Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur kundupplevelsen påverkas när kundtjänsten baseras på AI-teknologi i form av en chatbot. Samtidigt är syftet med denna studie att hitta eventuella samband mellan konsumentens attityd gentemot företaget och konsumentens upplevda kvalitet av servicemötet. Metod: Forskningen använde en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ forskningsmetod. Primärdata kommer från en enkätundersökning utformad i Google Formulär som är baserad på att undersöka konsumenters attityder gällande AI-baserad kundtjänst. Slutsats: Resultatet av studien visar på ett samband mellan konsumenternas upplevelse av ett AI-baserat servicemöte som därefter påverkar konsumenternas attityd gentemot ett företag.

This study examines both the opportunities and challenges of including ChatGPT in education from the perspective of middle and high school teachers. The main objective is to highlight not only the challenges posed by AI but also the potential benefits of AI in education, as negative opinions about ChatGPT are more commonly heard. The study applies the epistemological perspectives of sociocultural and pragmatism to gain a deeper understanding of teachers’ views on the opportunities and challenges that ChatGPT can bring to education. The results show that ChatGPT offers several opportunities as well as challenges, which are explained in more detail in the study. The most interesting finding is that critical thinking emerges as a common factor in the teachers’ opinions, the ability to critically evaluate information has become more important with the introduction of ChatGPT. Teachers believe that ChatGPT can serve as a valuable complement in education, provided that students learn to use the tool in a critical and responsible manner. This can enhance students’ critical thinking and analytical skills, which are crucial for their development.

No description available.

Bakgrund: Redovisningen varierar mellan näringsdrivna organisationer och kommuner, vilket främst beror på att kommuner finns för att uppnå olika syftet. Kommuner i Sverige är en administrativ enhet som ansvarar för offentlig service, de styrs av lokalt valda politiker och finansieras genom kommunalskatt och statsbidrag. Kommunernas redovisningsprocess omfattar transaktioner, bokföring, bokslut och rapportering. Redovisningen använder sig av teknologier som ML och RPA för att effektivisera redovisningsprocessen. Med hjälp av dessa teknologier kan transaktioner och konteringar ske automatiskt, vilket bidrar med ökad effektivitet och kvalitet. Syfte: Avsikten med studien är att redogöra för vilka AI-baserade teknologier som används i svenska kommuners redovisningsprocessen och även vilka steg av redovisningsprocessen som AI-teknologier adopterats. Utöver detta redogörs även för vilka överväganden som görs av svenska kommuner när det gäller adoption av AI-teknologier i redovisningsprocessen? Teoretiska referensramen: Den teoretiska referensramen kommer att användas för att analysera empirin och besvara frågeställningarna. Kapitlet förklarar därför teorier och begrepp som är väsentligt för att kunna förstå studien resultat. Det är viktigt för att skapa en förståelse och kontext för ämnet samt visa kopplingen mellan teori och praktik, vilket kommer att framgå i analysavsnittet. Exempel på begrepp och teorier som referensramen tar upp är AI och AI i redovisningssystem, redovisning och redovisningsprocess samt Rogers adaptionsteori (2003). Metod: Studien använder en kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer för att samla in data från fem olika kommuner. Detta utgör insamlade svar från redovisningschefer, IT-ekonomer och ekonomichefer, därmed har respondenterna en förståelse för kommunens redovisningsprocess. Denna metod används för att tillåta en förståelse av olika utmaningar och åsikter som finns kring AI i den kommunala redovisningen. Valet av kommunerna grundade sig på att de skulle ha olika storlekar och därmed omfattade studien en bredare grupp. Slutsats: Studien åskådliggör att kommuner inte aktivt valt att adoptera AI inom redovisningsprocessen. Däremot finns det inslag av AI i deras redovisningsprocess, detta då kommunerna använder sig av ML- och RPA processer som till viss del består av AI i de automatiserade delarna. De olika stegen som berörs av AI- teknologin är främst transaktions- och bokförings steget. Det främsta övervägandet vid en adoption har baserats på att fördelarna med AI är att det bidrar med en förbättring av effektiviteten och kvaliteten i kommunernas redovisningsprocess. Medan nackdelarna främst berör kostnadsaspekter och deras medborgerliga ansvar som kopplas till att de nya teknologierna är obeprövade. / Background: Accounting varies between profit-driven organizations and municipalities, primarily because municipalities exist to achieve different purposes. Municipalities in Sweden are an administrative unit responsible for public service, governed by locally elected politicians, and funded through municipal taxes and government grants. The municipal accounting process includes transactions, bookkeeping, financial statements, and reporting. Accounting utilizes technologies such as ML and RPA to streamline the accounting process. With these technologies, transactions and account postings can occur automatically, contributing to increased efficiency and quality.  Purpose: The aim of the study is to account for which AI-based technologies are used in the accounting processes of Swedish municipalities and which stages of the accounting process AI technologies have been adopted. In addition, the considerations why municipalities have or have not chosen to adopt AI technologies are also discussed.  Theoretical Framework: The theoretical framework will be used to analyze the empirical data and answer the research questions. This chapter, therefore, explains theories and concepts that are essential for understanding the results of the study. It is important to create an understanding and context for the topic and to show the connection between theory and practice, which will be evident in the analysis section. Examples of concepts and theories discussed in the framework include AI and AI in accounting systems, accounting and accounting processes, and Rogers' adoption theory (2003).  Method: The study employs a qualitative method, in the form of semi-structured interviews, to collect data from five different municipalities. This constitutes collected responses from accounting managers, It economists, and financial managers, therefore the respondents understand the municipality's accounting process. This method is used to allow an understanding of the various challenges and options that exist regarding AI in municipal accounting. The choice of municipalities was based on having different sizes, thereby the study encompassed a broader group.  Results and Conclusion: The study illustrates that municipalities have not actively chosen to adopt AI within the accounting process. However, there are elements of AI in these processes as the municipalities use ML and RPA processes that include AI to some extent in the automated parts. The primary reasoning for the adoption is based on improving the efficiency and quality of the municipality's accounting processes. The main reasoning for why/ why not an adoption has occurred is based on the benefits of AI contributing to improvements in efficiency and quality in the municipalities' accounting processes. Meanwhile, the disadvantages primarily concern cost aspects and their civic responsibility linked to the new technologies being unproven.

