The need to accurately measure multi-junction (MJ) tandem solar cells' subcell current-voltage characteristics is increasing due to the vital information they provide about the efficiency, stability, and longevity of the cells. These measurements are rather difficult compared to their counterpart single-layer solar cell measurements. The purpose of this project is to construct an instrument that is able to successfully bias multiple subcells in a tandem solar cell. This would allow accurate measurements of the J-V behaviours of individual subcells within the stack and by extent, allow analysis to optimise future tandem cell technology. The instrument made is a controllable multi-chromatic light-emitting diode array, consisting of six wavelength-different LEDs ranging between ultraviolet and infrared light, which the intensity of is controlled bya slider control Graphical User Interface (GUI). This instrument will bemounted on a laboratory station at the institution of solar cell technology, Ångström laboratory. Although not perfect, the instrumentcan provide sufficient background light for biasing subcells of an MJ solar cell for a wide selection of cell band gaps

Implementation av solföljare förbättrar effektiviteten hos en solcell genom att optimera panelens riktning. En solföljare består av en mekanisk ställning, ett elektriskt styrsystem och motorer eller servomotorer som riktar panelen. För att öka den totala effektiviteten behövs ett elektroniskt styrsystem som förbrukar mindre effekt än ställningens ökade effekt jämfört med en statisk panel. I detta projekt utnyttjades spänningsdelade fotoresistorer för att känna av omgivningens ljusnivå, och servomotorer för att sedan rikta om solföljaren. För att omvandla ljusdatan till rörelsekommandon användes en Arduino. Projektet resulterade i en fungerande solföljare som utan större problem klarade av att över längre tider hitta den ljusaste punkten i omgivningen (följa solen det vill säga). För att avgöra den ökade effektiviteten så jämfördes solpanelens stationära effekt med effekten för samma solpanel monterad på solföljaren. Resultatet visar på en tydlig skillnad, men är begränsad då mätningar inte har gjorts på flertal tider under året. Totalt visar resultatet på att det finns flera fördelar med att använda en solföljare, men kan i brist på tillräcklig data inte fastslås att vara en mer effektiv metod än en statisk panel över ett längre tidsspann.

Det finns en efterfrågan på hög-precisa GNSS-enheter i skogshantering som utförs av skogsinspektörer, skogsägare, och plantskolor. Problemet är att en genomsnittlig enhet kostar 30 000 SEK och uppåt. Därför söker man efter en billigare lösning med samma noggrannhet. Lösningen bör vara tillgänglig och lätt då det är önskvärt att monterasystemet på ett planteringsrör eller stav. Lösningen bestod av Arduino och U-Blox:s NEO-M8P-2 monterat på kretskort från SparkFun. Kommunikation mellan enheterna realiserades meden NTRIP-program som tredje part. Med Bluetooth för NTRIP-klienten och LTE (mobiltelefoni) för NTRIP-servern kommunicerade en rover och en basstation med nätet, för att överföra hämta och skicka korrigeringsdata från stationen till rovern. Lösningen lyckades med att uppnå grundligt resultat och några förväntningar. Man lyckades med att ta fram en lösning som kostar mindre än 6000 SEK, eller 2500 SEK om man väljer bort basstationen och endast behållermottagaren; rovern. Alla målen och förväntningar för resultat kunde inte uppfyllas på grund av problem och utmaningar i både lösningen och komplikationer orsakade avfaktorer utanför projektets ram.

No description available.

No description available.

Examensarbetet hos Combitech Arboga gick ut på att utveckla en mikrodatorbaserad prototyp med ett grafiskt användargränssnitt för implementering i ett landningssystem. Dagens tekniska utveckling går snabbt och detta gäller särskilt inom försvarsindustrin. Behovet att förnya äldre tekniska system ökar med tanke på det samhällspolitiska läget som vi befinner oss i och då behöver materialet som används inom industrin vara tillförlitlig och användarvänlig för att kunna ge stöd åt personalen som använder det.  Arbetet utfördes under våren 2023 under en 20 veckors period och påbörjades med en analys av det nuvarande systemet för att skapa koncept åt prototypen. Ny hårdvara utvecklades och implementerades med den allmänt tillgängliga mikrokontrollern Arduino Mega 2560. En grafisk display användes också i projektet. Målet med examensarbetet var att efterlikna den nuvarande layouten av felsökningsenhetens informationsvisning fast på en digital display. Arbetet berörde många områden som kretsdesign, kretskonstruktion, mjukvaruutveckling samt några olika tester och simuleringar. Arbetet resulterade i en funktionell prototyp som uppfyller de satta kraven och en prototyp som skapar bra förutsättningar för vidareutveckling och slutgiltig serieproduktion. / The thesis project conducted at Combitech Arboga aimed to develop a microcomputer-based prototype with a graphical user interface for implementation in a landing system. Today's technical development is progressing rapidly, especially in the defense industry. The need to modernize outdated technical systems is increasing due to the current socio-political situation, so the materials used within the industry need to be reliable and user-friendly to support the personnel using it. The thesis work was carried out during the spring of 2023 over a period of 20 weeks and began with an analysis of the current system to generate concepts for the prototype. New hardware was developed and implemented using the widely available microcontroller Arduino Mega 2560. A graphical display was also utilized in the project. The objective of the thesis work was to emulate the current layout of the troubleshooting unit’s information on a digital display. The thesis work encompassed various areas, including circuit design, circuit construction, software development, as well as several tests and simulations. The outcome of the work was a functional prototype that fulfills the specified requirements, thereby establishing a solid foundation for further development and eventual production.

