establishes the employer as responsible for this. In 2016, 44 % of Swedish Work Environment Authorities’ submissions regarded lack of SWEM. The law defines occupational health and safety services (OHSS) as an objective part with expert knowledge within the fields of work environment and rehabilitation. Aim of the study: The purpose of this study is to investigate how OHS engineers employed in OHSSs assist customer enterprises in the work of developing and maintaining OHS management systems. The study further aims to identify resources, factors of success, necessary skills and other factors that facilitate this work. Method: Six semi-structured interviews were conducted with OHS engineers employed in one of the top five largest OHSS companies in Sweden. Result and analyses: Respondents were found to apply similar methods in supporting clients’ OHSM although working in different regional branches and no nationwide training program exists. In working with OHSM support the OHS engineers mainly used self-produced, flexible tools along with external checklists and templates. Dialogue, an active involvement of the client in developing the OHSMS, internal motivation of the company and experience and competence of the OHS engineer was described as the most essential factors of success. Conclusions: Our study shows that the OHS engineers interviewed to a large extent work with OHSM support in a way that is consistent with what is found in other studies to be a successful way of collaborating with client companies. Areas of improvement for the OHSS company include deepening relations with clients, contracts better supporting collaboration and procedures for spotting client’s OHSM shortcomings earlier.There is a challenge to find a balance between giving OHS engineers freedom in choosing how they work, providing clients flexible solutions and assuring that certain standards of service are met.We identify the need of a mentorship program for OHS engineers within the OHSS company that would include tutoring both in OHS interventions and the consultant role.Finally, OHS engineers may need to develop their skills in OHS related business economy and how to integrate OHS interventions with the business strategies of the client companies. / Bakgrund: Svensk lagstiftning kräver att arbetsgivare arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Under 2016 ledde 44 % av Arbetsmiljöverkets inspektioner till anmärkningar på grund av brister i SAM. Lagen definierar företagshälsovård (FHV) som en objektiv part med expertkunskap inom arbetsmiljö och rehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur arbetsmiljöingenjörer inom FHV hjälper kundföretag med arbetet att utveckla och underhålla ledningssystem för arbetsmiljö. Studien syftar också till att identifiera resurser, framgångsfaktorer, nödvändig kompetens samt andra faktorer som främjar arbetet med SAM. Metod: Sex semi-strukturerade intervjuer utfördes med arbetsmiljöingenjörer anställda i ett av Sveriges fem största företag inom företagshälsovård. Resultat och analys: Respondenterna använde liknande arbetssätt i arbetet med att stötta kunders SAM. Detta trots att de arbetade i olika regioner inom företaget samt avsaknad av nationella riktlinjer. I arbetet med SAM använde arbetsmiljöingenjörerna framförallt egenproducerade, flexibla verktyg samt externa checklistor och mallar. Dialog, aktiv deltagande av kund under utveckling av SAM, intern motivation hos kundföretaget samt erfarenhet och kompetens hos arbetsmiljöingenjören beskrevs som de viktigaste framgångsfaktorerna. Slutsatser: Studien visar att de intervjuade arbetsmiljöingenjörernas arbete med SAM i stor utsträckning överensstämmer med vad andra studier funnit vara ett framgångsrikt samarbete med kundföretag. Förbättringsområden för FHV-företaget inkluderar fördjupande av kundrelationer, kontrakt som bättre stödjer sådant samarbete och rutiner för att upptäcka brister i SAM tidigare.En utmaning är att hitta en lämplig balans mellan arbetsmiljöingenjörens behov av fritt arbetssätt, erbjuda kunden flexibla lösningar och samtidigt säkerställa en likartad service inom företaget.Behov av ett mentorprogram, som inkluderar handledning inom både arbetsmiljöarbete och konsultrollen, för arbetsmiljöingenjörer inom FHV-företaget identifierades.Slutligen kan arbetsmiljöingenjörer behöva utveckla kompetens inom arbetsmiljöekonomi samt hur arbetsmiljöarbetet kan integreras med affärsstrategier inom kundföretagen.