Den snabba utvecklingen av Artificiell Intelligens (AI) har lett till att organisationer och företag i en högre grad väljer att integrera AI-drivna lösningar i sin verksamhet i syfte att förbli konkurrenskraftiga och öka produktiviteten. Framsteg inom AI har haft en betydande inverkan på HR-branschen vilken tidigare forskning har visat att AI har potential att effektivisera särskilda HR-processer. Mot denna bakgrund var syftet med studien att undersöka HR-anställdas upplevelser av att använda det AI-drivna verktyget ChatGPT i sitt arbete. Studien genomfördes genom kvalitativ datainsamling med semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades genom en tematisk analys som resulterade i fyra teman: effektivitet och tidsbesparing, kvalitet, ChatGPT som interaktiv resurs och oro för AI-utvecklingen. Både positiva och negativa upplevelser av att använda ChatGPT inom HR framkom i resultatet, inklusive AI:s potential att effektivisera och spara tid, samt riskerna med verktygets partiskhet, integritetsskydd och eventuell förlust av den mänskliga aspekten i HR. Studien bidrar till en bredare förståelse för AI:s roll i HR med de potentiella möjligheter och utmaningar som följer med dess implementering.

Bakgrund: Artificiell intelligens förväntas lösa en rad olika problemområden inom hälso-sjukvården, däribland röntgen. Både radiologer och röntgensjuksköterskor förväntas ta till sig ny information och forskning och utveckla området framåt. Trots detta finns det relativt lite information gällande personalens uppfattningar om artificiell intelligens. Syfte: Syftet med studien var att belysa röntgensjuksköterskor och radiologers uppfattningar av artificiell intelligens Metod: En kvalitativ litteraturstudie. Sökningarna genomfördes i databaserna Pubmed, Cinahl, Web Of Science och Google Scholar. Åtta artiklar analyserades och kvalitetsgranskades. Resultat: Resultatet delades in i kategorierna: Det finns oklarheter om AI:s fulla betydelse med subkategorierna: En önskan om mer utbildning, Osäkerheter kring AI:s värde inom röntgen samt förbättrad vård trots farhågor. Följt av den sista kategorin: Yrket står inför en utveckling med subkategorierna, En delad syn gällande AI:s påverkan på arbetsrollen, En främst positiv skiftning i jobbmöjlighet samt långsiktiga förhoppningar för professionerna. Resultatet diskuteras sedan mot kompetensbeskrivningen som teori. Konklusion: Det fanns en positiv inställning till AI, trots farhågor och ovissheter. Dock krävs mer forskning för att fastslå AI:s påverkan på verksamheten och professionen. Något som är tydligt är att personalen kräver ytterligare kunskaper men också mer tid till att läsa på om forskning gällande AI för att kunna arbeta evidensbaserat. / Background: Artificial intelligence is expected to solve a number of different problem areas in healthcare, including the radiography department. Both radiologists and radiographers are expected to absorb new information and research and bring the field forward. Despite this, there is relatively little information regarding the staff's perceptions of artificial intelligence. Aim: The aim of the study was to illustrate radiographers and radiologists’ perceptions of artificial intelligence Methods: A qualitative literature study. Searches were performed in Pubmed, Cinahl, Web of Science and Google Scholar. Eight articles were analyzed and quality reviewed. Results: The results where divided into the categories: There are uncertainties about