Uppdraget för detta examensarbete består i att utveckla en användarcentrerad designprocess för utformning av ergonomiska arbetsplatser som följer riktlinjer för Lean. Syftet är att studera hur filosofier och styrningsverktyg för Lean produktion, lagkrav i Arbetsmiljölagen och övriga föreskrifter samt ergonomiriktlinjer på ett framgångsrikt sätt kan integreras i produktutvecklingsprocesser. Utgångspunkten för detta arbete är att genomföra en kvalitativ analys av VPS assessment som är en prototyp av en utvärderingsmodell för Volvo Production System (VPS), utvecklad av sakkunniga inom ergonomiområdet på AB Volvo. Målsättningen är att stödja designarbetet så att riktlinjer för Lean, lagkrav i Arbetsmiljölagen och ergonomisk måluppfyllnad ingår i de typiska faserna av en designprocess; förstudie, formulering av kravspecifikation, generering och utvärdering av lösningar samt detaljkonstruktion. Den kvalitativa analysen som genomfördes resulterade i en integrering av aspekter från VPS assessment in i en generell designprocess. Resultatet från analysen utgör en grund för vidareutveckling av en användarcentrerad designprocess. Slutsatser som dras från arbetet är att aspekterna från VPS assessment som integrerats i en generell designprocess kan bli ett stöd för produktutvecklaren i att utforma ergonomiska arbetsplatser som följer riktlinjer för Lean samt uppfyller lagstadgar och föreskrifter i Arbetsmiljölagen. / The mission of this thesis is to develop a user-centered design process for the design of ergonomic workstations that follows the guidelines and philosophy for Lean. The aim is to study the philosophies and management tools for Lean, Regulation of the Working Environment Act and other regulations and ergonomic guidelines that can be successfully integrated into product development processes. The starting point is to conduct a qualitative analysis of a prototype of an evaluation model for the Volvo Production System (VPS) developed by ergonomic experts at AB Volvo. The aim is to support the design process so that guidelines for Lean, legal requirements in the Work Environment Act and ergonomic requirements are naturally included in the typical phases of a design process; pre-study, definition of requirements specification, concept development, evaluation and detailed design. The qualitative analysis that was performed resulted in an integration of a number of aspects of Volvo's evaluation model VPS assessment of an overall design process. The results of the analysis was used as the foundation for the development of a user-centered design process. The conclusions drawn from the work is that aspects of VPS assessment can naturally be integrated into a generic design process in the concept development phases for designing ergonomic workplaces that meet guidelines for Lean as well as legal requirements of the Work Environment Act. / Lean & Green forskningsprojekt

Under 2000-talet ökade långtidssjukskrivningarna och de psykiska diagnoserna anmärkningsvärt, gentemot 1980-talet då fortfarande belastningsskador var de vanligaste orsakerna till sjukdom. Denna förändrade belastning ställer nya krav på arbetsmiljöarbetet. Sedan 2011 har Västerbottens läns landsting (VLL) en hälsocertifieringsprocess som ska syfta till att arbeta systematiskt med främst den psykosociala hälsan. I den här studien undersöktes och analyserades hur denna process fungerar som metod för att understödja det systematiska arbetet med att främja psykosocial hälsa och förebygga psykosocial ohälsa. Processen innehåller dels en enkät för att mäta den psykosociala hälsan samt en efterföljande processinriktad metod för att uppnå systematik i det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Den teoretiska utgångspunkten har tagit grund i det salutogena förhållningssättet med nära sammankopplade teorier. Metoden för datainsamlande är semistrukturerade intervjuer med fyra chefer och fyra medarbetare på lika många arbetsplatser – två certifierade och två ännu icke-certifierade arbetsplatser. Resultatet visar att enkäten i huvudsak är väl fungerande. Processen fyller ett syfte i det psykosociala arbetsmiljöarbetet och har bidragit till utökade diskussioner och ett fortsatt eller utökat systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsplatsträff är ett viktigt forum för att arbeta med processen och den bör fortsätta att utvecklas. För minskat motstånd vid implementering bör medarbetare involveras tidigare i processen. Målet om känslan av sammanhang bör även vara ett arbetssätt under vägen mot en hälsofrämjande arbetsplats. Begreppet hälsofrämjande behöver redas ut och information om vad företagshälsovård och hälsofrämjande arbetsgrupp kan bistå med bör förtydligas. En arbetsmiljöutbildning för medarbetare bör övervägas och en översyn av hur AFS (2015:4) förhåller sig till hälsocertifieringsprocessen och VLL:s checklista för organisatorisk och social arbetsmiljö bör utföras.