Forskning visar att traditionella rotorsaksanalyser har begränsningar när det gäller att utreda händelser i komplexa system. För de komplexa system som utgör dagens moderna arbetsliv krävs att analyser sker på en övergripande systemnivå, organisationsnivå, där till exempel tekniska, organisatoriska och sociala faktorer som påverkar arbetssystemet beaktas. I takt med att rapporteringen av händelser och tillbud ökar blir mängden rapporter att hantera allt större, det krävs tekniska system och hjälpmedel för att bearbeta data. Är Informationssystem om Arbetsmiljö (IA) ett ärendehanteringssystem för att hantera enstaka ärenden eller går det att upptäcka trender och använda systemet förebyggande på en övergripande organisationsnivå i det systematiska arbetsmiljöarbetet? Syftet med studien var att visa om användningen av ett incidentrapporteringssystem ger ett företag möjlighet att analysera arbetsmiljöbrister ur ett systemperspektiv och på så sätt öka kunskapen om risker inom företaget. En kvalitativ fallstudie utfördes, på ett verkstadsföretag, med en abduktiv ansats med växling mellan empiri och teoretisk reflektion. Studien bygger på såväl data från IA-systemet som underlag från intervjuer av händelseansvariga på det studerade företaget samt en litteraturstudie. Analysen visar att IA-systemet stödjer analys ur ett Människa-Teknik-Organisation-perspektiv (MTO-perspektiv) men saknar en strikt taxonomi kopplad till förståelsen av bakomliggande orsaker till händelser. Det saknas stöd för att på ett tillförlitligt sätt analysera händelser på en övergripande system- eller organisationsnivå. Inkonsekvent kategorisering av incidentrapporter försvårar effektivt utnyttjande av incidentrapporteringssystem och utvärdering av analyser påverkas negativt. Ett alternativ skulle kunna vara att utöka IA-systemet med en textanalysdel som kan hantera fritext i databasen och söka efter nyckelord. Genom att kombinera fritextanalys med taxonomi kan trender påvisas ur en stor mängd data. / Research reveals traditional root cause analysis to have limitations when used to analyse incidents in complex systems. For complex systems like modern work life environment analysis is required to be carried out on overall system level, organisational level, where technical, organizational and social factors impacting the system of work are considered. As reporting of incidents and near misses are increasing, the corresponding number of reports to be handled are larger, which requires the assistance of technical systems in order to handle all data. Is Occupational Health and Safety Information System (IA-system) an incident reporting system just for single incidents or will it facilitate detection of trends to use the system for preventive actions on a higher organizational level to support systematic work environment management? The purpose of the study was to show whether the use of an incident reportingsystem gives a company the opportunity to analyse work environment deficiencies from a system perspective and thus increase knowledge about risks within the company. A qualitative case study was carried out, at a manufacturing company, with an abductive approach supported by switching between empirical and theoretical reflection. The study is based on data from the IA-system and interviews from people responsible for handling issues at the studied company as well as a literature study. The analysis shows that the IA-system supports analysis from a Human-Technology-Organization (HTO) perspective, but lacks a strict taxonomy linked to the understanding of underlying causes of incidents. There is no support to reliably analyses of incident at an overall system or organization level. Inconsistent categorization of incident reports makes effective use of incident reporting systems difficult and evaluation of analyses is adversely affected. A solution could be to expand the IA-system with a text analysis part that can handle free text in the database and search for keywords. By combining free text analysis with taxonomy, trends can be demonstrated from a large amount of data.

Studien undersöker ledningens och medarbetarnas uppfattning om utvecklingen av en ny HRM-funktion på ett svenskt medelstort företag, med följande frågeställning: Hur uppfattar ledningen och medarbetarna utvecklingen av HRM-funktionen i förhållande till deras behov och förväntningar? För att besvara studiens syfte och frågeställning har semistrukturerade intervjuer genomförts med ledning och medarbetare för att utforska implementeringen av arbetsmiljöarbete med HRM-funktionen inom det medelstora företaget. En kvalitativ innehållsanalys tillämpades för att analysera intervjudata och identifiera mönster kring HRM-funktionens påverkan på arbetsmiljön. Det framkom att HRM-funktionen har spelat en viktig roll i struktureringen och förbättringen av arbetsmiljön med en högre delaktighet hos medarbetare och social hållbarhet. Det har skapat en ökad trygghet och öppenhet på arbetsplatsen. Trots positiva förändringar mötte HRM-funktionen initiala utmaningar med kommunikationsbrister, vilket understryker behovet av en tydlig och tidig dialog för att maximera dess positiva effekter och minimera hinder. / The study examines management's and employees' perception of the development of a new HRM function at a Swedish medium-sized company, with the following question: How do management and employees perceive the development of the HRM function in relation to their needs and expectations? In order to answer the study's purpose and question, semi-structured interviews have been conducted with management and employees to explore the implementation of work environment work with the HRM function within the medium-sized company. A qualitative content analysis was applied to analyze the interview data and identify patterns around the HRM function's impact on the work environment. The study concluded that the HRM function has played an important role in the structuring and improvement of the work environment with a higher participation of employees and social sustainability. This has created increased safety and candidness in the workplace. Despite positive changes, the HRM function faced initial challenges with communication gaps, underscoring the need for a clear and early dialogue to maximize its positive effects and minimize barriers.

