En stor andel av Sveriges hotade växt- och djurarter är beroende av skogen som livsmiljö, och har under en lång tid påverkats negativt av skogsbrukets framfart i skogslandskapet. Skogsbruksåtgärder såsom avverkning, gallring och röjning kan förstöra både livsmiljöer och påverka interaktionerna mellan populationer om miljöhänsynen är bristande, vilket kan hota den långsiktiga överlevnaden på platsen och därigenom även artens bevarandestatus. Artskyddsförordningen är det huvudsakliga regelverket i svensk lagstiftning som reglerar skyddet av växter och djur, och är en viktig del i arbetet för att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för arter. Syftet med mitt projekt är att analysera hur fem skogslevande nationellt hotade arter och deras livsmiljö påverkas av skogsbruket, samt hur en skogsbruksåtgärd kan genomföras på ett sådant sätt så att den inte bryter mot förbuden inom artskyddsförordningen och därmed hotar arternas bevarandestatus. Åtta fältbesök gjordes till skogsbestånd där arterna observerats, där den omgivande miljön och viktiga strukturer såsom mängd död ved, vegetationssammansättning och ljusinsläpp noterades. Specifika fallstudier för varje art och dess förekomstlokal kunde sedan konstrueras utefter den insamlade informationen för att besvara den aktuella frågeställningen. Ett hållbart skogsbruk i linje med artskyddsförordningen har framförallt visat sig innebära avsättande av större sammanhängande områden och tillämpning av hyggesfria metoder vid avverkning, men även ökad miljöhänsyn är en viktig faktor. Grunden till ett hållbart skogsbruk bygger på medvetenhet, vilket endast kan uppnås genom satsningar på utbildning inom branschen.

Lunds kommun har under några somrar tillbaka inventerat olika faunagrupper i olika naturområden i Genarp, en mindre ort som ligger cirka 2,5 mil sydöst om Lund. Under dessa somrar (2007-2010) hittades och registrerades nio olika rödlistade insektsarter i Blüchers park, ett naturområde med en mosaik av olika naturtyper på sandunderlag. Blüchers park är cirka 2,7 hektar stort och ligger i Genarps östra del. Detta arbete kompletterar de ovan nämnda insektsinventeringarna med en florainventering av Blüchers park. Syftet med arbetet är dels att söka förståelse till varför funna kärlväxter i Blüchers park växer där de växer, dels att ta reda på vilka skötselåtgärder som skulle kunna vara lämpliga i området, det vill säga hur förekomsten av funna rödlistade insektsarter kan komma att gynnas genom olika floraskötselåtgärder. Under juni-augusti 2011 återfanns 175 kärlväxtarter i Blüchers park. Av dessa var nio stycken (5 arter och 4 artgrupper) så kallade förbindelseväxter (växter som rödlistade insektsarter är beroende av) av särskilt intresse eftersom åtgärder som gynnar dessa även kan förväntas gynna de tidigare funna rödlistade insektsarterna. För att kunna gynna förbindelseväxterna och mångfalden av andra växtarter samt rödlistade insektsarter i Blüchers park så krävs det en förändring av dagens floraskötsel i parken. Vissa växtarter främjas av en typ av skötsel och således främjas även de insektsarter som livnär sig på dessa växter. Andra växtarter främjas av en annan typ av skötsel. För att klargöra vilken eller vilka typer av floraskötselåtgärder som skulle vara lämpliga för förbindelseväxterna och vidare de funna rödlistade insektsarterna i Blüchers park, så analyseras och diskuteras fakta och data om förbindelseväxterna samt för- och nackdelar med de olika skötselåtgärderna; bränning, bete, slåtter och markomrörning. Slåtter bedöms vara den bästa floraskötselåtgärden för större delen av Blüchers park trots att flera av förbindelsearterna i parken anses mer direkt gynnade av bete än av slåtter (Ekstam 1997). Att bränna av hela eller delar av delområde 4 för att främja ljungen samt att genomföra viss markomrörning i delar av parken för att underlätta för markbobyggande insekter, är också relevant. Fröspridning och utplantering av fler förbindelseväxter samt röjning kring ljuskrävande träd och buskar är ytterligare åtgärder som skulle kunna komma att gynna artrikedomen i området. Sammanfattningsvis uppvisar Blüchers park en flora- och faunadiversitet som är värd att bevara och utveckla. Denna studie bidrar med kunskapsunderlag för detta