Avdelningen Marina System på Kungliga Tekniska Högskolan har designat och konstruerat en autonom undervattensfarkost (AUV). I dagsläget drivs farkosten drivs av ett litiumpolymerbatteri. Ett bränslecellssystem bestående utav PEM-bränslecellsstackar (Polymerelektrolytbränslecell), metallhydrid och trycksatt syrgas har designats för att byta ut det befintliga litiumpolymerbatteriet. För att få ett säkert system är det utrustat med vätgassensor, trycksensor, voltmätare samt temperatursensor. Eftersom både syrgas och vätgas måste medföras i farkosten, jämfört med landgående fordon som kan utnyttja syret från omgivande atmosfär, har olika bränslelagringsmetoder undersökts. För att lagra syrgas har trycksatt gas valts, denna lagras i en tank gjord av kolfiber och ett har ett tryck på 300 bar. Vätgasen väljs att lagras i en FeTi-metallhydrid på grund av dess volymmässiga fördel. Metallhydrid är en volymeffektiv men viktineffektiv lagringsmetod, vilket gör att den är perfekt till en undervattensfarkost. Metallhydriden förvaras i en tank gjord av aluminium. Eftersom bränslecellerna producerar vatten har olika sätt att fånga upp detta undersökts. Regenerad cellulosa (disktrasa) har hög absorptionsförmåga och har därför valts för systemet. De bränslecellesstackar som införskaffades har testats med hjälp av programvaran Labview. De presterade något under vad tillverkaren hävdade, något som antas bero på effektbehov hos kontroller och fläktar. Olika driftbetingelser har undersökts för att kunna använda bränslecellsstackarnas fulla potential. Det slutgiltiga systemet får ej plats i farkosten. En teoretisk studie för när bränsleceller blir mer volymeffektiva än batterier visar att för ett helt optimerat system går gränsen vid 3 liter, vilket motsvarar att 822 normalliter vätgas måste tas med. I framtiden skulle en kemisk lagringsmetod av syrgas vara att föredra, exempelvis väteperoxid. Metallhydrid är ett bra sätt att lagra vätgas men tankmaterialet skulle kunna vara exempelvis rostfritt stål istället för aluminium så att tanken blir mer volymeffektiv på grund av den högre brottgränsen hos stålet. Ett syrgasflöde till bränslecellen istället för ut i farkostens atmosfär skulle kunna öka verkningsgraden och därmed räckvidden.

I takt med att CNC-fräsmaskiner blivit mer tillgängliga för allmänheten, växerbehovet av billiga alternativ till marknadsledande mätprobar (TTP). Generiska sensorer med öppen hårdvara finns tillgängliga till låga priser, men det är okäntom en sensor för under 100 kr kan användas som komponent i en mätprob, där noggrannhetskravet kan vara i storleksordningen mikrometer. Detta skulle isåfallinnebära att det finns en möjlighet att tillverka mätprobar till tillgängligare priser än dagens marknadsledande probar. Denna studie avsåg att undersöka ifall dessa sensorer var lämpade för ändamålet. Därför bedömdes ett antal Arduinokompatibla sensorer utifrån deras prestanda och lämplighet som komponent i en automatisk mätprob för arbetsstyckeslokalisering i CNC-fräsmaskiner. Sensorerna och principerna som undersöktes var: mikrobrytare, induktiva sensorer, ultraljudssensorer, IR-sensorer och kontinuitetssensorer. Sensorerna testades i en fräsmaskin och deras spridning estimerades genom att beräkna standardavvikelsen hos mätdatan. Efter en litteratursökning och intervjuer med KTHs akademiker samt den tänkta målgruppen för mätproben Stockholm Makerspace, bekräftades kravbilden på sensorn. Där belystes vikten av det låga priset på slutprodukten samt ett krav på att osäkerheten ska vara runt 0.05 mm. Mikrobrytaren konstaterades vara den lämpligaste sensorn. Detta beror på dess låga pris, oberoendet av materialet på arbetsstycket och den höga repeterbarheten. Repeterbarheten beräknades vara 5 μm med en konfidensintervall på 95%. / Since CNC-milling machines have become more accessible to the public, so has the demand for economical alternatives to the market-leading product, Trigger Touch Probes (TTP). Generic sensors with open hardware are now obtainable for a low price, but it is unknown if a sensor with a cost of under 100 SEK can be used as a component in a measuring instrument. Especially where the required accuracy lies in microns. If that is the case, it would be possible to manufacture TTP at more accessible prices than the current standard. This study aimed to answer whether the low cost sensors were suitable for this application. A number of Arduino compatible sensors were therefore evaluated in terms of performance and suitability as a component in an automated measurement probe for workpiece localization in CNC-machines. The sensors/ principles that were evaluated were: micro switches, inductive sensors, ultrasound sensors, IR-sensors, and continuity sensors. The sensors were tested in a milling machine and their statistical dispersion (scattering) were estimated by calculating the standard deviation of the data. After a literature study and interviews with academia from KTH and the intended customer, Stockholm Makerspace, the requirements on the probe were decided. The importance of the low cost of the final product were brought to attention and the requirement of a variance around 0.05 mm. The micro switch was evaluated to be the most suitable sensor due to the low price, high repeatability, and the fact that it was independent of the workpiece’s material. The repeatability was measured to be 0.0052 mm with a confidence interval of 95%.