Purpose: The purpose of this study was to investigate how the attitude to close call reporting around construction workers and officials. Method: Through a survey to constructions workers and interviews with officials, the attitude and knowledge about close call reporting have been compiled and evaluated. Results: The survey showed that the knowledge about the purpose of why close calls should be reported is missing at many construction workers and that many of them lack knowledge of what a close call stands for. The survey and interviews also showed that close call reporting is not prioritized because of attitude and lack of time. Conclusions: To improve incident reporting, the supervisory staff has to ensure that skilled workers know what close calls are. The main contractor should either require that all subcontractors have the knowledge about close calls when they start in the workplace or that this is reviewed at enrollment. This requires clearer enrollments in the projects and to maintain the reporting, more commitment from the management is required.

Syftet med detta examensarbete är att skapa ett redskap och en grund av information som ska kunna användas av platschefer och alla andra som genomför beställningar av maskiner och verktyg. Genom att skapa en inköpsmall- och redskap för vibrationsexponering kan bättre fysisk arbetsmiljö uppnås för yrkesarbetarna i produktionen. En förbättrad arbetsmiljö bidrar dels till att yrkesarbetarnas hälsa förbättras men även till att samhället i stort förbättras. Detta genom att pengar frigörs från uteblivna sjukdomar, skador, försäkringsbetalningar och lidande. Informationen som har lagt grunden för denna rapports teoridel har mestadels tagits fram genom att studera litteratur inom området vibrationer. Denna information är det som har använts för att kunna dra slutsatser om vad den framtagna mallen kan ha för effekter vid användning. Detta har skett både genom studerandet av elektroniska källor som webbsidor, tidskrifter och dokument samt genom tryckta exemplar av litteratur inom ämnet. En dokumentanalys har även gjorts för att kunnat samla in all den nödvändiga informationen till framtagandet av mallen. De dokumenten och fakta som till största del har lagt grunden för framtagandet av mallen är Arbetsmiljöverkets poängmetod och vibrationskalkylator. Mallen som skapats resulterade i listor som är tänkt att användas när inköp av verktyg eller maskiner ska göras. I dessa listor finns verktyg och maskiner rangordnade från bäst till sämst med fokus på deras vibrationstal. Mallen innehåller förutom produktnamn fem till kategorier. Dessa kategorier är pris, vikt, vibrationstal, insatsvärde uppnått och gränsvärde uppnått.  Genom att använda den framtagna vibrationsmallen kommer det bli enklare att göra och motivera val om vilka verktyg och maskiner som ska köpas in. Dessa val kommer bidra till en förbättrad arbetsmiljö med fokus på vibrationsexponering för gemene yrkesarbetare. Genom att göra dessa val kan det även påvisas att arbetsgivarna som skapar bättre arbetsmiljöer för yrkesarbetarna gynnas ekonomiskt. Detta är på grund av att mycket av de kostnaderna kopplade till sjukfrånvaro, sjuknärvaro och sjukersättningar inte kommer uppstå. Investeringarna som görs för val av bättre verktyg och maskiner med fokus på vibrationsexponering kan ofta betalas tillbaka med två gånger den investerade summan. / The purpose with this report is to create a guiding tool and information bank who can be used by site managers and other purchasing executives who are in charge of the purchases of tools and machines. Through the effects of a purchases guide for tools and machines it is possible to accomplish better working environment for the professional workers in production. An uplift in the working environment causes the workers’ health to be better but also helps society in general. This happens because when costs on healthcare shrinks and money can be distributed on other necessary services.  The information used in this report has been collected through literature studies. The information has been collected in order to draw conclusions of what the effect of a purchasing guide could have on the working environment for professional workers. The search for this information has both taken place on the internet with electronic sources like websites, magazines, documents and printed material.  A document analysis has also been carried out. The document analysis has provided all the necessary information of the tools and machines to create the purchasing guide. The documents with the most influents on the guide is documents taken from The Swedish Work Environment Authority. The guide that has been created resulted in list of tools and machines that can be used to simplify the purchasing phase and make it easier to make decisions that benefits the working environment. The different tools in the list is ranked from lowest to highest with vibration number as parameter. The guide resulted in different categories that makes the decision making easier. The categories listed in the guide is product name, price, weight, vibration number, action value and limit value.  Through the use of the tool and machine guide it is going to be easier to motivate various choices of what tool or machine is going to be ordered. This is going to have a positive effect on the working environment. Through the use of this guide is it even possible for the employer to gain money because the investment pay back itself over time. It has been shown that it pays back more than double the amount of the investment. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