arbete. / Lund has since a few years back made some inventories of different fauna groups in different natural areas in Genarp; a small community located about 25 kilometers to the southeast of Lund. During those summers (2007-2010) nine red-listed insect species was found and registered in Blüchers Park, a nature area with a mosaic of different habitats on sand ground. Blüchers Park is approximately 2.7 acres and is located in the eastern part of Genarp. The purpose of this work is partly to seek understanding of why the found vascular plants in Blüchers Park grow where they grow, partly to find out which management actions that might be appropriate in the area, that is how the presence of the found red-listed insect species may benefit from different management measures. During June-August 2011, 175 different plant species were found in Blüchers Park. Of these, nine so-called liaison plants (five species and four species groups) were of special interest to benefit. This because they are plants on which red-listed insect species, found in earlier surveys, rely for their survival. To promote the liaison plants and the diversity of other plant species and endangered insect species in Blüchers Park, it requires a change in the flora management in the park. To clarify which type or types of flora management actions that would be appropriate in Blüchers Park, the facts and data about the liaison plants and the pros and cons of the various management actions such as burning, grazing, mowing and soil mixing were analyzed and discussed. Mowing was shown to be the best flora management action for most of Blüchers Park although several of the liaison species in the park are more directly favored by grazing than by mowing (Ekstam 1997). Burning of all or part of subarea 4 to promote the heath and to implement a land agitation in parts of the park to facilitate ground nesting insects, is also relevant. Seed dispersal, planting of more liaison plants and clearing around the light demanding trees and shrubs are additional measures that might benefit biodiversity in the area. In summary Blüchers park exhibits a flora- and faunadiversity that is worth preserving and developing. This study contributes to knowledge base for this work.

Vi vill med det här kandidatarbetet problematisera människans distanstagande från dess släktskap och samevolution med djur och maskiner. Tillsammans med bland annat Donna Haraways cyborgfenomen, följeslagande arter och snörlekar vill vi påvisa samhörigheten mellan medvetna varelser. För att skapa nya förhållningssätt och perspektiv för släktskapet använde vi oss av naturliga användargränssnitt, artificiell intelligens, designfiktion, Haraways snörlekar och kvalitativt undersökande som tolkande undersökande. Med de här begreppen som grund i undersökningens gestaltande har vi undersökt kommunikationens kritiska roll i relationer mellan medvetna varelser. Vi har med hjälp av naturliga användargränssnitt undersökt tillvägagångssätt för att påvisa människans samevolution med maskiner och hur människor kan förstå dem som jämställda varelser i samhället. Vi förstår även naturliga användargränssnitt som exemplifiering för att argumentera medvetna maskiner som, likt människor, en jämställd varelse i samhället. / In this Bachelor thesis we want to problematize denial of human relations with animals and machines. With, among other things, Donna Haraways cyborg, companion species and string figures, we want to show the fellowship between aware creatures. To create new approaches and perspectives for the relations between humans, animals and machines, we use natural user interfaces, artificial intelligence, design fiction, Haraways string figures and qualitative research to look into this thesis problem area. These ideas and concepts, as roots of this thesis, was used to form and design the thesis artifact. To show communications critical role in relations between aware creatures. We have, with natural user interfaces, researched approaches to show human relations and fellowship with machines. But also how to understand them as equal creatures. Natural user interfaces is also used in this thesis to show an example of how to discuss artificial intelligence as equals to humans in society.