Legislation demands that health and safety of humans at work must be secured. Today, far from every company has a functioning systematic management of occupational health and safety (OHS) in place to fulfill its legal obligations. Instead, other day-to-day tasks appear to have greater priority. The overall aim of this thesis was to investigate prerequisites and possibilities for manufacturing companies to prioritize and manage OHS, with focus on professional roles, company size, safety culture, and financial performance. Four papers (I–IV) are included in this thesis, based on three data collections. A questionnaire measuring the priority accorded to work environment was completed by 249 representatives of 142 manufacturing companies (I & II). Focus group interviews were conducted with 66 workers at a large steel-manufacturing company, discussing their experiences and perceptions of safety and risks at work (III). A questionnaire measuring OHS management practices, safety culture, and priority given to work environment was completed by 280 representatives of 197 manufacturing companies (IV). Information regarding the companies’ financial performance was retrieved from a credit bureau database. The main findings of the four papers demonstrated that profitability was considered as the most prioritized interest in the companies (I), and that trade-offs between productivity and safety is an obstacle to working safely (III). Managers generally perceived their companies to prioritize work environment factors more than the safety delegates did (I & IV). Perceptions of work environment priority did, however, not differ depending on company size (II & IV). Responsibility for safety was perceived to rest on the individual to the largest extent, and risk-taking was believed to originate from a combination of individual factors and external circumstances in the work environment (III). Larger company size, positive safety culture, and low risk in creditworthiness were found to be associated with better OHS management practices in companies (IV). Correspondingly, smaller company size, negative safety culture, and high risk in creditworthiness were found to be associated with worse OHS management practices. In summary, structural, social, and financial aspects seem to be important in companies’ possibilities for prioritizing and managing OHS. Recommendations for industry and future research are discussed. / Arbetsmiljölagen kräver att människors hälsa och säkerhet på arbetet ska tryggas genom att risker kontinuerligt ska bedömas och åtgärdas. Många företag saknar idag ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) som uppfyller lagens krav fullt ut. Istället tycks andra dagliga aktiviteter ha högre prioritet. Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka förutsättningar och möjligheter för tillverkande företag att prioritera och arbeta med säkerheten och arbetsmiljön; med särskilt fokus på yrkesroller, företagsstorlek, säkerhetskultur och finansiella nyckeltal. Fyra delstudier (I–IV) ingår i denna avhandling, vilka är baserade på tre datainsamlingar. En enkät som mätte arbetsmiljöprioritering besvarades av 249 representanter vid 142 tillverkande företag (I & II). Fokusgruppintervjuer genomfördes med 66 arbetare på ett stort ståltillverkningsföretag, där deras erfarenheter och uppfattningar om säkerhet och risker i arbetet diskuterades (III). En enkät som mätte SAM, säkerhetskultur och arbetsmiljöprioritering besvarades av 280 representanter vid 197 tillverkande företag (IV). Information om företagens finansiella nyckeltal hämtades från ett kreditupplysningsföretag. De viktigaste resultaten från de fyra delstudierna kan bland annat sammanfattas med att lönsamheten uppfattades vara det mest prioriterade intresset vid företagen (I), och att avvägningar mellan produktivitet och säkerhet ansågs vara ett hinder för att kunna arbeta på ett säkert sätt (III). Chefer uppfattade generellt att arbetsmiljön prioriterades mer på företagen än vad skyddsombuden gjorde (I & IV). Uppfattningar om arbetsmiljöprioritering skiljde sig dock inte åt beroende på företagsstorlek (II & IV). Ansvaret för säkerheten på arbetet ansågs främst vila hos den enskilda individen, och risktagande betraktades komma ur en kombination av individuella faktorer och yttre omständigheter i arbetsmiljön (III). Att vara ett större företag, ha positiv säkerhetskultur och hög kreditvärdighet visade sig ha samband med att också ha ett bättre utvecklat SAM (IV). På motsvarande sätt, att vara ett mindre företag, ha negativ säkerhetskultur och låg kreditvärdighet befanns ha samband med att också ha ett sämre utvecklat SAM. Sammanfattningsvis verkar därmed strukturella, sociala såväl som ekonomiska aspekter vara väsentliga för företags möjligheter att prioritera och arbeta med säkerheten och arbetsmiljön. Detta ger uppslag till rekommendationer för industrin samt vidare forskning. / Das Arbeitsschutzgesetz verlangt, dass die Sicherheit und Gesundheit (SG) von Menschen am Arbeitsplatz gewährleistet werden muss, indem Risiken kontinuierlich überprüft und behoben werden. Vielen Unternehmen fehlt heutzutage eine systematische Handhabung von SG, die den gesetzlichen Anforderungen vollständig entspricht. Stattdessen scheinen andere alltägliche Tätigkeiten eine höhere Priorität zu haben. Das übergeordnete Ziel der vorliegenden Abhandlung war es zu untersuchen, welche Voraussetzungen und Möglichkeiten herstellende Unternehmen besitzen, SG am Arbeitsplatz zu priorisieren und handzuhaben – unter besonderer Berücksichtigung von Berufsrollen, Unternehmensgröße, Sicherheitskultur und Finanzleistungen. Die vorliegende Abhandlung besteht aus vier Teilstudien (I–IV), die auf drei Datensammlungen basieren. Die Priorisierung von SG wurde mit einem Fragebogen untersucht, der von 249 Vertretern aus 142 herstellenden Unternehmen beantwortet wurde (I & II). Fokusgruppeninterviews wurden mit 66 Arbeitern eines großen Stahlherstellers durchgeführt, in welchen die Arbeiter ihre Erfahrungen und Wahrnehmungen von Sicherheit und Berufsrisiken diskutierten (III). Ein weiterer Fragebogen enthielt Fragen zur systematischen Handhabung von SG, Sicherheitskultur und Priorisierung von SG und wurde von 280 Vertretern aus 197 herstellenden Unternehmen beantwortet (IV). Angaben zu den Finanzleistungen der Unternehmen wurden einem öffentlichen Register entnommen. Die wichtigsten Ergebnisse der vier Teilstudien können unter anderem damit zusammengefasst werden, dass die Rentabilität des Unternehmens als höchste Priorität wahrgenommen wurde (I) und dass Kompromisse zwischen Produktivität und Sicherheit als Hindernis für eine sichere Arbeitsweise beurteilt wurden (III). Manager waren im Allgemeinen häufiger als die Sicherheitsbeauftragten der Unternehmen der Auffassung, dass SG priorisiert werden (I & IV). Der Unterschied in der Wahrnehmung der Prioritätensetzung hing jedoch nicht von der Unternehmensgröße ab (II & IV). Sicherheit am Arbeitsplatz wurde in erster Linie als die Verantwortung des einzelnen Mitarbeiters angesehen und das Eingehen von Risiken als eine Kombination aus individuellen Faktoren und äußeren Umständen im Arbeitsumfeld beurteilt (III). Ein großes Unternehmen zu sein, eine positive Sicherheitskultur zu haben und niedriges Risiko in der Kreditwürdigkeit, erwies sich mit einer besser entwickelten systematischen Handhabung von SG in Zusammenhang zu stehen (IV). Dementsprechend erwies es sich, dass kleine Unternehmen, eine negative Sicherheitskultur und hohes Risiko in der Kreditwürdigkeit, mit einer schlechter entwickelten systematischen Handhabung von SG in Zusammenhang stehen. Zusammenfassend scheinen also strukturelle, soziale und finanzielle Aspekte grundlegend dafür zu sein, ob ein Unternehmen die Möglichkeit hat, SG zu priorisieren und zu handhaben. Dies dient als Vorlage für Empfehlungen für die Industrie und zukünftige Forschung.