Arbetsmiljö är en viktig beståndsdel i varje organisation oavsett storlek. Syftet med studien var att identifiera upplevelser av svårigheter vid implementering av systematiskt arbetsmiljöarbete inom mindre organisationer. I dagsläget är SAM inom mindre organisationer ett relativt outforskat område då de inte fångas upp av myndigheter förens de överstigit tio anställda. För datainsamlingen användes en kvalitativ en forskningsmetod där sju respondenter, två kvinnor och fem män, deltog i enskilda intervjuer via digitala hjälpmedel. Den insamlade datan analyserades utifrån en induktiv tematisk analys som visade på tre huvudteman uppfattning, orsaker och utmaningar. Resultatet visade på att tid, kunskap och otydlighet var tre faktorer som respondenterna upplevde som problematiska vid implementering av SAM. Respondenterna visade på ett stort intresse och engagemang till att börja arbeta med SAM.

Arbetsmiljö för ledare.En kvalitativ intervjustudie om psykosocial arbetsmiljö för ledare.Under många år har arbetsmiljöarbetet varit fokuserat på den fysiska arbetsmiljön. Tidigare forskning visar att psykisk ohälsa är något som ständigt ökar, inte minst inom första linjens ledare. För att motverka detta har nya föreskrifter och regler om den psykosociala arbetsmiljön tillkommit för att förebygga psykisk ohälsa. Tidigare forskning visar även att arbetsgivare har stor inverkan på individens psykosociala hälsa. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur ledarna upplever att organisationen arbetar med deras psykosociala arbetsmiljö. Metod: Författarna till denna studie har valt en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Som grund för empiri har fjorton ledare inom ett offentligt bolag blivit intervjuade. Teori: Begrepp som organisatorisk lärandeprocess och proaktiv samt reaktiv handling har använts för att skapa förståelse om det studerade ämnet. Resultat: Resultatet visar att ledarna upplever att det psykosociala arbetsmiljöarbetet sker enligt de krav som Arbetsmiljöverket ställer. Ledarna upplever att organisationen har tydliga riktlinjer och en god organisatorisk struktur. De upplever att de högsta arbetskraven kommer från organisationen men samtidigt erbjuder organisationen stödfunktioner när det behövs. Ledarna upplever att organisationen arbetar med deras psykosociala arbetsmiljö enligt SAM, men själva arbetet med deras psykosociala arbetsmiljö sker inte löpande utan genom punktinsatser. Ledarna upplever ett gott organisatoriskt stöd och att organisationen erbjuder möjligheter till nätverkande och kompetensutveckling. / Working environment for leaders.A qualitative interview study regarding psychosocial work environment for leaders.For many years, work environment has been focused on physical environment. Previous research shows that mental illness is something that is constantly increasing for first-line leaders. To counteract this, new regulations and rules regarding the psychosocial work environment have been added to prevent mental illness. Previous research also shows that employers have a major impact on the individual's psychosocial health. The overall purpose of this study is to examine how leaders experience the organizational works with their psychosocial work environment. Method: The data collection method is a qualitative interview study with semi-structured interviews. As a basis for empirical evidence, fourteen leaders in a public company have been interviewed. Theory: Concepts such as organizational learning process and proactive as well as reactive action have been used to create understanding of the subject studied. Results: The results show that the leaders feel that the work with the psychosocial work environment is conducted in accordance with the requirements set by the Swedish Work Environment Authority. The leaders feel that the organization has clear guidelines and a good organizational structure. They feel that the highest work demands come from the organization, but at the same time the organization offers support functions when needed. The leaders feel that the organization works with their psychosocial work environment according to SAM, but the actual work with their psychosocial work environment is not conducted on an ongoing basis but on an as-needed basis. The leaders experience good organizational support and that the organization offers opportunities for networking and development of skills.