Det är viktigt att bevara den biologiska mångfalden av etiska skäl och för att människan är beroende av naturen. Bevarandet av den biologiska mångfalden är viktigt för en hållbar utveckling och därför behöver kunskaper om biologisk mångfald tillgodoses människan. Förskolan och skolan ska förmedla dessa kunskaper och därför analyserar vi här forskning om vilka kunskaper lärarstudenter, elever i grundskolan och barn i förskolan har om biologisk mångfald samt vilka aspekter och faktorer som bidrar till att de tar till sig kunskaper om biologisk mångfald, särskilt i artkunskap. Syftet är att beskriva resultat och egenskaper hos vetenskapligt granskade artiklar, i vilka arter och biologisk mångfald behandlas. Med hjälp av sökord och urvalskriterier identifierade vi nio vetenskapliga artiklar i olika databaser och vi kartlade dem för att få en övergripande bild av innehållet. Praktiskt görande i autentiska miljöer, lärares engagemang och intresse, personliga faktorer samt olika typer av hjälpmedel som bland annat professionell hjälp av experter är alla delar som behöver samspela för att lärarstudenter, elever i grundskolan och barn i förskolan ska kunna ta till sig kunskaper om biologisk mångfald. Varierande metoder användes i de olika studierna men sammantaget har de kommit fram till liknande resultat. Vi belyser också eventuella styrkor och svagheter för att kunna värdera kvalitén i forskningen. För att uppfylla vårt syfte använde vi oss av två frågeställningar: Vilka kunskaper i artkunskap och biologisk mångfald har barn i förskolan, elever i grundskolan och lärarstudenter? Har lärarstudenter den kunskap som behövs för att kunna förmedla de kunskaper i biologisk mångfald, framför allt i artkunskap, som barn i förskolan samt elever i grundskolan behöver? Det visade sig att kunskaperna var bristfälliga hos samtliga och att vissa lärarstudenter inte har förståelse för den biologiska mångfaldens betydelse. Lärarstudenter kan således ha otillräckliga kunskaper för att undervisa. Ytterligare forskning i området har påvisats i artiklarna, vilket är positivt eftersom det kan göra att fler blir medvetna om den biologiska mångfaldens betydelse i relation till yrkesutövningen. Det är viktigt att vi i vår kommande yrkesroll ger möjligheter till ett meningsfullt lärande i biologisk mångfald.

Population studies have become important tools in conservation biology and genetic analyses are used to investigate genetic diversity within and among populations. Genetic variation can help improve fitness and ecological resilience. However, knowledge about genetic diversity is scarce for most wild species in Sweden. Insight in genetic population structure, can help us understand a species ́ ecological traits and improve species conservation. Fungi are fundamental components in terrestrial ecosystems, yet they have gotten little attention in conservatory work in Europe. In my bachelor thesis, by a short literature review and GIS- analysis of species occurrence data, I have developed a sampling scheme for a conservatory, genetic population study of the threatened pig’s ear mushroom, Gomphus clavatus. The population study aims to investigate genetic structures of the pig’s ear mushroom, in Sweden and surrounding countries. I collected occurrence data from nine countries and processed a total of 3232 findings, which were all compiled in Arcmap. A preliminary selection of localities in Sweden was made through identifying around twenty localities with recent findings, in protected areas. Eight localities of particular interest were included in the selection, one location with findings of morphologically divergent specimens were among those localities. For the surrounding countries, the preliminary selection included localities with findings reported between years 2015–2020. In my literature review, previous studies were not comparable in a way that could guide the design of a sampling scheme for the pig ́s ear mushroom. For clonal species, one should prioritize the total number of localities rather than the number of samples per site, and vice versa for sexually reproducing species. Since the pig ́s ear mushroom belongs in both groups, I suggest a combination of higher density sampling efforts at two localities, together with single sampling at a greater number of geographically distributed localities.