Abstract The purpose of this research was to study the actorship of occupational safety and health delegates and managers and the development of their actorship as part of their respective work organizations and the systems of occupational safety and health (SOSH), especially in the context of cooperation. Qualitative (N = 119) and statistical (N = 125) data and analysis were used at the same time. In January 2001, there was an advertisement in the Työ Terveys Turvallisuus (Work Health Safety) magazine inviting occupational safety and health delegates and managers to report about the course and prospects of their career as well as their experiences of success and dificulties. The average report was two pages in length and compact. Almost all people who responded to the invitation were sent a SOSH questionnaire. The NVivo2-software was used for qualitative analysis and partly also for statistical analysis, and the purpose was to find structural entities and invariance. The statistical analysis was mainly concerned with SOSH. The most important aspects of action are the object and the outcome in relation to the facilities, division of tasks, community and rules within the operating system. The object and the change of action were investigated by shaping different ways of objectifying and understandings their background. There are three levels of the objectifivation: 1) one-dimensionality of the working environment, 2) multi-dimensionality of the micro system and 2) multi-dimensionality of the meso system. Historical development proceeds from the first through the second towards the third level, because the phenomena of the organizational and working environment are progressively understood as more and more many-faceted and interactional. The change of the ways for objectification also proceeds through three historical phases: 1) the phase of safety at work and the physical working environment, 2) the expanding phase towards a psychosocial working environment and working ability and 3) the expanding phase towards occupational well-being, holistic organizational development and active leadership. The interaction and cooperation are important themes in the actions of OSH delegates and managers. When the scope of interaction and the activity of leadership are cross-classified four alternatives emerge: 1) conflicting, 2) asymmetric, 3) symmetric, and 4) synergic modes of OSH cooperation. In the same axial situation, it is possible to make a typology of the enterprises and other work organizations: 1) defensive and solid, 2) passive and uncoordinated, 3) active and coordinated, and 4) totally managed and renewing. When the level of OSH cooperation and the ability to endure and produce conflicts of values and objects are cross-classified, six types of OSH delegates and managers can be identified: 1) assistant, 2) representative, 3) marketer, 4) auditor, 5) developer, and 6) adviser. Each of them is better consistent with some organizational types than some others. Typical personal strategies are 1) submissiveness and reactiveness, 2) marketing, 3) proactiveness, and 4) professional skills for development. The typical causes of success in OSH include the activity, commitment and support of leaders and managers (70%), on the personal characteristics, ways of action and activity of OSH delegates and managers on the other (70%). / Tiivistelmä Tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää työsuojeluvaltuutettujen ja -päälliköiden toimijuutta ja sen kehitystä osana omaa työorganisaatiota ja sen työsuojelujärjestelmää erityisesti yhteistoiminnallisuuden näkökulmsta. Tiedonhankinnassa ja analyysissa käytettiin samanaikaisesti laadullisia ja tilastollisia keinoja. Tapausten lukumäärä laadullisessa aineistossa oli 125 ja tilastollisessa aineistossa 119. Laadullisessa analyysissa käytettiin hyväksi NVivo2-tietoteknistä analyysiohjelmaa. Kyselytutkimuksen aineistolla selvitettiin työsuojelun yhteistoiminta-aktiivien näkökulmasta työsuojelujärjestelmien tilannetta. Toiminnan kohdetta ja sen muutosta tutkittiin selvittämällä työsuojelun yhteistoimintahenkilöstön kohteellistamistapoja ja -ymmärryksiä. Aineistosta erottuu kolme kohteellistamisen päätasoa: 1) työympäristön yksiulotteisuus, 2) mikrotason systeemisyys ja 3) mesotason systeemisyys. Kehitys kulkee ensiksi mainitusta kohti viimeksi mainittua, mikä voidaan selittää sillä, että asiat ymmärretään ajan kuluessa organisationaalisesti yhä monitahoisemmin, monitasoisemmin ja vuorovaikutteisemmin. Työsuojelun yhteistoiminnalle erityiset muodot saatiin valitsemalla ulottuvuuksiksi yhteistoiminnan kohdealueen laajuus ja johtamisen aktiivisuus. Tällöin saadaan nelikentän lohkoille nimet 1) ristiriitainen, 2) epäsymmetrinen, 3) symmetrinen ja 4) synerginen. Työsuojelun yhteistoiminta-aktiivien selostusten perusteella oli mahdollista