Hälsopromotion inom arbetslivet bygger på att skapa nya villkor som främjar hälsan. Detta kan ske genom att antingen påverka faktorer i den omgivande arbetsmiljön eller genom påverkan av arbetstagarnas levnadsvanor. Problemet som tas upp i detta arbete är att dagens systematiska arbetsmiljöarbete endast riktar in sig mot risker som redan finns inom företaget, istället för att arbeta med att främja personalens hälsa för att på så sätt hålla dem friska så att de kan prestera på bästa sätt. Syftet med detta examensarbete var därför att inom olika företag granska delar av deras systematiska arbetsmiljöarbete, med fokus på skyddsronder, utifrån ett hälsoinriktat perspektiv för att se om hälsopromotion skulle kunna bli en del av skyddsronderna i framtiden. Som grund till resultatet i studien användes tre olika företag. Från dessa företag intervjuades VD eller avdelningschef samt företagens skyddsombud. Dessutom samlades skyddsprotokoll från de olika företagen in. Resultatet som framkom utifrån de svar som gavs i intervjuerna och det som kunde utläsas från skyddsprotokollen var att inga specifika hälsopromotiva aspekter togs upp i dagens systematiska arbetsmiljöarbete. Det fanns heller ingen kunskap om vad hälsopromotion innebar hos de medverkande företagen men under intervjuerna kunde ändå det hälsopromotiva tänket ses i vissa svar. De intervjuade företagen ansåg själva att hälsopromotion skulle kunna bli en del i dagens systematiska arbetsmiljöarbete. Detta genom utbildningar, föreläsningar och målsättningar där företagshälsovården kunde komma att spela en stor roll. En god arbetsmiljö utgörs av gemenskap, aktiv friskvård, eget ansvar, bra fysisk arbetsmiljö och välfungerande ledarskap. Därmed finns stora förhoppningar om att hälsopromotion som en del av dagens skyddsronder skulle kunna hjälpa företag till att bli en hälsosammare arbetsplats med friska, hälsosamma och välmående arbetstagare. / Workplace health promotion is based on creating new conditions that promote health. This can be achieved by either affecting the factors in the work environment or through the effects of the lifestyle of the workers. The problem addressed in this work is that today’s systematic work of environmental management only focuses on risks that already exist within the company, instead of working with promotion of health of the employee and thereby keep them healthy so that they can perform optimally. The aim of the thesis was to examine existing safety inspections from a health oriented perspective from different companies with the goal to see how today's systematic work of environmental management is integrated within their work plan. Furthermore to examine if health promotion could be a part of the systematic work of environmental management in the future. To get information for the study three different companies were contacted. The manager and the safety supervisor from each company were interviewed and the safety protocols from the different companies were collected. Based on the answers from the interviews and the information gathered from the safety protocols, no specific health promotion aspect could be found in today's systematic work environmental management. The participating companies had no knowledge of the implication of the health promotion aspect, but during the interviews some health promoting ways of thinking was seen in the answers from the respondents. According to the interviewed companies, health promotion could be a part of today's safety inspections through education, lectures and by setting goals where occupational health services could play a major role. A healthy work environment is based on companionship, health preservation, individual responsibility, good physical work environment and effective leadership. There is great hope that health promotion as a part of today's safety inspections could help businesses to become better with healthier employees.

The work environment has been constantly changing since the beginning of time. A lot has happened since the time of the industrialism and the first work environment law came into force in sweden. The focus was first on the physical factors as there was a lot of industry and craft work. This was because there were a lot of industry and craft work. But in connection with the development of society the work environment and it´s rules had to be changed several times in order to be able to maintain a pleasant work environment. But how much focus has actually been placed on the psychosocial factors since the workenvironment law came into force in Sweden? The numbers of the sickleave is at a very high level and are also longer than before. The mental illnes in society continues to increase. What is the employer’s responsibility when it comes to the working environment? Is the regulations clear enough or are they still open for interpretation? Many employers still suffers from ignorance and the workers doesn’t know about their rights. Is there really enough talk about the psychosocial problems today or do they need to be highlighted further? This has become a major social moment at the present time. According to the workenvironment law, the employer must take all necessary measures to prevent bad health at work. But how far does that responsibility actually reach?