Göteborgs Tekniska College valde att starta en ny kurs våren 2018 inom Teknik specialisering. Kursen skulle inkludera ett större projekt där deltagarna får bygga en självkörande bil i en ”uppkopplad stadsmiljö” med målet att utveckla och tillämpa färdigheter inom programmering, elektronik och projektutförande. Inom dessa ramar syftar examensarbetet att ta fram teoretiskt och praktiskt material för att framställa en prototyp för en automatiserad bil och kursens genomförande. Teorimaterialet innehåller kunskap som krävs utav elever för att kunna bygga en självkörande bil (autonom bil). Den praktiska delen innebär att bygga en fungerande självkörande bil så att den kan navigera sig fram inom ett avgränsat område utan att kollidera med något föremål. Kursupplägget skall genomföras på ett pedagogiskt sätt i syfte att deltagarna senare, med hjälp av sina kunskaper, kan genomföra projektet kring den självkörande bilen. Utifrån detta syfte har följande problemställningar formulerats: (i) Designa en billig och enkel autonom bil som ska kunna följa vägmarkeringar på marken, förflytta sig självständigt mellan två punkter och undvika hinder. (ii) Utarbeta ett kursupplägg för en projektbaserad kurs som ska uppfylla vissa kursmål. För att kunna uppfylla syftet har tidigare forskning om autonoma bilar studerats för att få en helhetsinsikt i byggnation och styrning samt vad man behöver tänka på vid implementering av autonoma bilar. När det gäller kursupplägg har teorier om teknikinlärning via projekt legat till grund för planering och genomförandet. Resultatet blev en fungerande autonom bil som var uppbyggd av de valda komponenterna. Under laborationstillfällena har deltagarna utvecklat kunskaper om funktion och egenskaper hos analoga och digitala elektronikkomponenter. Undervisningsmetoden projektbaserat lärande skapade förutsättningar för deltagarna att utveckla förmågor i problemlösning, samarbete och planering, vilket i sin tur ledde till en fullständig projektprocess och en fungerande slutprodukt. / In the spring of 2018, Gothenburg’s Technical College decided to start a new course in technology specialization. The course would include a larger project where participants build a self-driving car with the goal of developing and applying skills in programming, electronics, and project execution. Within this framework, the thesis aims to prepare theoretical and practical material to produce a prototype for an automated car as well as for the implementation of the course. The theoretical material contains knowledge required of students to be able to build a self-driving car (autonomous). The practical element involves building a functioning self-driving car so that it can navigate within a specified area without colliding with objects. The course should be carried out in a pedagogical way with the aim that the participants can later, with the help of their knowledge, carry out the project of the self-driving car. Based on this aim, the following problems have been formulated: (i) Design a cheap and simple autonomous car that should be able to follow road markings, navigate independently between two points and avoid obstacles. (ii) Develop a course design for a project-based course that must meet certain course goals. To fulfill this aim, previous research on autonomous cars has been studied to gain an overall insight into construction and control as well as what needs to be considered when implementing autonomous cars. In terms of course design, literature on project-based technology learning has been the basis for course implementation. The result was a functioning autonomous car, built by the selected components. During the laboratory sessions, the participants developed knowledge of the function and properties of analog and digital electronic components. The teaching method project-based learning created conditions for the participants to develop abilities in problem solving, collaboration and planning, which in turn led to a complete project process and a functioning final product.

The UnoSat Platform is a software and 3D structure platform built with Arduino Uno boardsthat allows easier implementation of a satellite project in a 1-n unit CubeSat format. It isdesigned to improve and speed up development of balloon - nanosat projects of the M2 TSImaster. It provides a 3D-printable Lego based structure that can be extended by stackingmultiple pieces on top of each other. The structure parts allow to quickly increase thenumber of Arduinos and add shields on top of already integrated Arduinos. Because ofthis, the structure allows for easy prototyping, and printed pieces can be reused in futureprojects. The platform also provides a communication system that is very efficient andreduces the possibilities of programming mistakes when implementing communication. Itallows serializing and parsing data into and from a binary format, provides protection againsttransmission errors via cyclic redundancy checksum and allows dynamically sized messagepayloads. Additionally, it supports one way or both ways communication not only between agroundstation and an embedded device, but also between two embedded devices. The codeon the embedded device is generated specifically for a communication configuration, whichmakes it very efficient in terms of processing and memory usage on the embedded device.