analysoida ja tyypitellä heidän toimintakenttänään olevia yrityksiä ja organisaatioita. Tällöin yhdistettäessä tarkastelu-ulottuvuuksiksi yhteistoiminnan kohdealueen laajuus ja johtamisen aktiivisuus saadaan organisaatiotyypeiksi 1) jähmettynyt ja defensiivinen, 2) passiivinen ja koordinoimaton, 3) osittaisjohdettu ja aktiivinen sekä 4) kokonaisjohdettu ja uudistuva. Jaoteltaessa työorganisaation yhteistoiminnallisuus kolmeen eri tasoon ja toisaalta työsuojelun yhteistoimintahenkilön kyky tai tapa kohdata ristiriitoja kahteen eri tasoon saadaan 6-osainen typologia: 1) avustaja, 2) edunvalvoja, 3) markkinoija, 4) katselmoija, 5) kehittäjä ja 6) neuvonantaja. Kukin tyyppi kehitysvaiheena mahdollistuu todennäköisimmin jossakin organisaatiotyypissä, joka vuorostaan kehitysvaiheena tuottaa tietyt edellytykset ja tarpeet kyseisen tyypin, eli tietyn rooli- ja tehtäväkokonaisuuden, omaksumiseen. Vastaavasti strategisina perusvaihtoehtoina saadaan nelikenttä, joka jakaantuu seuraavasti: 1) reaktiivisuus ja alistuvuus, 2) markkinoivuus, 3) proaktiivisuus ja 4) kokonaisvaltaisuus ja kehittäjäammatillisuus. Työsuojelutoiminnan onnistuneisuuden syistä tärkeimmiksi mainitaan yhtäältä omistajien ja johdon aktiivisuus, tavoitteellisuus, sitoutuneisuus, kiinnostuneisuus ja tuki, sekä toisaalta työsuojelun yhteistoimintahenkilöstön henkilökohtaisen ominaisuudet, toimintatapa ja aktiivisuus. Molemmat tekijät saavat kaksikolmasosan osuuden vastauksissa. Johdon ja omistajien kokonaismerkitys tulee esille, kun vaikeuksien syinä johdon passiivisuus, tavoitteettomuus, tietämättömyys, osaamattomuus ja kielteisyys saavat 52 %:n osuuden selostuksissa. Työsuojeluvaltuutetut ja -päälliköt joutuvat tehtävässään toimintaedellytysten ja ristiriitojen kenttään, jonka merkitys jaksamisen ja toiminnan mielekkyydelle on pitkällä aikavälillä riippuvainen toimintaedellytysten ja ristiriitojen laadusta ja niiden välisestä suhteesta. Työpaikkakohtaisen työsuojelujärjestelmän tilaa erittelevät tulokset osoittavat, että lähes kaikissa tarkastelukohteissa on yleisesti ottaen kehittämisen ja parantamisen varaa. / Sammanfattning Syftet med denna forskning är att redogöra för skyddsombudens och -chefernas verksamhet och redogöra för utvecklingen för verksamheten, i synnerhet ur samarbetets synvinkel, som en del av den egna arbetsorganisationen och det egna systemet för arbetarskyddsarbetet. I undersökningen används både kvalitativa och statistiska metoder. Skyddsombuden och -cheferna ombads genom en annons i tidningen Työ Terveys Turvallisuus berätta om sin egen karriär i arbetarskyddsarbetet, samt om sina erfarenheter och åsikter, om framgångar och svårigheter i samarbetet. Till alla som skrev sändes också ett frågeformulär som innehöll frågor om egenskaper av systemet för arbetarskyddsarbetet. I det kvalitativa materialet var antalet fall 125 och i det statistiska materialet 119. Stora företag och organisationer, kommuner och skyddsombud utgjorde majoriteten av forskningsmaterialets svar. Det finns tre objektiva nivåer i verksamheten: 1) arbetsmiljöns endimensionalitet 2) mikronivåns systematik och 3) mesonivåns systematik. Utvecklingen sker från den första mot den sistnämnda, de organisatoriska förbindelserna mellan olika nivåer blir med tiden ännu mångsidigare och har större växelverkan. Ur den organisationspolitiska synvinkeln har utgångspunkten varit till slutet av 1980-talet en riskhanteringspolitik som har strävat till att hindra förluster. I början av 1990-talet har personal- och utvecklingspolitiken kommit med i bilden, till exempel som personalekonomisk beräkning och rapportering, som upprätthållande och främjande av arbetsförmåga, samt som kvalitetsverksamhet. Målet i arbetarskyddsarbetet har utvidgats till organisationspolitikens område. Den följande fasen kan vara en integrerad politik för resultat och arbetsvälmåga. I förändringen av målinriktningarna kan man skilja på tre nivåer och faser vilka utvidgar sig till 1) arbetssäkerhet och fysisk arbetsmiljö 2) till arbetsförmåga och psykosocial arbetsmiljö 3) till välmående, holistisk utveckling och aktiv ledning. Växelverkan och samarbete delar sig på fyra utvecklingshistoriska faser beroende på ledningens aktivitet och arbetarskyddsarbetets omfattning 1) motstridig 2) osymmetrisk 3) symmetrisk och 4) synergisk. Också arbetsorganisationerna kan med samma princip delas i fyra typer 1) stelnad och defensiv, 2) passiv och okoordinerad, 3) delvis styrd och aktiv och 4) helt styrd och förnyande. Skyddsombuden och -cheferna kan delas i sex typer på grund av den personliga förmågan att ta emot, orsaka och undvika konflikter, och den organisatoriska förmågan att samarbeta: 1) assistent, 2) representant, 3) marknadsförare, 4) mönstrare, 5) utvecklare och 6) rådgivare. Det finns behov att utveckla nästan alla delområden i arbetarskyddsarbetet inom arbetsorganisationerna.