Rapportering av tillbud är generellt bristfällig. Flera olyckor skulle kunna ha förhindrats om tillbudsrapporterna hade kommit in. Mycket av arbetet med att förhindra olyckor ligger idag på arbetsplatsledningen och därmed krävs det en kontinuerlig och integrerad kommunikation mellan yrkesarbetare, underentreprenör och arbetsplatsledning. Arbetsplatsolyckor på byggarbetsplatser i Sverige står idag för den tredje högsta siffran vad gäller inrapporterade olyckor. Tillsammans med bransch- och arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier vill byggsektorn förbättra rutinerna så att arbetet sker på rätt sätt från början eftersom detta skulle kunna förhindra att någon skadas eller att någon omkommer på arbetsplatsen, då brister i tillämpning av rutinerna oftast är orsaken.   Denna studie undersöker behovet av ett digitalt rapporteringsverktyg för mobiltelefon, som främst är riktat till yrkesarbetare och underentreprenör samt undersöka hur tillbudsrapportering och arbetsmiljöarbete kan förbättras. Studiens undersökande del indelades i tre segment för att identifiera hur en digital rapporteringslösning kan bidra till ett enklare arbetssätt och främja underentreprenörens delaktighet i tillbudsrapportering. Litteraturstudier och samtal med intressenter genomfördes med arbetstagare från fyra olika delar av Wästbyggs organisation för att få en uppfattning om hur fallföretaget arbetar med arbetsmiljö och tillbudsrapportering idag. Slutligen genomfördes en intervjustudie baserad på samtal med sju respondenter från sex olika delar av fallföretagets organisation.  Förhoppningsvis kan studien bidra till att fallföretaget i framtiden väljer att använda en digital rapporteringslösning för tillbud, då det enklare skulle involvera underentreprenörer med både svensk och utländsk bakgrund samt förenkla uppföljningen för arbetsplatsledningen och kvalitets-, miljö- och arbetsmiljögruppen. I rapporten diskuteras definitionen av ett tillbud, förändringsarbete i fallföretagets organisation, kommunikation på byggarbetsplats och applikation till mobiltelefon. Gemensamt bidrar dessa till ett mer välfungerande arbetsmiljöarbete och innebär dessutom att fler tillbud kan rapporteras in.   För att arbetsmiljöarbetet och tillbudsrapporteringen ska kunna förbättras ytterligare bör även rutiner förtydligas samt följas upp. Detta genom ett bättre ledarskap innefattande nya metoder som förenklar spridningen av värdefull kunskap internt, vilket skulle främjas av mer lättläst information tillgänglig på både svenska och engelska. / Work-related accidents at construction sites in Sweden today represents the third largest number regarding reported accidents. Together with the industry council Sveriges Byggindustrier the construction sector wants to improve the routines aiming for the work to be performed correctly from the beginning since this would prevent personal injuries or incidents with deadly outcome, as shortcomings in the routines is the most common cause. Incident reporting is generally lacking; thus, many accidents could have been prevented if the incident reports had been sent in. A large part of the work regarding accident prevention is today the responsibility of the workplace management. Hence there is a demand for continuous and integrated communication between the professional workers, subcontractors and the work-place management.     This study aimed to investigate the need of a digital reporting tool for mobile phone use, mainly directed to the professional workers and subcontractors as well as elucidate how incident reporting and health and safety management system can be improved. The investigating part of the study was divided into three subparts to identify how a digital report solution could contribute to a simplified mode of working, promoting the subcontractors’ involvement in the incident reporting. Literature studies combined with conversations with the stakeholders were conducted with the employees from four different sections of Wästbyggs organisation to get a perception about how the case-company handles the work environment and incident reporting today. Finally, an interview study based on conversations with seven respondents from six different parts of the organization of the case-company was conducted.  Hopefully, this study can contribute to the case-companies choosing a digital solution for incident reporting in the future. This would in a simpler way involve the subcontractors regardless of origin and it would also simplify the follow-up for the workplace management as well as for the quality-, environment-, and work environment group. In this report, the definition of an incident, change-promoting work in the organization of the case-company, communication at the construction site and a mobile phone application was discussed.      Taken together, these factors contribute to a more smoothly functioning health and safety management system and could further lead to an increase in incident reports being sent in. In order for the health and safety management system and incident reporting to be additionally improved, the current routines ought to be improved and followed up. This could be implemented through better leadership including novel improved methods, simplifying the proliferation of valuable knowledge internally which could very well be promoted by legible information available in both Swedish and English.