AI:s full meaning with the subcategories: A desire for more training, Uncertainties about the value of AI in radiography and improved care despite the concerns. Followed by the last category: The professions are facing a development with the subcategories, A divided view regarding the impact of AI on the work role, A mainly positive shift in job opportunities and long-term hopes for the professions. The result is then discussed against the competence description as theory. Conclusion: There was a positive attitude towards AI, despite the concerns and uncertainties. However, more research is required to decide AI's full impact on the profession. Something that is clear is that personnel requires additional knowledge but also more time to study research regarding AI in order to be able to work based on evidence.

Denna studie undersöker språkliga skillnader mellan elevtexter som är skrivna i öppna programsåsom Google dokument eller låsta program såsom Inspera. Detta utforskas med hänsyn till omskillnaderna beror på användningen av artificiell intelligens, andra hjälpmedel eller påverkan från provsituationer. Med en ökande användning av AI i utbildningsmiljöer har uppmärksamheten riktats mot dess potentiella fördelar och utmaningar, särskilt inombedömning av elevtexter. Skillnader i språkliga prestationer mellan texter skrivna i öppna program som Google Dokument och texter skrivna i låsta program som Inspera undersöks med avseende på ordvariation, genomsnittlig meningslängd och andel lång ord. Frågeställningen kretsar kring vilka skillnader som föreligger i elevers språkliga prestationer beroende på skrivmiljö. Studien syftar till att bidra med insikter för utveckling av pedagogiska strategier och bedömningsmetoder för att stödja elevers skrivande och säkerställa en rättvis bedömning. Genom att kombinera en kvantitativ och en kvalitativ textanalys med teoretisk bakgrund om textbedömning och användning av AI i utbildningen strävar studien efter att förstå hur olika skrivmiljöer och bedömningskontexter påverkar elevers skrivförmåga och hur lärare kan stödja deras utveckling av mer varierade och nyanserade texter.

Detta examensarbete undersöker användningen av ChatGPT i matematikundervisning, med fokus på att kartlägga de möjligheter och utmaningar uppstår. Genom en kvalitativ litteraturstudie analyserades en mängd olika artiklar i syfte att identifiera hur integration av ChatGPT går till och vilka konsekvenser det kan medföra för både lärare och elever. Studien visar att ChatGPT har potentialen att erbjuda skräddarsydd feedback som kan leda till en mer effektiv inlärning för elever. AI som ChatGPT kan underlätta lektionsplanering, skapa anpassade övningsproblem och hjälpa elever att utveckla problemlösningsförmåga och analytiskt tänkande. Arbetet identifierade dessutom att ChatGPT kan bidra till en ökad förståelse för matematikämnet genom exempelvis samarbetsinlärning. Utöver dessa möjligheter identifierades även ett flertal utmaningar. Dessa inkluderade en risk för elever att bli beroende av AI-hjälpmedel, vilket kan leda till ett minskat självständigt tänkande. det kan även innebära en risk att ChatGPT ger felaktiga svar och kan behöva kompletteras med handledning från en lärare. Sammanfattningsvis visar detta examensarbete att ChatGPT kan fungera som ett värdefullt verktyg för både elever och lärare i matematikundervisningen, men att det är viktigt att balansera dess användning med traditionella undervisningsstrategier.