The construction industry is a large industry with approximately 320,000 employees according to the Swedish construction industry. As the work environment at construction sites affects a large number of individuals, it is important that there is good security at the construction sites, in order to reduce and prevent workers in the construction industry from being injured. The work thesis has been carried out in collaboration with Tuna Förvaltning & Entreprenad AB with the aim of creating better conditions for work environment and strategic safety work at Tuna Förvaltning & Entreprenad AB's construction sites, as well as highlighting risks and safety aspects. This qualitative study has been carried out at Tuna Förvaltning & Entreprenad AB, where semi-structured interviews and observations were conducted to then use the information as the foundation of the study. The work has also been based on reviewed literature studies in the form of pre-review. In order to have a good working environment and safety at the construction sites, a number of factors are involved. The study shows that time, cleaning, communication, education and experience are the factors that have the greatest impact on the work environment and safety. According to some of Tuna Förvaltning & Entreprenad AB's workforce, there will always be deficiencies in safety, while some claim that a "zero vision" is possible to reach, so far no occupational accidents has occurred at Tuna Förvaltning & Entreprenad AB's construction sites, however, it seems that the subject does not get enough time, resources and like to prevent future accidents with "safety-first". The Work Environment Authority requires employers to systematically work with environment and safety issues with a vision of "zero tolerance", in which is strengthened by the work environment act. The interviews show that the viewpoint of the working environment differs depending on what perspective is being analyzed, for example, the supervisor has a wider perspective and greater responsibility whilst the professional worker has more narrow perspective and less responsibility. The survey shows that planning and preventive work can prevent workplace accidents with a systematic follow-up. In order for professionals and supervisors to understand the risks and preventive work they should be educated and thus gain an awareness of the problem. Improvement needs to create more awareness and prevention for work environment and safety with "safety deadline" have always been a goal to reach. One hope is that the working environment and security policy will contribute to improved security at the company's construction sites. systematic environmental work simplified by existing routines in environmental work for construction workers, leads to increased workplace safety and fewer occupational accidents. / Byggbranschen är en stor bransch med ca 320 000 sysselsatta personer enligt Sveriges byggindustrier. Då arbetsmiljön på byggarbetsplatserna påverkar ett stort antal individer är det viktigt att det råder en god säkerhet på byggarbetsplatserna, för att minska och förhindra att de anställda inom byggbranschen inte kommer till skada.Examensarbetet har utförts i samarbete med Tuna Förvaltning & Entreprenad AB i syfte att skapa bättre förutsättningar för arbetsmiljö och säkerhetsarbete ute på Tuna Förvaltning & Entreprenad AB:s byggarbetsplatser samt att belysa risker och säkerhetsaspekter. Kvalitativa studie har utförts på Tuna Förvaltning & Entreprenad AB:s byggarbetsplatser där semi-strukturerade intervjuer och observationer utförts för att sedan använda informationen som grundpelare i studien.För att det ska råda god arbetsmiljö och säkerhet på byggarbetsplatserna spelar ett flertal faktorer in. Studiens resultat visar att tid, städning, kommunikation, utbildning och erfarenhet är de faktorer som har störst inverkan på arbetsmiljön och säkerheten. Enligt en del av yrkesarbetarna på Tuna Förvaltning & Entreprenad AB kommer det alltid att finnas brister inom säkerheten medan en del påstår att en ”noll-vision” är möjlig att nå. Tuna Förvaltning & Entreprenad AB:s ett ungt företag och hittills har inga större arbetsolyckor inträffat på deras byggarbetsplatser. Emellertid tycker en del att ämnet inte får tillräckligt med tid, resurser och dylikt för att förhindra framtida olyckor med ”safety first”. Arbetsmiljöverket ställer krav på att arbetsgivaren skall arbeta systematiskt med arbetsmiljö och säkerhetsfrågor med en vision om ”noll-tolerans” vilket styrks av arbetsmiljölagen.Intervjuerna visar att synen på arbetsmiljön skiljer sig åt beroende på vilket perspektiv som analyseras, exempelvis har arbetsledare ett bredare perspektiv och större ansvar medan yrkesarbetaren har ett smalare perspektiv och mindre ansvar.Undersökningen visar att planering och förebyggande arbete kan förhindra arbetsplatsolyckor med ett systematiskt uppföljningsarbete. För att yrkesarbetare och arbetsledare skall ha förståelse för risker och förebyggande arbete bör de utbildas och därmed erhålla en medvetenhet kring problemet.Förbättringsbehov föreligger när det gället att skapa mer medvetenhet och ha ett förebyggande syfte för arbetsmiljö och säkerhet med ”safety first”. En förhoppning är att en bättre arbetsmiljö och en ny upprättad säkerhetspolicy kommer att bidra till en förbättrad säkerhet på företagets byggarbetsplatser. Det systematiska arbetsmiljöarbetet med förbättrad befintliga rutiner i arbetsmiljöarbetet för byggnadsarbetare bör leda till ökad säkerhet på arbetsplatsen samt undvika arbetsolyckor.