Loss of biodiversity is a global concern and one of the affected habitats are meadows, where we have a large species richness among fungi and vascular plants who interact in ways that are poorly researched. Many of these meadow species are severely affected by reduced meadow areas which have been converted into farmland, lost their rich flora and mycota because of added fertilizers or have been left unmanaged. The purpose of this study was to investigate if there is any connection between species richness in plants and fungi on meadows, if the meadow age affects species richness, and if environmental variables such as pH, shadowing, moss and soil type has an effect on species richness. During the summer of 2021 plants were counted and in the fall the fungi was counted. Statistical analysis was performed on two different datasets, one with all species counted, one with plant species that have their main habitat on meadows, and fungi commonly known as waxcaps. The result showed a significant connection in species richness between plants and fungi when all species were tested and when a selection of meadow living species was tested. The effect of time showed that the youngest meadow contained the least number of species. Shadowing for plants had a significant negative effect when all species were counted, and all other tests of GLM-models showed significant effects on plants by fungi and vice versa. The results show that there is an interaction between plants and fungi, although we today have a poor knowledge about the actual functionality of these interactions. Other studies have tested low-cost methods to establish meadows in cities and ski slopes, where it is possible to create new suitable habitats for species that have meadows as their main habitat. One of the meadows in this study shows that overgrown meadows can be restored with great results. / Förlust av biodiversitet är ett globalt problem och ett av de habitat som påverkas är ängarna, där det finns en stor artrikedom bland svampar och växter som interagerar med varandra på ett sätt som i dag är dåligt utrett. Många av dessa arter hotas av kraftigt minskande arealer av ängar vilka har gjorts om till åkrar, gödslats så att de har förlorat sin rika flora och funga samt växer igen då de inte längre anses vara användbara. I denna studie undersöks om det går att finna ett samband mellan antalet arter av växter på en äng och antalet arter av svampar samtidigt som påverkan av tiden lokalen har varit en äng testas. Dessutom undersöks vilken påverkan pH, skugga, täckning av mossa och jordtyp kan ha. Under sommaren 2021 inventerades växter och därefter svamparna under hösten. Analysen gjordes i två olika indelningar där alla arter togs med i en och den andra en reducerad indelning där enbart ängsspecifika växter och vaxskivlingar togs med. Datat analyserades statistiskt och resultatet visade att det finns ett signifikant samband mellan antalet arter av växter och antalet arter av svampar både när alla arter räknades in och när de specifikt ängslevande arterna togs med. Effekten av tiden ängarna varit hävdade visade flera signifikanta resultat där tendensen var att den yngsta ängen innehöll minst antal arter. Skuggning visade en signifikant negativ effekt på antalet växtarter när alla arter togs med och övriga statistiska test med GLM visade en signifikant påverkan av växter på svampar och omvänt. Detta resultat visar att det finns interaktioner mellan svampar och växter på ängarna, även om vi idag inte har så god kännedom om hur interaktionen faktiskt fungerar. Det finns undersökningar som visar att det med relativt billiga metoder går att skapa nya ängar både i städer och i skidbackar för att skapa nya lämpliga habitat för ängslevande arter samtidigt som en av ängarna i denna studie visar att vi med rätt vilja kan väcka liv i en äng som under lång tid fått växa igen.

The Spanish slug (Arion vulgaris) is a problem both for commercial farmers and home gardeners in Europe, and it can negatively impact biodiversity. To limit its dispersal, it is important to understand the links between habitat use and behaviour. I tested if mowing had an effect on the movement pattern of the Spanish slug in a meadow. My hypothesis was that the slugs should move shorter distances during the day and longer distances at night if the grass was cut short than if the grass was kept high, because high grass may offer protection and food resources. I collected 92 Spanish slugs and tagged them with PIT tags. Sixty-eight slugs survived the tagging, and they were released in a meadow in Sätila, Sweden. The meadow was divided into two equally sized sections and 34 slugs were released in each section. On day one after releasing the slugs, 17 slugs were found alive and within the test area, those were included in the test.  