Denna studie undersökte huruvida artificiell intelligens relaterar till stress och arbetsbelastning bland kontorsarbetare. Genom datan från en enkätstudie med 91 deltagare genomfördes två regressionsanalyser och en korrelationsanalys. Resultaten visade att det fanns en statistiskt signifikant korrelation mellan användningen av artificiell intelligens och både stress och arbetsbelastning. Enkäten var uppbyggd av två mätverktyg (PSS) perceived stress scale och (QWI) quantitative workload inventory. Resultaten visar att AI användning associeras med ökad arbetsbelastning, samt minskad stress bland kontorsarbetare. Denna forskning pekar på behovet av att noggrant överväga de psykosociala effekterna av AI-implementering på arbetsplatsen, behovet av att vidta åtgärder för att hantera eventuella negativa konsekvenser för personalens välbefinnande och produktivitet, samt framföra de positiva aspekter som AI skulle kunna bidra till. Utöver detta hade det varit intressant att utföra en kvalitativ studie för att ta reda på bakgrunden till korrelationen och resultatet som framgick i regressionsanalysen. / This study examined whether artificial intelligence relates to stress and workload among office workers. Using data from a survey study with 91 participants, two regression analyses and a correlation analysis were conducted. The results showed that there was a statistically significant correlation between the use of artificial intelligence and both stress as well as workload. The survey was constructed by using two measurement tools: The Perceived Stress Scale (PSS) and The Quantitative Workload Inventory (QWI). The results indicate that AI usage is associated with increased workload, as well as decreased stress among office workers. This research highlights the need to carefully consider the psychosocial effects of AI implementation in the workplace, to take measures and manage any potential negative consequences for employee well-being and productivity, while also emphasizing the positive aspects that AI could contribute. Additionally, it would be interesting to conduct a qualitative study to investigate the background of the correlation and the results presented in the regression analysis.

Användningen av artificiell intelligens (AI) är ett högaktuellt ämne i samhället och även inom det sociala arbetet. Denna studies syfte är att undersöka AI inom socialt arbete. Upplever socialarbetare att deras arbetssätt påverkas av att AI-baserade beslutsystem implementeras och i så fall hur? Vilka för-respektive nackdelar upplever socialarbetare med implementeringen av automatiserade beslutsystem inom socialt arbete? Studien har genomförts genom en kvalitativ metod, i form av sex semistrukturerade intervjuer med socialarbetare och handläggare inom försörjningsstöd, omsorgsförvaltning och myndighet i fyra olika kommuner i Sverige. Idag används olika standardiserade verktyg och automatiserade beslutsystem av socialtjänsten. Det automatiserade beslutssystemets syfte är att effektivisera arbetet, men även att göra likvärdiga bedömningar. Resultatet av denna studie visar att implementeringen av AI har förändrat socialarbetarnas dagliga arbete genom en effektivisering, med mindre administrativa arbetsuppgifter. Digitaliserade tjänster har som syfte att underlätta för klienter, men studien visar en oro för social isolering. Till exempel när klienter inte längre behöver träffa socialarbetare eller ta sig ur hemmet för att skicka in en ansökan. Det rör sig även om komplexa system som kräver ny kunskap, där kommunerna beskrivs stå inför en stor utmaning när IT avdelningar inte har den kompetens som AI kräver. / The use of artificial intelligence (AI) is a highly relevant topic in society and within social work. The purpose of this study is to investigate AI within social work. Do social workers feel that their working methods are affected by the implementation of AI-based decision systems, and if so, how? What advantages and disadvantages do social workers perceive with the implementation of automated decision systems in social work? The study was conducted using a qualitative method, in the form of six semi-structured interviews with social workers and caseworkers in social assistance, care management, and authority in four different municipalities in Sweden. Today, various standardized tools and automated decision systems are used by social services. The purpose of the automated decision system is to streamline the work, but also to make equivalent assessments. The results of this study show that the implementation of AI has changed social workers' daily work through increased efficiency, with fewer administrative tasks. Digital services aim to facilitate clients, but the study shows concern about social isolation. For example, when clients no longer need to meet social workers or leave their homes to submit an application. There are also complex systems requiring new knowledge, with municipalities facing a significant challenge as IT departments lack the competence that AI demands.