Företag idag är pressade och måste prioritera sina primära arbetsuppgifter, vilket ofta leder till att arbetsmiljöarbetet blir svårt att upprätthålla eller kan ses som en omotiverad kostnad. För att bespara tid och inte störa den dagliga verksamheten förekommer det att representanter väljs ut som får agera länk mellan slutanvändare och systemutvecklare vid framtagandet av nya system. Det leder till att viktiga kunskaper och behov inte kommer fram under utvecklingsfasen. Bristande utformning av datorsystem kan leda till att de inte nyttjas eller att arbetsmiljöarbetet blir lidande. Vid utformning av datorsystem är det viktigt att ta hänsyn till användbarhet. Ett datorsystem som är byggt med användaren i fokus verkar ha en större acceptans hos företag.   Syftet med undersökningen var att identifiera behov av datorstöd till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) hos företag som sedan tidigare arbetar med AFS 2001:1. Metoden för denna uppsats bestod huvudsakligen av litteraturundersökningar och intervjuer med chefer samt medarbetare (alternativt skyddsombud). Insamlad data jämfördes mellan chef och medarbetare och skillnader mellan företagen analyserades.     Resultat visade att det inte fanns skillnader av den insamlade data mellan chef och medarbetare (alternativt skyddsombud) inom samma företag. Detta betyder att deltagarna från samma företag har samma bild över deras arbetsmiljöarbete. Mellan företagen råder det dock olikheter då kunskapsnivån spelar roll och vilken slags kunskapsöverföring som finns idag.   Det som var en gemensam bristande faktor för samtliga företag var det sista steget i det systematiska arbetsmiljöarbetet ”Undersöka-Bedömning-Åtgärda-Kontroll”. Samtliga företag var duktiga på att åtgärda arbetsmiljöbrister som var av den akuta karaktären. Akuta ärenden är något som upptäcks direkt exempelvis personskada på grund av snubbling. Medan långsiktiga brister ses som större processer med längre implementeringsperioder exempelvis kartläggning av fallande produktivitet på grund av arbetsmiljöbrister.   Slutsats av resultaten visade på att det finns behov av ett ledningssystem med IT-stöd som är användaranpassat. Det bör ge stöd istället för att belasta arbetsgivaren med mängder av dokumentation och administration. Inför designfasen av ett ledningssystem är syfte och mål viktiga delar att definiera tillsammans med utvecklaren för att kunna skapa ett användarvänligare system.   Något som genomsyrade resultaten av undersökningen var att samtliga deltagare inte genomförde någon form av uppföljning. Därför blir det viktigt att i framtida utvecklingsprojekt ta hänsyn till den delen av systematiskt arbetsmiljöarbete för att säkerställa att det inte glöms bort. Detta steg är en viktig del av systematiskt arbetsmiljöarbete och måluppfyllning samt utveckling. Bättre uppföljning ger bättre beslut. / Companies today are pressed and need to prioritize their primary work tasks which often means that work environment management is hard to maintain or can be seen as an unmotivated cost. To save money and avoid disturbing the daily operations representatives are sometimes chosen to be the link between the end-user and the system developer during the development of a new system. That means that important knowledge and needs aren’t included in the development phase. Poorly designed computer systems can lead to it not being used or the fact that the work environment management becomes suffering. During the development of a computer system it’s important to consider the usability. A system that is built focused on the end-user seems to have a higher level of acceptance at companies.   The purpose of this essay was to identify the needs of computer aid for the systematic work environment management at companies that have previously worked with AFS 2001:1 (Swedish law for systematic work environment management).  The method for this essay mainly consisted of literature studies and interviews with managers and co-workers (alternatively safety representative). Collected data from managers and co-workers were compared and the differences between the companies were analyzed.   Results show that there wasn’t any difference between the data collected from the managers and the co-workers in the same company. This means that participants from the same company had the same view on their work environment management. When the companies were compared to each other there were differences related to the level of knowledge and the ability to pass the knowledge along.   A common factor that was lacking for all companies was that the final step in the systematic work environment management which is control. All companies were good at addressing occupational safety deficiencies that were of the acute nature. Acute cases are something that is detected directly, for example, injuries due to tripping. While long-term deficiencies are seen as major processes with longer implementation periods, such as mapping of declining productivity due to workplace shortcomings.   Conclusion of the results showed that there is a need for a management system with IT support that is user-adapted. It should provide support rather than burden the employer with a load of documentation and administration. Before the design phase of a management system, the purpose and goal are key elements to define with the developer in order to create a user-friendly system.   Something that permeated the results of the survey was that all participants didn’t do any kind of follow-up. Therefore, in future development projects, it is important to take into account that part of the systematic work environment management to ensure that it is not forgotten. This step is an important part of systematic work environment management and goal fulfillment as well as development. Better follow up leads to better decisions.