In a first part of the study, I measured the movement of the slugs by a mobile antenna without altering the habitat. Before the second part of the test, I mowed the meadow in one section and kept the other section unaltered. The measurements from the telemetry survey showed that the slugs were moving faster at night than during the day time in both sections (mean ± SE = 25,8 ± 6,4 at night and 5.9 ± 1,7 cm/h during the day). In the second part of the test where the grass in one section had been cut, there was a slight trend that the slugs were moving slower at night in the short grass (25,9 ± 8,8) than in the high grass (48,8 ± 9,4 cm/h), in contrast to my hypothesis. The corresponding daytime values were 26,6 ± 9,0 in the short grass and 13,9 ± 3,4 cm/h in the high grass. My study was carried out under humid weather conditions. If the study was to be repeated in dry conditions, this may result in the slugs being exposed to sunlight during daytime, which would potentially impact their diel behaviour in the two habitats. / Mördarsniglar (Arion vulgaris) är ett problem för både privata och kommersiella odlare och de kan påverka den biologiska mångfalden negativt. Habitatets betydelse för deras beteende är viktigt att förstå för att lära sig mer om hur sniglarna potentiellt kan begränsas. Jag testade om kortklippt gräs påverkar sniglarnas rörelsemönster så att de rör sig mer på natten och kortare sträckor dagtid jämfört med sniglar i högt gräs, där de potentiellt har mer skydd och tillgång till föda. Jag samlade in 92 mördarsniglar och försedde dem med varsin PIT-tag. Sextioåtta sniglar överlevde till testets start och släpptes ut i ett ängsområde i Sätila, Sverige. Området delades upp i två lika stora delar, 34 sniglar placerades i vardera delen. I en första försöksomgång av studien behölls båda delarna oklippta. Inför den andra försöksomgången, klippte jag gräset i den ena delen medan jag lät den andra vara oklippt. Efter utsläppet återfanns 17 sniglar vid liv inom studieområdet och dessa inkluderades i studien. Mätningarna från den första försöksomgången visade att sniglarna rörde sig mer på natten (medelvärde ± SE) 25,8 ± 6,4 än på dagen 5.9 ± 1,7 cm/h i båda delarna. I den andra försöksomgången, fanns en icke-signifikant tendens till att sniglarna rörde sig mindre på natten i delen med klippt gräs (25,9 ± 8,8) än i delen med oklippt gräs (48,8 ± 9,4 cm/h; tvärtemot vad jag hade förväntat mig. Dagtid var medelhastigheten 26,6 ± 9,0 i det kortklippta gräset och 13,9 ± 3,4 cm/h i det oklippta långa gräset. Studien genomfördes i fuktigt väder. Att istället mäta sniglarnas rörelser under torr väderlek skulle potentiellt kunna påverka resultatet eftersom sniglarna då blir mer utsatta dagtid för solinstrålning, framförallt i det korta gräset.

Syftet med denna litteraturstudie är att ge en bild av det svenska skogsbruket och dess påverkan på den biologiska mångfalden. Idag är det trakthyggesbruket som mest påverkar den biologiska mångfalden i Sverige och har lett till att många skogslevande arter idag är hotade och rödlistade. I denna studie har vi tittat på hur en produktionsskog skiljer sig från en naturskog när det gäller trädsammansättning, förekomst av död ved, fragmentering, skogskontinuitet och störning i form av brand. Vi har tittat på hur organismgrupperna svampar, lavar, mossor, kärlväxter, insekter, fåglar och däggdjur påverkas av skogsbruket. I denna studie ger vi även ett förslag på hur lärare, genom en exkursion, kan lära ut om biologisk mångfald i skolan.

Invasive alien species is one of the biggest threats to biodiversity worldwide. American Skunk-cabbage (Lysichiton americanus) is an invasive alien plant originating from North America. It has become naturalised in several European countries, including Sweden. American Skunk-cabbage is a threat to other plants as it forms dense stands and outcompetes native vegetation by shadowing. It is believed that the biggest population of Skunk-cabbage in Sweden is along Fylleån in Halland. The aim with this report is to map the distribution of Skunk-cabbage in a section of the stream and to examine different methods for control and eradication of the weed. A survey was performed along a section of the stream between the dates 30th April – 8th May 2019. The survey was executed from Ryaberg to Torsaberga (13 km). The search area was comparted into 6 locations. The highest point where Skunk-cabbage was found upstream in Fylleån was at location 6. A total of 4157 individual plants were found along a stretch of 6km and 34 km of the stream is believed to be affected by the invasion. A majority of the plants grows in marshland. Both mechanical