Bakgrund: Företagshälsovården i Sverige avses som en oberoende expertresurs till företag och ska identifiera samt förklara sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Generellt sett anlitar kundföretag FHV framförallt för reaktiva, efterhjälpande insatser då ohälsa redan har uppstått i företaget. Byggnadsarbetare vistas ständigt i en riskfylld miljö och utsätts för tunga lyft, ensidiga arbetsrörelser och ogynnsamma arbetsställningar. Det är därför viktigt att undersöka hur företagshälsovården kan bidra till det förebyggande arbetsmiljöarbetet till kundföretagen för att möta utmaningarna i byggarbetsmiljön.Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns för företagshälsovårdens förebyggande arbetsmiljöarbete.Metod: En litteraturstudie och en intervjustudie genomfördes under våren 2013. Vetenskapliga artiklar och andra dokument inhämtades via databaser tillgängliga via bibliotek vid KTH, Göteborgs Universitet samt Halmstad Universitet. Tio individuella semi-strukturella intervjuer utfördes med arbetsmiljöingenjör och kundansvarig på en Feelgood-enhet samt med arbetsledare, skyddsombud och med personer som hade en HR- och arbetsmiljöposition på två av Feelgoods kundföretag inom byggbranschen.Resultat: Utifrån analysen framkom åtta teman som utgjorde möjligheter och hinder för det förebyggande arbetsmiljöarbetet: konsultativt förhållningssätt, systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsbesök, kompetens, marknadsföring och kommunikation, ledningsgruppen, bristande samordning mellan yrkesprofessionerna på FHV samt kundavtalet.Slutsats: Företagshälsovården behöver ta ett större ansvar i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och ifrågasätta kundföretagen för att råda dem i bra arbetsmiljölösningar. Företagshälsovården behöver även bli bättre på att marknadsföra sin verksamhet för att kundföretagen ska veta vad de kan utnyttja FHV till. Feelgood är professionella och har hög kompetens i de individuella samtalen men kan förbättra sin branschkompetens på organisatorisk nivå. Arbetsplatsbesök efterfrågas och kundföretagen såg att FHV har en roll i att utföra tekniska mätningar och att hjälpa till i arbetet med arbetsrotation. De förebyggande arbetsmiljötjänsterna borde vara skrivna i avtalet för att de ska utnyttjas i större utsträckning. / Background: The occupational health services (OHS) in Sweden is provided as an impartial expert advice to client companies and shall identify and explain the relationship between work, organization, productivity and health. In general, client companies use the occupational health services particularly for reactive services, when illness has already occured in the company. Construction workers staying constantly in a hazardous environment and are exposed to heavy lifting, monotonous movements and bad working positions. It is therefore important to examine how occupational health can contribute to the preventive work environment for client companies to meet the challenges of the construction work.Aim: The aim of the study was to investigate the opportunities and barriers that exist to the preventive work of occupational health services.Method: A literature review and an interview study was conducted in spring 2013. Scientific papers and other documents were obtained through databases available through the libraries at the Royal Institute of Technology, University of Gothenburg and Halmstad University. Ten individual semi-structural interviews were carried out with a safety engineer and an account manager at a Feelgood unit, as well as with supervisors, safety representatives and with people who had an HR and working position on two of Feelgoods client companies in the construction industry.Results: The analysis revealed eight themes that represented opportunities and barriers to preventive work environment: consultative approach, systematic work environment management, workplaces visits, competence, marketing and communication, management, lack of coordination between professions in occupational health services and customer agreement.Conclusion: The occupational health service needs to take greater responsibility in preventive work environment and challenging client companies to advise them in good working solutions. Occupational health services also needs to be better at marketing their business to client companies to know what they can use OHS for. Feelgood are professional and have high competence in the individual conversations but can improve their professional skills at organizational level. The client companies demand field visits and they saw that OHS has a role in performing technical measurements and help in the process of job rotation. Preventive health services should be written into the agreement in order to be utilized to a greater extent.