This project was implemented as a Master thesis project in Industrial design engineering (IDE). In collaboration with Billerud Karlsborg, the project was initiated to develop proposal for a technological solution for eliminating a manual handling work task in the production line for coated paper products. The design process was implemented  as a Participatory design approach, inviting the workers of the production unit to collaborate in design activites and workshops. The participatory approach was based on the Scandinavian perspective on Participatory design, with influences from the comtemporary views on collaborative design. The project included a holistic ergonomic analysis focused on the assessment of musculoskeletal disorder risk factors in the work task flagged by workers as a cause of work strain. The focused work task documented in detail and assessed through REBA and RULA assessment. The work task involves manual handling of a stack of residual paper that is rolled to a tube, by hand, and subsequently lifted and pushed to a grinder inlet for re-purposing. While the ergonomic analysis confirm that there are postural risk factors present, the pace of work suggests that adequate resting for preventing work stain related to the focused task is possible during work. However, the percieved work strained is suggested to originate from work task in close connection to the focused task. A proposal for a concept that sufficiently eliminates the risk factors found in the focused task is developed based on a human-centered design and anthropometric principles. The development concludes with the construction of a prototype, but time constraints denies evaluation of the prototype with end users. The concept is therefore presented as renders of a 3D-model. / Det här projektet har utförts som ett examensarbete inom Civilingenjör Teknisk design, på uppdrag av Billerud Karlsborg. Syftet med projektet var att utveckla ett tekniskt lösningsförslag till ett av Billerud utvalt arbetsmiljöproblem vid en av arbetstationerna i pappersbruket i Karlsborg. I samarbete med arbetarna i den berörda produktionslinjen genomfördes en participativ designprocess, innefattade planering och genomförande av participativa designaktiviteter och workshops baserade på de skandinaviska teorierna kring participativ design, med influens från nyare perspektiv kring co-design. Som en del i arbetet utfördes en övergipande ergonomisk analys avseende belastningsergonomiska riskkällor vid en fokuserad arbetsstation, med en detaljerad kartläggning av den arbetsuppgift som arbetarna upplever som problematisk. Den fokuserade arbetsuppgiften innefattar manuell hantering av en restprodukt som behöver rullas ihop för hand och därefter lyftas samt skjutas till en kvarn för återvinning. Den ergonomiska analysen utfördes med hjälp av REBA- och RULA-bedömningar, vilka bekräftade att en potentiell risk för belastningsergonomiska skador i det arbetssätt som utövas, men där produktionstakten och systemets styrning tyder på att tillräcklig vila är möjlig under arbetet för att motverka skador från lågintensivt muskelarbete. Arbetsmiljöproblemet bedöms däremot inte vara obefintligt då arbetarnas totala arbete innefattar ytterligare moment av fysisk belastning, och där arbetsmiljöproblemet eventuellt kan vara ett resultat av närliggande moment till den fokuserade arbetsuppgiften. Som lösningsförslag på problemet utvecklas ett koncept som eliminerar de funna riskkällorna i den avgränsade arbetsuppgiften, med utgångspunkt i användarcentrerad design och utefter antropometriska riktlinjer. Utvecklingen av en fysisk prototyp för utvärdering med arbetarna påbörjades, men hann inte slutföras innan projektet avslutades. Istället presenteras konceptet genom rendingar av en 3D-modell.

Background: The Swedish Royal School of Technology (KTH) was hired to conduct a pilot study project on stress prevention, "Stress Prevention Project" in a Swedish high-tech global manufacturing company with headquarters in Sweden. The aim was to identify the root causes of stress among employees at the organizational level and to offer a way to prevent the root causes. The initiative to implement the project came from the HR department in the company. The occupational health department had not been able to lower the costs of sickness and rehabilitation. One of nine divisions was included in this evaluation study. The project was carried out during the years of 2012-2014, and three quantitative stress measurements were carried out using the modern working environment form “Modern Work Life” based of knowledge from KTH and designed by Metodicum. The present study has evaluated the root causes of the division's stress. In the division, it was stated that the risk areas that the division had to work with were: resources, demands, control, support but also leadership and reorganization with implementing the Agile methods (autonomous work) in the form of. The aim was to improve the psychosocial occupational health and to make the production work more efficient. Aim: The aim was to evaluate the effect of stress preventive measures in one of the nine divisions (that were included in the overall project) and the effect of implementing the Agile methods (autonomous work) in the organization. Limitations: The evaluation is restricted to one of the nine divisions. Method: The method is a quantitative and qualitative case study, with a narrative approach. The study includes a division with 200 employees of which data was collected from 18 of these employees in two focus groups interviews. Materials have also been collected from interviews with the division's HR director, section leader, head of unit and head of the organization's business health. The evaluation is based on qualitative data, which were obtained through 3 single interviews and 4 focus group interviews and participant observation. Quantitative data were obtained through three different measurements (between 2012-14). The quantitative data were compared and analyzed with the qualitative data in order to understand the results up to the final measurement 3 (2014). Results: The evaluation of the stress prevention – where the focus was to prevent risk areas including demands, develop resources, control, support and also leadership – showed that introducing and using the Agile working principles had had a significant positive effect on all the risk areas. Additionally, this change in the organization contributed to positive results regarding the efficiency of the production process; a reduction of working hours from 12 months to 2 weeks of action at the same result. The absence due to illness and rehabilitation has been decreasing from 4 % to 0,5-1% right after introducing the Agile methods in the division. However, the results also showed no improvement regarding some other working environment; as conflicts and bullying persisted. This may be due to how the reorganization of the groups was done. It should be clarified that the outcomes may be influenced by the extensive reorganization that took place in connection with the stress prevention project and the introduction of the agile approach. Conclusions - The stress prevention could not have been done efficiently due to other on-going reorganizations in the company and the staff has not been able to follow the recommendation for efficient stress-prevention due to lack of support from the headquarter. That created a crisis in the stress prevention-project group. The agile methods seem to have had a significant good result in all risk areas as resources, demands, control, support and also leadership and the absence has decreased from 4 to 0,5 %. Due to the agile methods have the productions process been shorter from 12 months to 2 weeks.