and chemical control are used when eradicating Skunk-cabbage. The most common method is digging by hand. This is also the method that I recommend in the event of an eradication campaign in Fylleån. No eradication efforts will be performed in Fylleån during 2019 due to restricted economical resources. Different projects are under development for the purpose of future eradication of Skunk-cabbage in Halland. / Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biodiversiteten globalt. Gul skunkkalla (Lysichiton americanus) är en invasiv främmande växt från Nordamerika. Arten är naturaliserad och etablerad i flera europeiska länder, däribland Sverige. Skunkkalla har en förmåga att konkurrera ut andra arter genom skuggning. Den bildar täta och stora bestånd och tränger på så vis undan annan växtlighet. Sveriges största bestånd av skunkkalla förmodas finnas längs med Fylleån i Hallands län. I bevarandeplanen för Natura 2000-området Fylleån finns en punkt om att man behöver ta ställning till de stora bestånden av skunkkalla i ån. Den här rapporten behandlar både utbredning och kartläggning av skunkkalla i en utvald del av Fylleån, samt bekämpningsmetoder för arten. Kartläggning av utbredningen har skett genom en inventering längs med ån. Inventeringen utfördes mellan Ryaberg och Torsaberga (13km) mellan datumen 30/4 – 8/5 2019. 4157 plantor av skunkkalla hittades längs en sträcka av 6km mellan Ryaberg och Fröbökekvarn. Fyndplatserna delades in i 6 lokaler. Lokal 6 är den högsta fyndplatsen av skunkkalla i Fylleåns lopp. 3,4 mil av ån bedöms vara påverkad av invasionen. Den vanligaste växtplatsen längs med ån bedöms vara sumpmark. I bekämpning av skunkkalla använder sig av både mekanisk och kemisk bekämpning. Den vanligaste använda bekämpningsmetoden visade sig vara bortgrävning för hand. Det är också den metoden jag förespråkar vid en eventuell utrotning i Fylleån. På grund av brist på ekonomiska resurser kommer inte någon utrotning att ske i Fylleån 2019. Olika projekt är nu under konstruktion för framtida bekämpning i länet.

The climate affects animal populations through several processes. These processes includereproduction, phenology and the success of hunting. By influencing the phenology of species theclimate also affects the way species interact. If a climate-induced phenology change promotes abasal species to bud earlier in the spring for example, this will affect the links to other species inthe food web due to a time lag in the tropic levels above. This dependence, that a predator has tobeing synchronous to its prey, is called the match/mismatch hypothesis (MMH). Studies haveindicated that species higher up in the food web adapt slower than species lower in the food webwith shorter generation times (which creates a temporal mismatch).A climate-induced phenology change in basal species could therefore be expected to affect thedensities and extinction rates of species higher up in the food web.In this study a declining conversion efficiency for predators was used to model the effects ofclimate change on triangular food webs with three trophic levels. This was done by using ageneralized Lotka-Volterra model. The results indicate that, in a food web with three trophiclevels, the densities of herbivores and carnivores drops in response to an increased change ofclimate. The extinction rates of carnivores also increase rapidly in response to an increasedclimate change. / Klimatet påverkar djurpopulationer genom ett flertal processer. Dessa processer inkluderarreproduktion, fenologi och jaktframgång. Genom att påverka arters fenologi påverkar klimatet ävenhur arter interagerar med varandra. Om en klimatinducerad fenologiförändring stimulerar en basalart att knoppa tidigare på våren kommer det att påverka länkar till andra arter i näringsväven pågrund av en tidsförskjutning till andra trofinivåer. Detta beroende för ett rovdjur att varasynkroniserad med sitt byte kallas för match/mismatch-hypotesen (MMH). Studier har indikerat attarter högre upp i näringsväven anpassar sig långsammare än arter lägre ned i näringsväven medkortare generationstid. En klimatinducerad fenologiförändring i basala arter kan därför förväntaspåverka densiteten och utdöendehastigheten för arter högre upp i näringsväven. Studien använderen avtagande rekryteringsförmåga för att modellera klimatförändringars effekt på trianguläranäringsvävar med tre trofinivåer. För att göra detta har en generell Lotka-Volterra modell används.Från resultaten av den här studien dras också slutsatsen att, i en näringsväv med tre trofinivåer,densiteten av herbivorer och karnivorer avtar som svar på en ökad klimatförändring.Utdöendehastigheten för rovdjur ökar också snabbt som svar på en ökande klimatförändring.